Browsed by
Etikett: Polcirkel

Hundspann, kokkaffe och grillpauser

Hundspann, kokkaffe och grillpauser

Hundspann_kokkaffe_grillpause_3
Ljuset är magiskt. Denna bild är från den 23 December på hemväg från en fikatur.
Julhelgen är definitivt på plats. Till Jokkmokk har det nu kommit folk som vill fira en vit jul. Snö, norrsken, stillhet och närheten till Polcirkeln. Vem vill inte vara i Tomtens snötyngda skogar under självaste julhelgen?

För vår del innebär detta att vi har en hel del bokningar på kortare turer. Faktum är att vi kör minst en avgång varje dag förutom självaste julafton då vi är helt lediga. Så är det fram tills en bit in i januari. Dessutom så kommer jag att dra iväg på en fyradagarstur med en familj under mellandagarna.

Under turerna slår det mig att folk är så fascinerade av människorna här i norr. Hur vi lever och det lugn som de upplever i samhället. All trevlighet som de säger strålar ut från folket. Jag får höra så mycket gott om Jokkmokk och människorna här. Det är också många som frågar om priser på hus och om jag tror att de kan flytta hit. De blir med andra ord så förälskade i Jokkmokk att de kan tänka sig att bosätta sig här. Om det sedan blir av är en helt annan sak.

Det är mycket intressant att se hur ett gäng slädhundar, en lägereld och lite kött som man grillar öppnar samtalen om livet. Allt nedsköljt av riktigt kokkaffe som toppas med några bullar och påtår.

Hundspann_kokkaffe_grillpause_1
Hundarna är mycket duktiga på att charmera gästerna. Här är det Mantti som är in full action med sin naturliga charm.

Hundspann_kokkaffe_grillpause_2
Att få borra in fingrarna i en tät huskypäls, känna hur pälsen doftar och samtidigt uppleva hur hunden trycker sin kropp mot sig och vill bli kramad. Här har Atlas vunnit ännu ett hjärta!

Hundspann_kokkaffe_grillpause_4
Stinas hundspann jagar fram längs sjökanten mot regnbågen. Bilden är från den 22 December och vi fick denna rosa regnbåge rakt i norr.

Hundspann_kokkaffe_grillpause_5
Mörkret sänker sig. Elden lyser och värmer. Kaffedoften sprider sig samtidigt som fettet droppar från fläskbiten som grillas vid elden.

Hundspann_kokkaffe_grillpause_6
En dag utan lägereld är en förlorad dag…

Fyra dagar på tur

Fyra dagar på tur

Hundspann_fyradagars_1
Keld från Danmark kör Atlas och Uschi som ledarhundar i sitt spann.

Nu har jag landat hemma på torpet efter fyra dagar ute på tur med hundspann. Denna gång hade vi endast en bokad gäst. Det har både sina fördelar och nackdelar. En gäst ger sämre ekonomi än en fullbokad grupp men man måste ju ta den första bokningen för att kunna få fler bokningar och ibland blir det inga fler bokningar. Fördelarna är däremot att livet där ute blir enkelt. Få hundar och inte en stor grupp att hålla reda på underlättar. Allt går mycket smidigt när man bara är få deltagare.

Vi har lite problem med att komma till de områdena där vi har tillgång till skogskojor för övernattning. Det är sjön Purkijaure som vi inte har vågat köra över ännu. En grund sjö med tre älvar som rinner in i sjön. Det ger lite dåliga isar på vissa ställen. Dessutom så huggs det mycket skog i vårt närområde just nu. Detta gör att de slingor som vi brukar kunna köra inte är tillgängliga för tillfället. Men vi har slingrat oss omkring och haft vår tältcamp som basläger. Distanserna har blivit runt 30km/dag vilket är ganska normalt såhär års.

Redan nu börjar vi se att en del vandringsälgar börjar dra sig in i vårat område. Dessa älgar som varje år sätter skräck i oss då de inte alltid är så pigga på att flytta sig för våra hundspann. Annars så har vi en eller ett par uttrar som lattjat omkring på några ställen. Uttern är helt klart på väg tillbaks vilket är otroligt glädjande då den har varit riktigt illa till under en period.

Hundspann_fyradagars_2
Fuktig luft med underkylt regn drar in över skogarna.

Hundspann_fyradagars_3
Molnfronten drar iväg och det klarnar upp fint.

Hundspann_fyradagars_4
Startklara efter ett lunchstopp.

Hundspann_fyradagars_7
Dagarna är korta såhär års och vi får en del körning i mörker.

Hundspann_fyradagars_5
Vatten värms i den hemmagjorda vattenvärmaren. Torrfodret blötläggs sedan i isolerande kylbag och efter en timme har det absorberat vattnet och hundarna utfodras.

Hundspann_fyradagars_6
Tändveden görs klar kvällen innan för att snabbt kunna tända kamin på morgonen.

Hundspann_fyradagars_8
Vi var endast två man i det över 15 kvadratmeter stora tältet. Ändå lyckades vi i princip att utnyttja all plats tror jag.

Temperaturen börjar droppa

Temperaturen börjar droppa

Tempen_droppar_3
Stina med sin älsklingsmaskin. En Lynx st 600. Bredbandad maskin som går fram som en stridsvagn.
Äntligen börjar termometern att röra sig nedåt. Senaste natten hade vi -21C. För oss är detta otroligt viktigt med tanke på de passager över vattendrag, myrar och sjöar som vi skall över.

