Browsed by
Etikett: Länktips

Path of the paddle av Bill Mason, filmtips

Path of the paddle av Bill Mason, filmtips

Kanadensarpaddling är någonting som under de senaste årens kajakvåg har blivit lite bortglömt. Kanadensaren är nämligen ett fantastiskt sätt att färdas i inlandsmiljö. Sjöar, älvar, åar, forsar och även över torra land. Open Canoe som det heter i engelskan.

Bill Mason är en av legenderna inom just kanadensarpaddling. Han har gjort flera filmer och skrivit böcker. Han brinner för miljön och naturen men även för friluftsteknik så som att färdas med öppen kanadensare i den vildmark som finns kvar. Här är en av hans filmer som informativt behandlar solopaddling efter älv. Tänk på att detta är filmat före det att de små vattentäta actionkamerorna kom. Kanoterna är av trä och tältet av bomull. Låt dig inspireras till att pröva en kanadensare i sommar. Låt dig inspireras att göra en färd igenom något obanat naturområde. Håll paddeln blöt gott folk!

Två andra filmer som Bill Mason har gjort är The rise and fall of great lakes där man ser tydligt Bills miljöengagemang. Den andre filmen heter Paddle to the sea.

Vandringsleder runt Jokkmokk

Vandringsleder runt Jokkmokk

Vandringsleder_jokkmokk_1
Välskyltat, välmärkt och spångat.
I direkt anslutning till Jokkmokk går det ett antal vandringsleder. De är perfekta för löpturen, helgvandringen eller bara kvällsrastning av hunden. På Jokkmokks kommunhemsida hittar man en del kartor och beskrivningar. Getbergsssområdet ligger nordväst om samhället med det mysiga lilla Getberget varifrån man har milsvid utsikt. Kvarnbäcksleden som binder samman östra delen av Jokkmokk med västra delen. Kvarnbäcksleden har även informationstavlor om de olika naturtyperna som man passerar. Sedan finns eljusspårsområdet med slingor ända ut mot Margitberget.

Runt Skabramsjön finnns det också en vandringsled sedan ett par år tillbaks. Den är utmärkt och spångad men väldigt få vandrar där. Denna led är inte lika känd och det är svårare att hitta information om den. Faktum är att den väldigt fint knyter an till Kvarnbäksleden där den kommer fram till Skabramsjöns östra del. Vid Skabramsjön fortsätter man helt enkelt över kvarnbäcken och går sedan längs södra sidan av Stor-Skabram. Denna stig tror jag är runt 14 km om man går runt hela sjön. Sedan kommer den fram på Karatsvägen strax bortanför Skabrams camping där lederna mot Getberget tar vid.

Är man friluftsintresserad eller gillar att röra sig i skog o mark så bor och lever man verkligen bra i denna lilla by. Att det sedan ligger i princip på Polcirkeln, nära Laponia med nationalparker som Muddus, Sarek och Padjelanta gör ju saken inte sämre. Riktiga vintrar, varma och torra somrar med en sol som aldrig riktigt vill gå ner. Jokkmokk is da shit. Paradise Jokkmokk!

Vandringsleder_jokkmokk_2
Utsikt från Getberget.

Vandringsleder_jokkmokk_4
Klibbticka.

Vandringsleder_jokkmokk_3
En kaffepaus på Getberget med en kikare är inte fel.

Irritation och osäkra isar

Irritation och osäkra isar

Höstis_spårpreparering_1
Stina kör bakom med den lite nyare skotern redo att hjälpa mig ifall jag får ett ofrivilligt bad.
Med ett riktigt kraftfullt hugg slår man igenom den lite förrädiska höstisen. Jag märker att jag är vass i kommentarerna mot Stina och hon svarar tillbaks med samma syrlighet. Vi är båda skärpta och allvarliga. Flytvästar, isdubbar, kastlinor och ispikar har vi på oss för att kunna känna oss fram och för att vi ska kunna komma upp om vi far igenom. På skotrarna har vi dessutom monterat linor med flytdunk så att vi kan bärga dem från sjöbotten ifall olyckan skulle vara framme.

En skoter behöver nog 6cm kärnis om man inte stannar maskinen. Där vi kollar är det för det mesta 10cm men på några ställen är det just bara 6cm eller nått sånt. Självklart är vi allvarliga. Om vi går igenom isen vet vi att vi reder ut situationen men vi vill slippa det obehaget och det onödiga extrajobbet. Nu är spåret trampat runt sjön och vi kommer oss över till andra sidan där skoterleden går upp på land. Just nu sjunker temperaturen och vårt spår fryser sig allt starkare. När det sedan snöar kommer vi att fortsätta att trampa och sladda spåren jämna och fina.

