Nyårshelgen är snart passerad och vi har inte riktigt fattat detta ännu. Som ungdom satt man och tittade på Ivanhoe och Nils Poppe samtidigt som man smaskade på godis. Nyårskänslan var lätt att få där man satt mellan kuddar och filtar efter någon kortare tur med hundspannet.

I år har vi kört tyskar, fransmän, amerikanare, holländare, svenskar och en del andra nationaliteter med hundspannen. Vi har sladdat spår, kört ut ved i skogen, selat hundar, diskat muggar, mockat i hundgårdarna och emellan turerna har vi sovit på köksgolvet och i sofforna helt utmattade. Jenki är här på besök och hjälper till med allt möjligt. Middagen igårkväll orkade vi iallafall tugga i oss men sedan däckade vi och något inskålande av nått tolvslag skedde aldrig. Då sov vi nog i princip redan så den här nyårskänslan har inte riktigt infunnit sig men vi har iallafall haft roligt!

Människorna som har varit med ut på hundspannsturerna är otroligt intresserade av Jokkmokk och livet i Lappland. De är givetvis även mycket intresserade av hundarna och hundspannskörning. Vi har snackat, serverat bullar, bröd och eldat. Över elden har det grillats några kilo korv och fläsk som med gott resultat har sköljts ned med rejält norrländskt kokkaffe.

Just detta att folket är trevliga och intresserade gör att vi inte blir less. Vi arbetar med relativt små grupper så vi får kontakt med gästerna. Man hör ofta annars folk i turistranchen som är less på gäster. Då kör man antingen för mycket eller så har man antingen lagt upp verksamheten/produkten fel. Bortsett från att vi är grymt trötta på mornarna så är det riktigt roligt med allt nytt folk.