Första gångerna när tempen går under -20C brukar det kännas lite småkärvt. Efter någon timme så har man vänjt sig hyfsat. Efter några dagar märker man det knappt. Nästa steg kommer runt -40C. Då börjar det bli kärvare och man måste börja tänka sig för. Inte fara ut utan riktigt bra kläder. Undvika att köra med bilar eller skotrar. Maskinerna är det som börjar tjorva. Är man bara ute på tur så är problemen betydligt mindre.

Vi har iallafall trampat lite spår igen. Nu kan vi börja köra släde. Det är inte de bästa förhållandena för att bromsa och ankra så vi kommer att köra med småspann tills vi känner att disciplinen på hundarna sitter. De skall stanna för att vi kommenderar stanna. Inte för att vi trampar på bromsen. Imorgon blir det rock’n roll!

Tempen_droppar_4
Min ’tunna-isar-maskin’. En Lynx 5900 från 1983. Lätt och billig. Sjunker den så går vi inte i ekonomisk konkurs. Detta är utan tvekan mycket skoter för pengarna!

Tempen_droppar_1
Våran assistent Flippa som är med överallt. Ibland springer hon, ibland åker hon skoter och ibland vet man inte alls vart hon är…

Tempen_droppar_5
Stina hittar man även på Instagram under användarnamnet: Husystina.

Tempen_droppar_2
Efter körning på blöta isar måste man rensa skotern om inte allt skall frysa ihop till en isklump.

Irritation och osäkra isar

Irritation och osäkra isar

Höstis_spårpreparering_1
Stina kör bakom med den lite nyare skotern redo att hjälpa mig ifall jag får ett ofrivilligt bad.
Med ett riktigt kraftfullt hugg slår man igenom den lite förrädiska höstisen. Jag märker att jag är vass i kommentarerna mot Stina och hon svarar tillbaks med samma syrlighet. Vi är båda skärpta och allvarliga. Flytvästar, isdubbar, kastlinor och ispikar har vi på oss för att kunna känna oss fram och för att vi ska kunna komma upp om vi far igenom. På skotrarna har vi dessutom monterat linor med flytdunk så att vi kan bärga dem från sjöbotten ifall olyckan skulle vara framme.

En skoter behöver nog 6cm kärnis om man inte stannar maskinen. Där vi kollar är det för det mesta 10cm men på några ställen är det just bara 6cm eller nått sånt. Självklart är vi allvarliga. Om vi går igenom isen vet vi att vi reder ut situationen men vi vill slippa det obehaget och det onödiga extrajobbet. Nu är spåret trampat runt sjön och vi kommer oss över till andra sidan där skoterleden går upp på land. Just nu sjunker temperaturen och vårt spår fryser sig allt starkare. När det sedan snöar kommer vi att fortsätta att trampa och sladda spåren jämna och fina.

Varför utsätter vi oss då för detta varje år? Vi behöver börja säkra upp spåren och lederna inför vintern. Vi måste även veta hur isarna är och blir denna säsong. Senare när gästerna börjar komma måste vi veta att vi kan genomföra turerna på ett säkert sätt. Det är en del av vårt jobb helt enkelt.

Läs gärna vidare på Snowfeds hemsida om isar och issäkerhet. Riktigt bra skrivet och de har mycket viktig information om isar och att färdas på isar!

Höstis_spårpreparering_3
En lina som är stadigt fästad i skotern och kopplad till en dunk gör att man kan plocka upp maskinen om den skulle hamna på sjöbotten.

Höstis_spårpreparering_2
Stina har med gott resultat börjat använda en typ av täckkjol för att hålla sig varm på skotern och fyrhjulingen.

istjocklek_snofed
Denna tabell är de istjocklekar som Snowfed rekommenderar. Vad man alltid skall tänka på att är det 20cm på ett ställe så behöver inte det innebära att isen på hela sjön är 20cm utan det kan vara öppet vatten på andra ställen.

Mushers paradise

Mushers paradise

Mushers_paradise_2
Kylan och snön gör att våra färdvägar fryser och blir vita rena och fina!
Att köra hundspann är en vinteraktivitet. Det innebär att man behöver snö, kyla och is. Man behöver dessutom skogsbilsvägar, skoterleder, skogs och fjällområden och vidsträckta ödemarksområden är verkligen som krydda på moset. Att köra hundspann där det inte är snösäkert måste ju vara som att bo på nordpolen och gilla sandstränder och bad.

Jokkmokk är mushers paradise! Att vi dessutom nu i november har fått snö och nästa gång vi ser barmark är troligast först närmare maj månad gör ju inte saken direkt sämre. Att vi dessutom är snösäkra varje år är ju bara helt fantastisk och det är helt normalt för oss här i Jokkmokk strax norr om Polcirkeln. Mushers Paradise utan tvekan!

Mushers_paradise_3
Miltals med skogsbilvägar som nu börjar bli snötäckta.

Mushers_paradise_4
Äntligen är den leriga och geggiga perioden över för i år. Iallafall här i Jokkmokk!

Mushers_paradise_5
Vi har snö…har ni ingen snö???