Varför utsätter vi oss då för detta varje år? Vi behöver börja säkra upp spåren och lederna inför vintern. Vi måste även veta hur isarna är och blir denna säsong. Senare när gästerna börjar komma måste vi veta att vi kan genomföra turerna på ett säkert sätt. Det är en del av vårt jobb helt enkelt.

Läs gärna vidare på Snowfeds hemsida om isar och issäkerhet. Riktigt bra skrivet och de har mycket viktig information om isar och att färdas på isar!

Höstis_spårpreparering_3
En lina som är stadigt fästad i skotern och kopplad till en dunk gör att man kan plocka upp maskinen om den skulle hamna på sjöbotten.

Höstis_spårpreparering_2
Stina har med gott resultat börjat använda en typ av täckkjol för att hålla sig varm på skotern och fyrhjulingen.

istjocklek_snofed
Denna tabell är de istjocklekar som Snowfed rekommenderar. Vad man alltid skall tänka på att är det 20cm på ett ställe så behöver inte det innebära att isen på hela sjön är 20cm utan det kan vara öppet vatten på andra ställen.

Kalla Fakta ’Lappjävlar’

Kalla Fakta ’Lappjävlar’

För någon vecka sedan såg jag på Kalla Fakta om rasism och tjuvjakt utanför Gällivare. Om jag blev upprörd? Självklart! Jag har tänkt skriva om detta länge men vet som inte hur jag skall kommentera och skriva. Vad jag än skriver så känns det inte rätt. Detta avsnitt handlade iallafall om den ökände byn Äijevaara, strax sydost om Gällivare. Tjuvjakt på ren (renstöld) och ett förakt mot renskötarna och det samiska är själva temat kan man nog säga. Det är misshandel av djur och polismyndighetens ointresse av att lösa fallen. Det handlar om fördomar och en svågerpolitik där man är rädd och mörkar.

Man skall även vara klart medveten om att denna rasism mot samerna är utbredd i hela Sverige. Det kan man klart och tydligt utläsa ur Sverige Demokraternas agerande och uttalanden (Jimmy Åkesson och Björn Söder i Aftonbladet 15/12-2014)

Det vi fick se i Kalla Fakta är kanske delvis resultatet av en kolonialism och feghet från staten att ta itu med de samiska rättigheterna (ILO 169). Dessutom en feghet och en girighet att inte ta itu med den utsugning av Norrland som pågår med gruvdrift, vattenkraft, militära skjutområden osv. En taktik där man från statens håll splittrar lokalsamhället i samer, icke samer, samebymedlemmar, renskötare, svenskar, invandrare osv. Egentligen borde glesbygden här i norr kunnat stått upp enade och starka. Kanske är det just det man är rädd för. Taktiken ’Söndra och härska’ är ju trots allt känd sedan länge…

Detta är filmtips nummer två på samiskt tema (Det första filmtipset: Gina besöker samerna). Har du inte sett programmet så skall du definitivt se det. Det tillhör allmänbildningen att veta vad som händer och sker i Sverige och Europa 2015. En sorglig verklighet.

Jag förstår inte

Jag förstår inte

Jag förstår inte. Jag förstår inte varför ett utländskt riskkapitalbolag skall få tillgång till markerna där jag bor? Jag förstår inte varför de skall få exploatera Lappland utan att behöva ta ansvar? Jag förstår inte vad som är fel med våra riksdagspolitiker som inte ser problemet med Sveriges rikes minerallagstiftning? Jag förstår inte varför tjänstemännen på Länsstyrelsen och Bergstaten inte sätter stopp för detta? Jag förstår inte hur Norrbottens landshövding får fortsätta på samma sätt med Gallok som han agerade i Northlandaffären? Jag förstår inte hur regeringsfolk får spela på aktier samtidigt som de har regeringsuppdrag och insidersinformation? Jag förstår inte varför media inte berättar om det korrupta i detta? Jag förstår inte varför samerna som varit här först måste flytta på sig? Jag förstår inte varför naturen saknar ett egenvärde? Jag förstår inte hur lokala politiker kan godkänna detta innan vi fått lokal avkastning på vattenkraften? Jag förstår inte…

Filmen är gjord av Tor Lundberg Tuorda. Ni hittar mer material från Tor på hans blogg och Youtubekanal. Musiken i filmen är Katarina Rimpi från Siergas sameby i Jokkmokks kommun.