Kanotens former

Kanotens former

Kanadensare_byggnad_4
Olika kanoter för olika behov.
Gillar man att paddla kan det vara roligt att ha lite koll på grunderna i de olika kanoternas former och byggnader. Givetvis är detta något man kan snacka om till dödagar. Här riktar vi in oss på det absolut mest grundläggande. Här utgår jag ifrån kanadensare men till stor del är det samma grundprinciper för kajaker.

Kanotens längd är kanske den i särklass viktigaste faktorn. En lång smal knot ger snabbhet och kurstabilitet. En kort kanot blir mer lättmanövrerad och lättare då man skall bära. För kanadensare kan man utgå från följande.
En 15 fot (458 cm) lång kanadensare passar absolut bäst för solopaddlaren. Den blir oftast mycket lätt att hantera och bära.
En 16 fot (488 cm) lång kanadensare passar både vid solopaddling och då man inte har allt för stor last på två paddlare. Den blir smidigare att manövrera och bära.
En 17 fot (519 cm) lång kanadensare blir lastdryg och mycket lämplig för de längre turerna. Nackdelen blir att kanoten i sig själv väger allt mer och manövrerbarheten i trånga vatten minskas.
En 18 fot (549 cm) lång kanadensare som utan tvekan rymmer stora laster. Denna kanot kan vara bra för familjer med barn som skall åka. Kanoten blir ganska tung och tröghanterad i vattnet.

Kanadensare_byggnad_1
A: Rak köllinje B: Krum köllinje
Kanotens köllinje kan vara rak eller krum. En rak köllinje ger en mer kursstabil kanot. Kursstabila kanoter ger en effektivare paddling på öppna vatten men blir mer trögsvängda. En krum köllinje är att föredra då man söker en lättmanövrerad kanot. Forskanoter som kräver ständiga svängar och manövreringar har i princip alltid väldigt krumma köllinjer.

Kanadensare_byggnad_2
A: Flatbotten
B: Rundbotten
C: V-botten
Kanotens bottenform. Här finns det flatbottnade, rundbottnade och v-bottnade kanotskrov. En flatbottnad kanot tar stora laster. De upplevs stabila i lugnt väder. Vid sidvågor eller då de kantställs blir den istället lite osäkrare. En rundbottnad kanot upplevs som rank och vinglig i lugnt väder. När en sådan kanot paddlas av en rutinerad kanotist är den mycket sjödugligare. Detta märks tydligast vid sidovågor. V-bottnade kanoter är snabbare än både rundbottnade och flatbottnade kanoter. De håller dessutom kursen bättre men blir även lite mer svårsvängda.

Kanadensare_byggnad_3
A: Spetsig front
B: Fyllig front
Kanotstävens form. En spetsig stäv gör att kanoten skär in i mötande vågor utan att farten hejdas. Den blir då snabbare men tar lättare in skvättvatten på grund av att den skär djupare in i vågorna. En fylligare stäv lyfter kanoten över vågorna. Den blir trögare och stampar mer i gropigsjö. Kanoten tar in mindre vatten och i fors ser man framför allt fylliga fronter med mycket volym.

Alla dessa olika former kan sedan kombineras ihop. Ex kan en spetsig stäv lyftas över vågor om kanotens köllinje är väldigt krum. En lång och smal kanot är snabbare än en kort och bred. Sedan kan kanoten vara symetriskt byggda eller osymetrisk. En symetrisk kanot ser lika ut både bakifrån som framifrån. En symetrisk tvåmanskanot är bra då man som solopaddlare ibland vill paddla kanoten baklänges. Man sitter bakvänt på fram sätet och paddlar kanoten ’baklänges’. Är kanoten osymmetrisk får man skrovets fördelar emot sig när den paddlas ’baklänges’.

Källa: ’Mera UTE’ (mycket bra friluftsbok) samt ’Song of the paddle’ (ett måste för kanadensarälskare).

2 svar på ”Kanotens former

  1. Hej
    Du avråder Trapperkanot som solokanot. När du paddlar solo paddlar du den då normalt baklänges dvs sitter på det som normalt är framtoft för att få bättre manöverförmåga. Bara så jag förstår dina referenser.

    1. Hej!
      Ja, jag paddlar oftast Trapperkanoten ’baklänges’ om den används som solokanot. Sedan så skall man tänka på att jag jämför denna med andra modeller som är specifikt avsedda och byggda som solokanoter. Det kanske inte är helt rättvist mot Trapperkanoten. En liten solokanadensare på 14 fot och under 20kg i egenvikt med ett centrerat säte blir ju smidigare än en 16,5 fots Trapper på närmare 40kg i egenvikt.
      / Matti

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *