Browsed by
Etikett: Bildarkiv

Hundspann och sarekbilder

Hundspann och sarekbilder

Explore_sarek_hundspann_8
Där Ruotesvagge möter Rapadalen, Alkavagge och Kuoppervagge måsta man väl säga är Sareks hjärta.
Sitter i Saltoluokta och går igenom bilderna från den gånga veckan. Några riktigt bra men som vanligt massor som kastas eller borde kastas. Vet att jag inte är ensam om att fylla diskar med bilder och filmklipp. Hur hittar men i detta om några år? Bara att ge upp och inse att man tar nya bilder? …eller ska man lära sig att tagga bilderna och på så vis få dem sökbara? Får allt grubbla lite till innan jag bestämmer mig…

Att färdas med hundspann igenom Sarek är få förunnat. Själv så är glad att just jag får göra en redig tur inom parken varje år. Restriktioner för just hundspann kommer i nationalparkerna (läs: Laponia området till att börja med). Det beror främst på att det finns och har funnits kommersiella aktörer som kört utan de tillstånd / dispenser som krävts. Man har helt enkelt sagt att man varit ute med kompisar som i själva verket är betalande gäster.

Om detta finns det mycket att skriva. Dels varför det blivit på detta vis men även hur ointresserade myndigheterna egentligen är då det verkligen är de som missköter sig. Men det får bli ett annat blogginlägg. Nu är jag på Saltoluokta och det är lunchdags…

Explore_sarek_hundspann_6
Sarek är utan tvekan ganska högalpint på sina ställen.

Explore_sarek_hundspann_7
Tältcamp vid smajlaträffen. Inte långt från Mikkastugan. Detta ett drygt dygn efter den tragiska dödolyckan vid Mikkastugan.

Explore_sarek_hundspann_10
Tuoddarstugarna är ett väderutsatt ställe.

Explore_sarek_hundspann_9
Alkavagge är en bred och relativt lavinsäker dalgång som jag gärna färdas efter.

Explore_sarek_hundspann_11
Working Husky Viktor är faktiskt en riktig cooling. (Magnus…du hade rätt!)

Första snön och vinterns slut i Lappland

Första snön och vinterns slut i Lappland

Första_snön_1
Första snön är ett löfte om en kommande vinter.
Det känns skrämmande när jag tänker att det nyss va som första snön kom över Jokkmokks nejden. Nu är det bara 4-8 veckor hundspannskörning kvar av denna säsong. Sen är det slut för denna gång.

Vintern är verkligen fantastisk. Hundarna, snön, fjällen och livet här ute. Känner mig verkligen privilegierad. Får ju trots allt ganska många ute-dagar per vinter om man ska vara ärlig. Men snart är det vår och kanoten skall sjösättas, vandringskängorna smörjas in och mountainbiken plockas fram. Det kommer också att bli fantastiskt. Fast först njuta av den tid som är kvar av denna vinter. Njuta av minut för minut.

Första_snön_2
Årstiderna går alltid så snabbt att man inte riktigt hinner allt man vill. Kanoterna vänds bort för tidigt och snön försvinner för fort. Ska man aldrig vara nöjd?

Månsken och halo

Månsken och halo

Fullmåne_halo
Dessa ljusfenomen, halo, kan man se både runt månen men även runt solen.
I gårkväll på julaftonskvällen kunde man se en tydlig halo runt månen. Det brukar nästan alltid tyda på snöfall inom de närmaste 12-48 timmarna. Halon kommer från molnslöjor som drar in på hög höjd.

Juldagens morgon och mycket riktigt så hade en molnfront dragit in med betydligt varmare temperaturer och lätt snöfall. Julafton pekade termometern på -35C och kallare. Juldagsmorgon -28C och sedan stigande och nu i skrivande stund är det bara -20C.

Det finns mer att läsa om väder och ljusfenomenet halo på Wikipedia samt på SMHIs hemsidor (klickbara länkar).

Sommarminnen

Sommarminnen

Sommarminne
Flippa under någon av våra fjällvandringar sommaren 2009.
Sitter och bläddrar igenom en del bilder på datorn. Trotts att vintern är min tid så måste det konstateras att visst är sommaren underbar. Glida fram i kanoten, man slipper klä sig i en halvtimme innan man ska gå ut, inga dåliga isar och inga kalla fingrar.

Men nu njuter vi av varje dag med slädföre. Vi njuter av att myggen inte studsar mot det svettiga ansiktet och att de riktigt blöta myrarna är som släta salsgolv. Vi njuter också av att solen faktiskt går ner under horisonten så vi med gott samvete kan sova på nätterna.

Vargarna på Kolmården

Vargarna på Kolmården

Vargarna_på_kolmården_2
En av vargarna gnuggar sig i doften av ett schampo.
Idag är det exakt ett år sedan vi besökte vargarna på Kolmården. Det var riktigt trevligt och intressant. Under det senaste året har det dock varit lite turbulent kring just varghägnet och besöken där. Det efter att en av vårdarna avled efter en attack från ena gruppen av vargarna.

Det som skett är mycket tragiskt både för de drabbade människorna och för vargarna och alla andra rovdjur. Personligen så upplevde jag besöket i varghägnet absolut under kontroll. Visst är det stora djur med starka instinkter. Ingenting som man har som sällskapshund hemma i soffan.

Olyckor i trafiken sker dagligen liksom massor av arbetsplatsolyckor. Vad är egentligen farligt och vad är kalkylerad risk? Vad ska man utsätta sig för och vad ska förbjudas?

Tidningarna har snappat upp alla de möjliga historier om andra incidenter i varghägnet. Människor som haft nära döden upplevelser bara för att vargen dragit i ett byxben här och där. Personligen så skulle jag inte tvekat en sekund för att göra om besöket. Det är verkligen en upplevelse som kan rekommenderas!

Vargarna_på_kolmården_1
Stina fotograferar och upplever närheten med en av vargarna.