Lupine Piko finns svart, röd och blå.Nu har det kommit nya pannlampor till torpet som lyser upp vår tillvaro. Lupine Piko som är en otroligt liten och framför allt lätt lampa. Dessa kan fås med olika batterilösningar, huvudställningar, cykelfästen osv. Vi valde nu två mindre batterier till varje lampa (Lupine Piko X Duo SC). De batterier som vi valde har indikatorer som visar hur mycket laddning som finns kvar.
Jag har tidigare testat en Lupine Wilma. Då beskrev jag den som pannlampornas Rolls Royce och det gäller nog än idag. Kablar, kontakter, gummistrick i pannbandet osv. känns som kvalité rätt igenom. Även priset på dessa lampor är tämligen högt så jag hoppas att vi får vad vi betalt för.
Nu skall vi använda dessa lampor och troligtvis kommer det en mer seriös utvärdering av dem under nästa höst. Det känns dock roligt för jag vet att många av våra bekanta som kör långdistans använder just dessa lampor år efter år. Räknar man så så blir det en billig lampa i längden. Vi får se vad vi tycker om ett år eller så. Med dessa huvudselar så är det nog den i särklass lättaste lampan med detta grymma ljus som jag någonsin har testat! Dessa batterier har laddningsindikator. Troligtvis kommer vi att behöva skaffa lite fler eller större batterier i framtiden.
Denna lina är ganska rejält trasig. Vi skrotar linorna vid minsta lilla skada på wiren.Draglinorna till hundspannet är en del av utrustningen som man måste vara noggrann med. Dessa slits enormt hårt då man kör under höstarna. Det kommer grus, sand, lera, fukt och tär på linorna. Sanden lägger sig emellan de tunna stålstrådarna och där gnager de sakta sönder linorna. Börjar de dessutom att rosta lite så blir de snabbt sköra.
Inför varje träningspass och efter varje pass drar jag linorna igenom handen. Detta gör att jag direkt känner om det är någon tunn liten ståltråd som gått av. Har en tråd gått av så brukar fler knäckas om man böjer linan just över detta stället. Konsekvenserna av en brusten stamlina är för stora så därför kasserar vi sektioner vid minsta lilla skada. Slarva aldrig eller snåla aldrig när det gäller stamlinor och infästningar till släde/fyrhjuling. Denna lina hade endast ett par av stålfibrerna trasig. När den sedan böjdes kraftigt ett par gånger blev detta resultatet.
Olika draglinor, selar, karbiner och en massa annat som en hundförare behöver. Här är Vildmannens monter.Slädhundsseminarium i Kiruna är en vartannat år återkommande trevlig begivenhet. Kiruna slädhundsklubb gör ett fantastiskt jobb med att samla hundförare från när och fjärran. Intressanta föreläsare och utställning av utrustning, hundfoder och lite annat.
Mötet med människor är nog det som jag uppskattar mest. Det är folk som bor runt om i hela landet. Hundfolk med allt från en hund till kennlar med flera hundra hundar. Jag hörde någon siffra på att det var 200 personer föranmälda men jag vet inte om det stämmer. Mycket folk och tyvärr hinner man inte prata med alla man vill prata med.
Kunskapsmässigt är det alltid bra att få input från olika föreläsare. Man inspireras och stimuleras att tänka nytt och kliva framåt. Den som tror att han/hon är fullärd är tämligen illa ute måste jag säga. Man kan alltid lära sig nytt. Alltid. Släpslädar är lite inne. Klart intressant om man inte vill ha en stor fraktsläde men ändå behöver flytta last ibland. Söker ni presenter till en hund eller naturintresserad så har Birgitta på Nymånens kennel fina glasgrejer. Detta är en av bilderna från en föreläsning. När en fransk professor står en timme och fööreläser om bland annat hundars direer och vad de beror på och dessutom så sitter alla intresserat kbar i hörsalen med spetsade öron så förstår ni nivån av nörderi…
En kortfilm om Siri Goberg och hundspannskörning har fångat en mycket stor del av varför man håller på med detta. Filmen är gjort av Moritz Sonntag och fångar hundspannskörningens själ helt enkelt. Innan du nu springer iväg och skaffar dig ett gäng slädhundar så gör först det ultimata testet och se om du verkligen vill bli just hundspannsförare! Testet hittar du här på Mattisblogg ’Det ultimata testet om du är lämplig som hundspannsförare’.
