Browsed by
Etikett: Guidade turer

Norrsken igen

Norrsken igen

Norrsken_höst_1
Norrsken hemma på torpet.
Under de senaste nätterna har vi haft en hel del norrsken. En stunden rör det sig knappt. En smal svag sträng som ligger där på himlavalvet. Plötsligt så blir det kraftigare och det rör sig snabbt dansande och intensiteten växlar. Ibland har man tid att sätta sig och bara njuta. Andra gånger fortsätter man att mata hundar eller vad det nu var man gjorde. Lika plötsligt som det kom, lika plötsligt är det borta.

Hundspann och norrsken är en stor reseanledning för stor del av vinterns Lapplandsresenärer. Många kontaktar oss och frågar vilken vecka i vintern de skall komma när de skall se norrsken. Vilken tur de skall boka och i vilket område som är bäst. Det handlar om naturen så svaret blir enkelt. ’Vi har verkligen noll koll men ju längre tur man bokar desto större är möjligheterna att man får se norrskenet’.

Om Aurora Borealis som det heter på latin kan man läsa massor. Vi har sammanställt lite bilder, länkar och text om detta på vår företagssida. Så välkommen till Jokkmokkguidernas hemsida och läs mer om hundspann och norrsken.

Norrsken_höst_3
Kanske förbrukar vi allt norrsken innan säsongen sätter igång… 😉

Norrsken_höst_2
Reflexerna i en stilla vattenyta får man sällan uppleva vintertid.

Singel i Salto 2014

Singel i Salto 2014

Singel_i_saltoluokta_5
Vyer, prestationer, samtal och en hel del kaffe. Här på toppen av Lulep Gierkau 1139 möh.
Singelvandring i fjällen är nu över för i år. Som vanligt har det varit en mycket trevlig vecka. Det är på många sätt så overkligt att detta är mitt arbete det som är andra människors semester. Att få bo på Saltoluokta Fjällstation, äta deras trerättersmiddagar, träffa natur och fjällintresserade människor och knalla omkring på fjället med min kamera. Alla göromål hemma kopplas bort då jag vet att Stina tar väl hand om hundar och email osv. Det är också roligt att få arbeta i team tillsammans med personalen på Saltoluokta Fjällstation och med Janne som hyrs in som guide liksom jag. Det är många människor som jobbar med att få allt att rulla. Skeppare, vaktisar, kockar, serveringspersonal, receptionsfolk och till och med stationschefen som gör sitt.

’Blir det några par?’ är en fråga som jag ofta får av folk som hört talas om detta. Självklart så händer det. Men jag tror inte att det händer mer på denna vecka än på någon annan tur. Flera som kommer på Singel i Salto är inte singel. Flera av dem som är singel är inte så sugna på att hitta någon ny partner. Folk anmäler sig nämligen till denna vandringsvecka just för deras vänner, respektive osv kanske inte har samma intresse eller kanske inte har semester samtidigt. Men för att inte sabba myten så vist händer det att folk träffas och visst händer det att vi något år senare får raporter om giftemål och barn.

Årets Singelgrupp bestod av 26 deltagare. En ganska stor grupp för att fjällvandra med. Det har gått bra men jag känner tyvärr att jag inte riktigt har hunnit med att träffa alla och detta med namnen var ju helt hopplöst för mig. Nu är jag riktigt trött och kommer att sova gott här hemma. Trotts att gruppen som vanligt har varit väldigt bra och hjälpsam så är man på spänn och slappnar inte av förrns man vet att arrangemanget är i hamn.

Singel_i_saltoluokta_1
Förutom någon störtskur som här med hagel så har vi haft jobbigt molnfritt och stekhett.

Singel_i_saltoluokta_3
Flippa håller givetvis koll på gruppen så att jag kan koncentrera mig på kaffedrickandet.

Singel_i_saltoluokta_4
Pietsaure och besök hos familjen Kuoljok är alltid lika trevligt.

Singel_i_saltoluokta_2
Kvällarna har bjudit på fantastiska solnedgångar. Det har blivit en hel del klassiska solnedgångsbilder som kommer senare.

Fjällvandringsbilder

Fjällvandringsbilder

Fjällvandringsbilder_3
Vi gör basläger för att slippa packningen.
Här kommer lite fler bilder från fjällvandringen med UISS. Än en gång har jag gjort en tur i området runt Vallevare. Just det området dit jag kom 1991 när jag läste på Ekologilinjen i Jokkmokk. Det var min livs första fjällvandring i Lappland. Vi var en hel skolklass som leddes av vår fantastiske lärare Kjell Hedmark.

Under åren som har gått har jag sedan vandrat uppför Prinskullen både privat och med grupper. Det har varit dagsturer och uppemot hela veckor. Mestadels turer med två övernattningar. Jag skulle nog uppskatta det till runt 30-60 nätter där uppe på fjällheden. Trotts det så kan jag än idag inte säga att jag sett allt. Nu under den senaste turen tyckte jag åter att det var vackrare än någonsin. Så är det i princip varje år.

Studenterna är en kul grupp. Fulla av energi. En del är friluftsvana och andra inte. De kommer från hela världen och i princip alla gillar vidderna. Vidderna där människan ännu inte hunnit exploatera sönder naturen. Vidder som få människor idag får se och uppleva.

