Hundträning-arkiv - Sida 3 av 31

Nya Suzuki Kingquad LT-A 500 XP

2 september, 2016 Matti Kommentarer 1 kommentar

Nya_fyrhjulingar_suzuki_4 — Suzuki Kingquad LT-A 500 XP är en tämligen robust och neutral maskin utan massa lull-lull.

Under sensommaren köpte vi två helt nya fyrhjulingar. Valet var inte helt enkelt då det finns en del olika modeller att välja mellan. Vissa lockar med låga priser medan andra märken lockar med design, motorstyrka och så vidare. Vårt val blev en dyr maskin som egentligen inte sticker ut på något vis alls. En liten 500cc motor och markfrigång som är normalhög samt servostyrning. Ingen superdesign eller något sådant som skall locka till köp. Egentligen så är Suzuki Kingquad 500 en tämligen neutral och robust byggd arbetsmaskin.

Suzuki var en av de första tillverkarna av riktigt bra fyrhjulingar med sina Kingquads från slutet av 80-talet. Det finns flera smarta detaljer som gör detta till en rejäl bruksmaskin utan massa lull-lull som kan krångla. Plastskärmarna tål stryk och har en mjukhet i sig som jag inte sett hos någon annan maskin. Växlingen är mjuk och mycket lätt att fixa med. Kvalité som man i och försig bör kunna förvänta sig av en maskin för närmare 100 tusen kronor.

Varför köpte vi inte en billig maskin för halva priset? På marknaden idag finns det nämligen flera maskiner som ligger på runt halva priset av en Suzuki. Vi valde att inte köpa dem av flera anledningar. En är att andrahandsvärdet inte ser ut att bli så bra på dessa. En annan, kanske viktigare anledning är att hållbarhet och hög kvalité är en miljöfråga. Det är inte försvarbart att köpa billigt och slita och slänga. En dyrare maskin som man kör längre ger ett mindre avtryck på miljön så är det bara!

För vår del så innebar detta även ett djupare tag i vår börs då vi inte har någon typ av sponsring. Att hundarna tränas riktigt bra är såpass viktigt för både hundarna, oss och vårt företag att det är ett av det viktigaste vi gör. Därför är just fyrhjulingarna ett av de mest prioriterat arbetsredskapen. De skall fungera i alla lägen och vi skall fullt ut kunna fokusera på hundarna och att ha roligt med dem. Att vi dessutom har bra support och service här hemma i Jokkmokk hos Mattisuddensmotor är dessutom en mycket viktig del!

Nya_fyrhjulingar_suzuki_1 — När 40-50 slädhundar skall tränas inför varje säsong så skall maskinerna inte tjorva och då är det kvalité som går före pris. Vi har fullt upp att hålla reda på hundarna och oss själva.

Nya_fyrhjulingar_suzuki_2 — Bra tränade arbetshundar är A och O om man skall kunna arbeta med dem professionellt och förbli stolt för det man pysslar med.

Nya_fyrhjulingar_suzuki_3 — Det blir många dagar, kvällar och nätter ute tillsammans med hundarna.

Valpar tränas och fostras

22 augusti, 2016 Matti Kommentarer 1 kommentar

Hemma på kenneln fortsätter våra valpar att växa. De är nu riktigt livliga och man kan se på tikarna att de är måttligt intresserade av att vara mammor just nu. När vi skall in och mata dem, leka med dem eller mocka så hänger det klasar med valpar i byxbenen, skosnörena och de är överallt.

Träningen för att göra dessa små krabater till funktionella arbetshundar har börjat. I princip så är de dagligen ute ett längre pass i rasthagen där de rumlar omkring. Här lär de sig att umgås med andra hundar. Dels våra Border Collies men även med varandra och några av de andra vuxna slädhundarna som vi har. Hundar som växer upp med mycket hundar runt omkring sig blir ganska ointresserade av andra hundar oavsett deras storlek. Detta gör att spannet i körsituationer i princip aldrig bryr sig i andra hundar, oavsett om de väger 50kg eller 2kg, som finns där vi arbetar.

