Browsed by
Etikett: Polcirkel

Barn till låns

Barn till låns

Barn_till_låns_3
Kanadensare är verkligen ett fantastiskt sätt att färdas på när man har barn med.
Här om dagen fick Stina och jag låna ett barn. Inte vilket barn som helst utan systersonen. När vi rullade in med bilen lastad med kanoter på deras gård, 5 minuter försent, förklarade han att han minsann kunde klockan! Sedan styrde vi in mot vildmarken och äventyret.

När skall ni skaffa barn då? Frågan kommer ganska ofta till Stina och mig. Det frågas verkligen i all välmening men det inget man skall ta för givet, att alla bara kan skaffa barn hur som helst. Det är många människor som sliter med att de vill men inte kan. För oss är det annat som styr. När man lever ett sådant liv som vi har valt att leva så finns det faktiskt inte plats för egna barn. Man kan skaffa en hobby som frimärkssamling utan att egentligen ha tid för det men barn är ett ansvar på ett helt annat sätt. Barn är ansvar för en annan människas start på dennes liv! Det är ingenting som man bara kan skjuta upp eller pausa tills hundarna är tränade.

Nu har vi förmånen att kunna låna barn vilket vi nyttjar på tok för sällan. Verkligen lyxigt. När jag ser dessa barn blir det bara allt mer tydligt och klart för mig hur viktigt det är att vi idag tänker på VAD överlämnar vi till dem efter våra liv? I vilket skick kommer planeten att vara? Kommer de att kunna skaffa mat, försörjning, leva ett tryggt liv? Dom kommer att finnas kvar här på planeten efter att vi har kastat in handuken. Dom kommer i sin tur att känna ansvar för nästa generation. Vi har verkligen ett ansvar som man inte kan bortse ifrån! Faktum är vi har bara barnen till låns men även jorden vi lever på är till låns.

Vill du läsa mer om barn, konst, trädgårdsliv och att leva här i norr så ta en titt på min systers blogg. Fröken Humla.

Barn_till_låns_4
Kablekan har börjat blomma.

Barn_till_låns_1
Med kanoten kan man färdas tyst. Vi såg älg, tranor, sångsvan, änder, skrakar, solande gäddor och små abborrstim som snabbt drog iväg under kanoten.

Barn_till_låns_2
Shit happens… men det som är blött torkar snabbt i solen och learning by doing fungerar kanon!

Barn_till_låns_5
Med en kanot kommer man in i myrområden där man ogärna vandrar.

Vandringsleder runt Jokkmokk

Vandringsleder runt Jokkmokk

Vandringsleder_jokkmokk_1
Välskyltat, välmärkt och spångat.
I direkt anslutning till Jokkmokk går det ett antal vandringsleder. De är perfekta för löpturen, helgvandringen eller bara kvällsrastning av hunden. På Jokkmokks kommunhemsida hittar man en del kartor och beskrivningar. Getbergsssområdet ligger nordväst om samhället med det mysiga lilla Getberget varifrån man har milsvid utsikt. Kvarnbäcksleden som binder samman östra delen av Jokkmokk med västra delen. Kvarnbäcksleden har även informationstavlor om de olika naturtyperna som man passerar. Sedan finns eljusspårsområdet med slingor ända ut mot Margitberget.

Runt Skabramsjön finnns det också en vandringsled sedan ett par år tillbaks. Den är utmärkt och spångad men väldigt få vandrar där. Denna led är inte lika känd och det är svårare att hitta information om den. Faktum är att den väldigt fint knyter an till Kvarnbäksleden där den kommer fram till Skabramsjöns östra del. Vid Skabramsjön fortsätter man helt enkelt över kvarnbäcken och går sedan längs södra sidan av Stor-Skabram. Denna stig tror jag är runt 14 km om man går runt hela sjön. Sedan kommer den fram på Karatsvägen strax bortanför Skabrams camping där lederna mot Getberget tar vid.

Är man friluftsintresserad eller gillar att röra sig i skog o mark så bor och lever man verkligen bra i denna lilla by. Att det sedan ligger i princip på Polcirkeln, nära Laponia med nationalparker som Muddus, Sarek och Padjelanta gör ju saken inte sämre. Riktiga vintrar, varma och torra somrar med en sol som aldrig riktigt vill gå ner. Jokkmokk is da shit. Paradise Jokkmokk!

Vandringsleder_jokkmokk_2
Utsikt från Getberget.

Vandringsleder_jokkmokk_4
Klibbticka.

Vandringsleder_jokkmokk_3
En kaffepaus på Getberget med en kikare är inte fel.

Närproducerad kortsemester

Närproducerad kortsemester

Närproducerad_kortsemester_lappland_2
Låga moln och uppfräschade regnskurar har idag dragit över Jokkmokk.
Igår upplevde jag en närproducerad kortsemester. Det var med andra ord en självguidad vandring runt längs sjön här hemma. Ryggsäcken packades med fotoutrustning samt lite kött och annat för att kunna laga middag där ute. Vi stegade vi iväg längs Skabramsjön. Både Flippa och Annie följde som vanligt fulla av energi på Border Collies vis. Friluftsliv behöver inte krånglas till. Det finns mycket man kan uppleva enkelt där man bor.