Fjällvandringsbilder_2
Ljsuspelet upphör aldrig att fascinera.

Fjällvandringsbilder_5
Purpurbräcka.

Fjällvandringsbilder_4
En lägereld blir en given samlingspunkt.

Fjällvandringsbilder_1
Snö måste upplevas.

Fjällvandringsbilder_6
Jag brukar aldrig få lust att gå och lägga mig. De ljusa sommarnätterna, det spelande ljuset och den nattetid så friska luften. Temuggarna brukar bli några stycken.

Följ med på fjällvandring i sommar

Följ med på fjällvandring i sommar

Okända_fjäll_4
Okända fjäll 2013 gick mellan Nikkaluokta och Abisko.
Under den kommande sommaren, 2014, skall jag vara färdledare för tre arrangemang åt Svenska Turistföreningen (STF). De är alla tre med olika nivåer och svårighetsgrad. Längtar du upp till fjälls så ta chansen och haka på.

Singel i Salto 10-15 Juli är ett arrangemang med dagsturer från Saltoluokta fjällstation. God mat i restaurangen dagligen, bastubad, toppturer, besök i Pietsaure sameviste och en massa skoj och skratt. Denna tur är perfekt för dig som vill uppleva fjällen på ett lite bekvämare sätt. Kolla in STF’s hemsida för arrangemanget: Singel i Salto

Vandringsvägar från förr 2-9 Augusti är en fjälltur med stugboende. Vi kommer att flyga helikopter in till Pieskeaure nära norska gränsen. Därifrån kommer vi att vandra tillbaks mot Tarradalen och Kvikkjokk. Delvis efter led men även någon etapp utanför de marjerade sträckorna. Ett område som även detta inte är så välbesökt av vandrare. Läs mer om turen på STF’s hemsida för arrangemanget: Vandringsvägar från förr.

Okända fjäll 10 -18 Augusti är en tälttur som går igenom områden där inte allt för många vandrare rör sig. I år går turen i Sareks utkanter. Om planen går i lås kommer vi att besöka Skierfeklippan, familjen Kuhmonen i Rinim, Stora Sjöfallet för att avsluta på Saltoluokta fjällstation. Denna tur är för dig som har lite fjällvana och har fysiken att bära en veckoturspackning. Läs mer på STF’s hemsida för arrangemanget: Okända fjäll no 7.

Okända_fjäll_2
Isranunkel.

Singel_salto_5
Påväg upp mot Lulep Kierkau under Sinel i Salto 2013.

Singel_salto_6
Janne, min kollega dansar norrländsk påldans under Singel i Salto. Eller som vi brukar säga, man får inte roligare än man gör sig…

Full vinter och säsongsavslut

Full vinter och säsongsavslut

Hundspann_vårvinter_lappland_4
Porten till Sareksnationalpark.
Säsongens sista veckotur med gäster. Valet stod mellan en tur norrut mot Kebneområdet eller en lugnare tur söderut i Sareks utkanter. Väderprognosen lovade bra före och efter att ha lyssnat på gästernas önskemål så styrde vi söderut.

När snön blir blöt och kornig sliter det hårt på tassarna. Många hundar får djupa sprickor i trampdynorna så det är bara att socka och smörja. Det har gått bra men för tassarnas skull så är det bra att hundarna får lite vila nu.

Även denna tur har annars gått bra. Trevliga och roliga gäster som vanligt. Fina körförhållanden, trevligt folk efter vägen, fikapauser i solen med kokkaffe, hundar som är glada osv.

Flera hundar småhostar nu sedan ett par dagar. Om det beror på kennehosta eller något annat vet vi inte. Dee blev dålig där ute och fick åka släde. Hon hade ett djupt gurglande i lungorna vilket kan tyda på lunginflamation. Allmäntillståndet var bra och hon visade inga tecken på feber. Har alltid med pencillin så det sattes in direkt. De kan få sk. kemisk lunginflamation om de äter snö, som de gör när det är varmt. Det blir för mycket och därefter kräks de och om detta sker under färd kan de dra in det i lungorna vilket kan orsaka lunginflammationen. Det gurglar fortfarande från henne men hon är riktigt pigg och glad så tiden får utvisa.

Hundspann_vårvinter_lappland_1
Bra hundspannskörning på bra snö med hundar som är i toppform.

Hundspann_vårvinter_lappland_2
Vid flera tillfällen kunde vi beskåda de mäktiga havsörnarna. Gul näbb och gula fötter. Vit stjärt och den karrakteristiska formen av en ’flygande planka’

Hundspann_vårvinter_lappland_3
Vaken i Laidaures östra del bjöd på massor av olika fåglar. Främst ett stort antal sångsvan men även knipor, tranor, vadare, havsörn, sjöorre eller svärta osv.

Hundspann_vårvinter_lappland_8
Andrew in action. Gräva och bo i snö är tydligen ovanligt för en Australiensare.

Hundspann_vårvinter_lappland_6
Andrew in bed… Han var mycket nöjd och hade sovit gott och skönt hela natten.

Hundspann_vårvinter_lappland_5
Jokkmokkskorv och kokkaffe!

Hundspann_vårvinter_lappland_7
Dee, den motvillige passageraren.