Hundar som lever aktivt som valpar bildar större fysisk kapacitet. Man skall kanske inte regelrätt fysträna dem men däremot så kan de gärna springa och leka med varandra. Det bygger deras koordination, muskelmassa och syreupptagningsförmåga. Alltså skall träningen ske utan press men gärna lustbetonad och det viktigaste är att de skall kunna lägga sig och vila då de blir trötta.

Inkallning lär vi valparna då vi matar dem. Jag ger alltid samma signal då jag sätter ner matskålen som jag ger dem då jag vill att de skall komma till mig. Signalen förknippas med någonting positivt och inkallningen börjar att sätta sig sakta men säkert.

Många av dagens hunddressörer menar att man alltid skall vara positiv mot hundarna. Det är någonting som jag inte riktigt får ihop i alla lägen. Därför lär jag dem vad ordet ’nej’ betyder. Det sägs jag då jag öppnar hundgårdsdörren och de inte får komma ut. ’Nej’ i kombination med att de bestämt knuffas bort från grinden. Samma ’nej’ som jag sedan använder om de tuggar på en sele, prövar att stjäla mat osv. På samma sätt markerar ofta valparnas mamma vad som är nog, med en bestämd signal och en efterföljande markering ifall de inte lyssnar. Jag tycker att detta fungerar bra att försöka göra som hundarna gör sinsemellan.

Nu närmar sig valparna åtta veckors ålder och ännu har vi egentligen inga valpar bokade. Normalt brukar vi ha en lista på folk som vi inte kan sälja valpar till då vi behöver alla själv. Så vet du någon som söker en arbetande Siberian Husky så be dem kontakta oss.

Valpar_tränas_och_fostras_3 — Working Husky Ebba. Lätt att känna igen med sina fläckar.

Valpar_tränas_och_fostras_1 — Working Husky Fenja. Mörkt viltfärgad så som många hundar på faderns sida.

Valpar_tränas_och_fostras_2 — Valparna får vara ute i rasthagen såpass länge att de lär sig koppla av. Detta ger en typ av lugn åt hundarna. De lär sig att koppla av trots möjlighet till aktivitet.

Valpar_tränas_och_fostras_4 — Susietievan Arial. Det tar helt klart på energin att föda och fostra en kull valpar.

Valparna växer och frodas

29 juli, 2016 Matti Kommentarer 0 kommentarer

Siberian_husky_valpar_2 — Frågan är nu vilka skall vi behålla…

På vår kennel här hemma råder kaos. För tillfället har vi nog 12 löptikar och ett gäng blindgalna hanhundar. Det innebär att flera gånger per natt måste jag ut i hundgården och visa mig. Oftast är det inga problem men ibland får jag säga åt tikarna att de inte skall jucka på varandra eller be någon av hanhundarna att gå och lägga sig i kojan istället för att flåsandes stå vid nätet.

Valparna i de två kullarna som vi har växer och frodas. Åttan bor ute med sina sju småttingar. Hennes kull är vår E-kull. Arial bor ännu inne med sina fyra välgödda valpar. Hon får bo inne ett tag till främst pga platsbristen som löpperioden ställt till med. Det gör att golvet skuras säkert tio gånger per dag.

Inne har vi ju även våra tre border collies. Flippa är van valpar och hon är van att gå in som extramamma. Vad som däremot imponerar är att både Annie och Johnny är jättefina med valparna. De är ju själv bara dryga 4-5 månader och leker tokbrutalt med varandra. Med småvalparna i båda kullarna är de helt annorlunda. De är mjuka och lyhörda.

