Femundlöpet 2014 kommer allt närmare. Det börjar kännas som att det inte finns någon återvändo. Snart står jag där på startlinjen med 12 heta hundar och 60 mil framför mig. 60 mil som kommer att innebära både helt fantastiska stunder men även stunder då allt känns hopplöst. En stor del av utmaningen är att själv hålla sig positiv trotts motgångar.

Hundarna är i form även om jag skulle önskat att vi hunnit mer träning. Men de är i rätt så bra form. Nu gäller det bara att välja rätt hundar som får följa. Stor del av utrustningen har packats, körschema grovplanerats, hundmat tänkas igenom och min utrustning skall kollas lite extra. Det är alltid någonting som inte går enligt plan. Med som hjälp har jag superhandlerna Volker och Jasmin.

Målsättningen för Femundlöpet 2014 har jag funderat på en hel del. Vi kör i samma klass som de absoluta toppförarna i Europa. Förare som hävdar sig väl borta i Nordamerika. Dessutom så kör vi med våra renrasiga Siberian Huskies som vi använder i vårt arbete. Toppspannen kör Alaskan Huskies som är speciellt avlade för just denna typ av tävling. Både dessa hundar och förare imponerar grymt. Efter fjolårets tävling när jag tappade spannet och sedan fick bryta så är mitt sikte i år på att genomföra med pigga hundar. Genomföra och skaffa mer erfarenhet till såväl mig som hundarna. I år skall jag dessutom använda snöankaret om jag lämnar släden. Learning by doing…

Tretton hundar är i dagsläget utplockade men saker kan ännu hända. Hundarna presenteras lite grovt på vår webbsida för Working Husky Kennel.

Senare under säsongen kommer Stina att ta åtta av dessa hundar och fara på Amundsen Race nere i Jämtland. Vi valde i år att köra varsin tävling för att kunna plocka starkare spann samt att en av oss sköter firman på hemma plan. Det ekonomiska tappet mildras då något.