Ville du verkligen bli hundspannsförare… Vet du vad du ger dig in på? Mattisblogg kan nu presentera det ultimata testet för om du har möjligheterna att bli en hundspannsförare eller om du endast är en sk. ’wana bee’… Detta inlägget hittade jag för flera år sedan. Vart texten kommer ifrån kommer jag inte riktigt ihåg. Hur som helst så genomför du följande punkter helt på egen risk. Det är mycket viktigt att om du skulle bli missbrukare av hundspannskörning eller andra typer av friluftsliv så kan du inte hålla mig (Matti Holmgren) ansvarig för detta. Läsandet av denna text inklusive allt på denna blogg sker helt på helt egen risk.
1. Bränn en tusenkronorssedel nu på en gång. Helt seriöst. Det går minst lika bra med två femhundrakronorssedlar. Detta kan med fördel göras utomhus i bitande kyla.
Är det inte minusgrader så bränn pengarna och fortsätt sedan till punkt 2.
2. Besök ditt lokala slakteri och betala för att få sitta i deras frysrum ett antal timmar. Helt riktigt så skall du betala för privilegiet att få förmånen att vara riktigt kall.
3.Om du använder glasögon så börja använd dem med glasen insmorda med lim eller smör.
4. Kläm tummen i bildörren. Uppsök INTE läkare.
5. Låna två superupphetsade slädhundar i 30 kilosklassen. Sela på dem. Helst skall det vara minusgrader ute annars kan du med fördel uppsöka frysrummet igen.
6. Uppsök den närmaste isplanen (ishall). Vandra sedan fram och tillbaks med dessa 30kilos slädhundar skrikandes, ryckande och slitandes kors och tvärs över denna isplan.
7. Ta in ett stor block på ca 30-40 kg fruset slaktavfall och tina det i ditt vardagsrum eller kök dagligen.
8. Köp ett par nya fina handskar och kasta bort dem direkt.
9. Planera en extra romantisk semester som du vet att du aldrig kommer att kunna genomföra. Du får extra poäng om du gör detta samtidigt som du arbetar i kyla och mörker med ett kraftigt gummiband runt ditt huvud.
10. Gå till din lokala varuhandel och ge dem ditt kreditkort samt tillhörande kod.
11. Öva på att hugga ett 30kg genomfruset block av hundmat i decimeterstora små klumpar. Kanske vill du gå vidare och investera i en bandsåg för enbart uppgiften att utföra denna lilla övning.
12. Ät endast mat som kan vara totalt genomfrusen OCH kan tillredas med kokande vatten eller mat som du kan tina i din armhåla.
13. Ha minst ett samtal med var och en av dina vänner där samtalet innefattar hundarnas avföring i form av färg, lukt och/eller konsistens.
14. Klä på dig med så många lager av dina kläder som möjligt. Ta sedan av dem för att du behöver gå på toaletten. Om möjligt så genomför detta i ett frysrum.
15. Gör alla dina sysslor ute i kylan och mörkret. Godtagbara sysslor inkluderar : bär 2 hela fem 20 liters hinkar med vatten , bär 2 hela 30 liters hinkar med bajs , bär 2 fulla 10 liters hinkar med kokt ris och fisk . Spill någonting och du måste börja om från början .
Repetera därefter allt från början under ca en månad i sträck. Om du känner dig okej med detta så finns det förhoppningar om att du kommer kunna klara dig som hundspannsförare…