Att bo i Jokkmokk är i och för sig verkligen en förmån här i livet! När jag öppnar dörren i vårt lilla torp är jag ute i i naturen direkt. Fågelliv precis utanför huset. Räven som skriar från andra sidan den lilla viken. Renarna som under vårarna vandrar förbi vårt hem varje år på sin väg upp mot fjällen i väster. Älgarna som snart skall till att föda sina små röda kalvar. Abborren som dras direkt från sjön och ner i stekpannan. Naturromantiskt? Självklart det blir så när man bor mitt i värsta Discovery channel!

Närproducerad_kortsemester_lappland_5
Annie blir successivt allt följsammare.

Närproducerad_kortsemester_lappland_1
Ett av flera Storskrakpar vid Stor-Skabramsjön.

Närproducerad_kortsemester_lappland_4
Några mygg har vaknat till liv.

Närproducerad_kortsemester_lappland_3
En vass yxa skall man vara försiktig med. (ser som vanligt värre ut än vad det är)

Islossning i Skabram

Islossning i Skabram

Islossning_2
Gårdagens vind och vågor har effektivt malt ner isen.
Nu har isen släppt sitt grepp om Skabramsjön. Det känns overkligt att vi för bara någon vecka sedan styrde spannen över sjön på den då säkra isen. Det är också skönt att det går fort när årstiderna väl växlar. I Lappland hinner man inte bli less på våren. Plötsligt är bara vintern borta. På någon dag.

Vi njuter av denna myggfria period. Sitter inne mycket vid datorerna medan solen skiner där ute och lockar till skogsvandringar. Myggen lyser med sin frånvaro och får gärna fortsätta att göra så. Blir spännande att se vad kvällstidningarna skall varna om i vår. Ryssmyggor och sunamiregn under semestern kanske? De tycks totalt sakna faktagranskning och sannolikhetsanalysförmåga bara de kan klämma ihop någonting som säljer lösnummer. Själv så tror jag på normalväder som vanligt.

Islossning_1
Du ska inte tro det blir sommar ifall inte nån sätter fart. Barnvaktsarbete kombineras med barnarbete och istestning…

Islossning_3
Att titta på islossningen är faktiskt väldigt kul…och nä…vi har ingen TV!

Den sista färden

Den sista färden

Den_sista_färden_sakto-jokkmokk_1
Eva med sitt spann under sträckan mellan Saltoluokta och Sitojaurestugorna.
Efter en utmanande färd på över 200km har vi nu styrt upp spannen hemma vid kenneln. Efter 9,5 veckor eller rättare sagt 66 dagar är jag åter med hundarna där min färd startade i slutet av februari. 1800 kilometer igenom snötyngda skogar, frusna sjöar, öppna vidder och nu på slutet även i strilande regn.

Veckan började med strålande solsken omväxlat av kraftiga snöfall. Spåren var hårt frusna men perfekt mjuka av den nypudrade snön vilket har varit snällt mot hundarnas tassar. STF (Svenska Turistföreningen) stängde i år stugorna extremt tidigt men vi hade med tält och löste boendet med campandets frihet.

Under kvällen den fjärde dagen började det snöa kraftigt. På morgonen då vi vaknade i våra tält, bågnade mitt Hillebergstält oroväckande mycket. Hela tältet var helt hoptryckt av den våta snön. Snöandet hade nu avlösts av ett ihärdigt regnande som fortsatte under de kommande 24 timmarna. Hundar och folk blev rejält nerblötta. Denna dag klassar jag nog som säsongens tuffaste tror jag. Kanske inte den mest fysiskt krävande men däremot den mest obekväma dagen. Mina gäster kämpade på fantastiskt bra och tappade aldrig modet! Blickar jag åter på hela denna vecka så förutom en dags regn så var vädergudarna verkligen med oss.

Sista dagen bjöd på uppehåll och uppklarnande väder. Spåren håller fortfarande ihop och isarna på sjöarna har börjat flyta upp och bli torra. Hundarna har under flera dagar vetat att vi varit på väg hemåt och de har varit på hugget. För egen del är det med delade känslor jag avslutar årets säsong. En riktigt bra säsong med många trevliga gäster. Jag återkommer senare med lite summeringar från den gångna vintern. Utrustning som hållit och prylar som fallit söder. Följ bloggen och det kommer allt eftersom jag får tid att skriva.

Den_sista_färden_sakto-jokkmokk_3
Sångsvanarna har anlänt till utloppet av sjön Laidaure i Rapadalens mynning.

Den_sista_färden_sakto-jokkmokk_2
Working Husky Sanoj med Skierfeklippan i bakgrunden.

Den_sista_färden_sakto-jokkmokk_5
Svala vindar på sjön Saggat. Carmen med sitt spann och med fjället Staika i bakgrunden.

Den_sista_färden_sakto-jokkmokk_4
Kvällssnack med några av hundarna i Årrenjarka Fjällby där vi sov en natt.

Den_sista_färden_sakto-jokkmokk_7
Bertil blåser liv i lite blöt ved så att vi kan koka kaffe.

Den_sista_färden_sakto-jokkmokk_6
Nattläger vid östra delen av Karatssjön.

Den_sista_färden_sakto-jokkmokk_8
En hel dag med ihållande regn och låga dimmoln. Ett av de värsta tänkbara väderförhållandena under en vintertur.