Hundlivet är så vardagligtligt för mig att jag ofta glömmer att skriva om detta i bloggen. Det är ingen märklighet att de skall avmaskas, att de börjar äta riktig mat, att de öppnar ögonen, att de börjar gå och så vidare. Det är en del av det naturliga. Ändå är det alltid väldigt kul o se hur de för första gången slickar på lite hundmat och hur de liksom tänder till och börjar försöka att dia i sig en uppblött torrkula. När de plötsligt upptäcker att det finns en värld utanför mammans mjölkbar och vingligt ger sig ut på upptäcktsfärder i sin närmiljö. Fast bäst är ändå när de är rutinerade slädhundar som jag kan lita på i vått och torrt. När vi gjort några säsonger ihop och vi börjar det riktiga teamworket. Då njuter jag som mest av att vara uppfödare, hundägare och hundspannsförare.

Siberian_husky_valpar_1 — Siberian Husky är en social hundras som inte skall slåss och bråka. Äter de ihop utan att tjafsa så är det bra träning i att maten vaktar man inte, den äter man fort!

Siberian_husky_valpar_4 — Johnny in action med valparna. Han biter så mjukt och försiktigt i dem.

Siberian_husky_valpar_3 — Ännu en av E-valparna.

Siberian_husky_valpar_5 — Attityd och energi är viktigt på arbetande Siberian Huskies.

The great alone, filmtips

28 juni, 2016 Matti Kommentarer 2 kommentarer

The great alone är en film om en slädhundsföraren, Lance Macey, som vinner Iditarod, världens längsta slädhundstävling. Han vinner inte bara en gång utan lyckas dessutom göra det fyra år i rad! Filmen är en dokumentärfilm om idrott, hundspannskörning, vildmarkslivet borta i Alaska och en sann historia om ett människoöde.

Filmen är tyvärr mycket typiskt amerikansk. Den handlar om hur man vänder motgång till lycka. Motgång i form av droger, cancer och allmänt trubbel i livet till att familjen står enade på mållinjen av världens längsta slädhundslöp. Det är just här man tappar mitt intresse. Det så typiska glassigt amerikanska att en guldmedalj gör att de äkta vänskaperna och familjebanden kommer fram. Stor suck!

Det görs inte så många filmer om människor som lever denna typ av liv så därför får ändå filmen en del pluspoäng från mig. Den är dessutom mycket proffsigt filmad, bra klippt och som sagt så bygger allt på en historia som är sann. Har du inte sett filmen så tycker jag utan tvekan att du skall se den. Speciellt om du har intresse av slädhundar, Iditarod, Alaska och/eller friluftsliv. Jag kommer själv gärna att se den igen även om den inte får toppbetyg rakt igenom. Jag skulle mycket hellre sett en oamerikansk lugn dokumentär om Lance och hans livsstil som verkar vara mycket intressant.

The Great Alone är sammanfattningsvis en film som är sevärd. Trots min kritiska hållning till den i mina ögon falska bilden av amerikansk lycka så är historien fin. Lance är och förblir en legend med sina segrar både mot cancern och på tävlingsspåret. Naturen och hundspannen som fastnat på film är nästan bara de en anledning till att man en varm sommardag kan drömma sig bort till vintern. Mitt råd till dig som inte har sett denna film är trots allt: se den!

Valplivet fortsätter

14 maj, 2016 Matti Kommentarer 2 kommentarer

Valpliv_1 — Kontakten blir bättre och bättre.

Border Collievalparna växer och sysselsätter oss en hel del. Normalt brukar man som valpägare sysselsätta sina hundar. När det gäller border collies känns det lite tvärt om. Man tvingas ut på småturer och aktivitet dygnet runt. Skura kiss i köket 02.30, morgonpromenad 05.20, matning 06.10 med efterföljande rastning. Längre aktivitet 09.00 och skura kiss igen 09.50 direkt efter hemkomst eftersom promenaden var så intressant att de två valparna glömde kissa ute.

Både Johnny och Annie växer och frodas. De blir allt tuffare och man kan se hur de utvecklas. Johnny som tidigare var rädd för vatten kastar sig numera friskt rakt över bäckar och vattensamlingar. Annie som från början totalt nonchalerade oss kan tom komma och gosa med oss nu. Det är arbete från oss som gör att de utvecklas åt det håll vi önskar. Jag ser faktiskt fram emot att de blir lite äldre och lär sig hur vårt liv är.