Olika draglinor, selar, karbiner och en massa annat som en hundförare behöver. Här är Vildmannens monter.Slädhundsseminarium i Kiruna är en vartannat år återkommande trevlig begivenhet. Kiruna slädhundsklubb gör ett fantastiskt jobb med att samla hundförare från när och fjärran. Intressanta föreläsare och utställning av utrustning, hundfoder och lite annat.
Mötet med människor är nog det som jag uppskattar mest. Det är folk som bor runt om i hela landet. Hundfolk med allt från en hund till kennlar med flera hundra hundar. Jag hörde någon siffra på att det var 200 personer föranmälda men jag vet inte om det stämmer. Mycket folk och tyvärr hinner man inte prata med alla man vill prata med.
Kunskapsmässigt är det alltid bra att få input från olika föreläsare. Man inspireras och stimuleras att tänka nytt och kliva framåt. Den som tror att han/hon är fullärd är tämligen illa ute måste jag säga. Man kan alltid lära sig nytt. Alltid. Släpslädar är lite inne. Klart intressant om man inte vill ha en stor fraktsläde men ändå behöver flytta last ibland. Söker ni presenter till en hund eller naturintresserad så har Birgitta på Nymånens kennel fina glasgrejer. Detta är en av bilderna från en föreläsning. När en fransk professor står en timme och fööreläser om bland annat hundars direer och vad de beror på och dessutom så sitter alla intresserat kbar i hörsalen med spetsade öron så förstår ni nivån av nörderi…
Avmaskad liten valp som ännu inte är namngiven.Sedan ett par veckor tillbaks har vi en egen valpkull. Det är Working Husky Singla som fött fem små krabater. Fadern är Working Husky Xalo, även han en av hundarna på vår kennel. Två riktigt bra arbetande slädhundar som fungerar både på långdistanskörning men även som grymt bra arbetshundar i vårt jobb.
När valparna föds är de små, blöta och oansenliga. Jag är inte road av dem de första veckorna som ni kanske märker i och med att det är först ny jag skriver om detta. När de väl börjar rulta omkring och tugga på husse är det betydligt roligare. Då kan man börja knyta band. Ni kan följa valparnas utveckling på vår kennelsida som vi driver på Facebook: Working Husky Kennel. Där uppdaterar vi oftare med fotografier. Invägning, avmaskning och allmän kontroll. Valparna bra av att man tar i dem, att de vänjer sig vid dofter och att det finns nått som heter människor. Fem valpar fördelat på tre hanar och två tikar. Vi behåller tre och två är bokade. Livet består mestadels av intag, sömn och att mamma Singla tvättar dem.
Wild Tribe’s Drago från Camilla och Magnus i Sollefteå.För en dryg vecka sedan fick vi ett tillskott till vår kennel. Wild Tribe’s Drago från Camilla och Magnus i Sollefteå. Drago är nu 9 veckor söt siberian husky valp. Denna lilla krabat är intagen till vår kennel som ett kennelsamarbete där vi helt enkelt har bytt en valp med varandra. Fördelarna är många men framför allt så får vi in nytt blod som vi själva får testa på vårt sätt att köra. Dessutom så kommer Camilla och Magnus att ta en valp från oss och vi får den utvärderad hos dem. Dessutom så är det ett bra sätt så att ännu en av våra valpar får ett bra hem.
De hundar som vi har avlat fram själva är givetvis oftast bra. Men att tro att vår avel är den enda bra aveln är verkligen att bita sig själv i röven. Det är så lätt att man blir hemmablind i sin strävan efter att bygga sitt eget ’kennelnamn’. Det är ju hundförare vi är och hundspann vi vill köra. Då är det bra hundar som gäller. Inte hundar med ’rätt’ kennelnamn. Därför testar vi gärna hundar från olika ställen.
Wild Tribe’s Drago heter iallafall ligisten från söder. Han bor ännu inne i huset med oss. Inte rumsren. Periodvis helt vild och far runt som en virvelvind i köket. Han är med oss nere i hundgården då vi matar och mockar, med i bilen då vi handlar, med ut och promenerar i skogen och mycket annat. Helt orädd för både hundar och folk. En riktigt energisk tuffing med andra ord. Flippa är utan tvekan en bra hjälp då en huskyvalp skall uppfostras. Här skall Drago just till att attackera. Ibland är farten så hög och då svänger plötsligt spången men Drago hinner inte svänga. Här har han just kraschat ner i en blötmyr.
Working Husky Balto.Våra valpar växer så det knakar. Några har flyttat till sina nya hem och några till skall flytta inom en snar framtid. Kvar hos oss kommer det att bli 9-10 av dem. Vi som är med dem dagligen kan se skillnader på de båda kullarna. B-kullen är mycket tillgängliga gentemot människor men har lite sämre aptit. C-kullen är grymma på att äta men några där är lite mer reserverade. Det blir som vanligt intressant att följa dem från valp till fullt utvecklad slädhund. Vi får ofta frågor om bilder och vi lägger en del bilder på våra instagramkonton. Stina hittar ni under Huskystina och mig hittar ni under Mattisblogg. Vi uppdaterar även Workig Husky Kennels Facebooksida. Smått möter stort. Nu kan de båda kullarna leka med varandra. Det är ibland ganska livat i hundgården… Detta med inkallning resulterar inte alltid i att valparna kommer direkt… Vi har lite att träna på! ’Nä, jag tuggar inte!’ Inte alls söta…
Dee när hon nyss hade flyttat till oss som valp.Under de senaste dagarna har flera hundar lämnat oss.Mauro blev gammal och en skada i handleden gjorde att han inte längre kan följa oss. Egentligen så var detta ett problem redan förra säsongen. Sista året har han mer gått kvar dels för att vi haft svårt med beslutet men även för att vi ville använda honom för avel. Han är pappan till vår C-kull. Nu har han fått somna in. Det är alltid tungt att förlora en färdkamrat. En hund som alltid gav allt för oss.
Igår så blev det dags för nästa avlivning.Dee, en siberian huskytik på drygt fyra år. Hon har sedan i våras lidit av någon typ av problem i fuftvägarna. Lunginflammation eller en parasit. Vi har behandlat henne mot allt tänkbart och ändå blev hon inte bra. Att hon var rosslig och periodvis mycket trött gjorde vårt beslut självklarare. Saknade får vi däremot leva med under många år. Hon va alltid en sådan där glad skit. En hund som vi egentligen hade köpt in som valp för att få in nytt blod i vår avel.
Zpring flyttade också igår på prov till en kille som har några få hundar. Vi hoppas att det kommer att fungera. Hon får det säkert kanonbra där med mer uppmärksamhet. Däremot så känns det alltid som att man sviker en hund när man säljer den. Det är inte hunden som vill bli såld. Det är en hund som trotts att den gör allt den kan inte är ’bra nog’ för mina önskemål. Fast nu ska jag inte förmänskliga hundarnas tankar och känslor, men det känns alltid som man sviker en polare.
Dessutom så är det en hel del valpar som skall flytta nu under de närmaste dagarna. Av de 16 valparna är planen att vi skall behålla nio stycken och att sju skall flytta. Vi har hittat bra hem till alla utom en liten tik i Xaras kull. Men hon kan lika gärna få bo kvar hos oss.
Detta är en inblick i en hundspannsförares vardag. Baksidan av en annars trevlig hobby eller som för oss yrke. Under Dees första säsong gjorde hon några fjällturer som här till Kebnekaiseområdet. En fin, go och alltid positiv hund. Mauro medan han ännu var en liten söt valp. Sedan förvandlades han till 32 kg muskler och järnvilja att flytta last.
