Vi är nu nere i Åsarna och kör en hundspannstävling. Detta är korta distanser och i Stinas och min klass, 8-spann, kör man 3 dagar med 18 km/dag. Efter första dagens heat leder Jenki, regerande världsmästare i öppenklass med 19 sekunder före mig. Stina ligger hack i här 49 sekunder efter Jenki.

Våra hundar är egentligen avlade för längre tävlingar och körning i fjäll och skog. Det är fraktkörning av bagage och olika expeditioner som är huvudmålet.

Normalt bruka Jenki vara det spannet som kör lugnast fram till en mellantid och sedan rycker enligt vad vi hört. I år körde Stina in 1 minut på honom från mellantiden fram till mål och då har hon dessutom hunnit med att ligga en gång på sidan med släden och en gång har ledarhundarna varit bredvid spåret för att rulla sig i snön. Våra hundar är ju van fikapaus med kaffeeld!

Jenki har också haft lite tjorv med två av sina hundar. Mina hundar har också snappat en del snö och det har varit ganska varmt. Bakom oss kommer fler spann men det är ett litet glapp. Får man tjorv på spåret och kanske måste ta en trött hund i släden så förlorar man snabbt 1-2 minuter eller mer så förarna bakom har oss inom räckhåll utan tvekan! Kanske har de kört klokare idag och kommer imorgon.

Personligen så vet jag att både Stina och jag har bra spann. Våra hundar är vana att arbeta dagar i sträck och de tömmer sig inte helt utan sparar alltid. Däremot så saknar vi tävlingsrutiner och våra hundar har nog inte samma toppfarter utför. Dessutom så kör vi våra hundar lite annorlunda. Vi bromsar nog mer utför än många andra. Jag körde nämligen sist och såg av spåren att det var inte många som hade bromsat! Vi måste helt enkelt för våra hundars skull.

Folk här pratar om dåliga spår och uppförsbackar. Enligt våra mått så är det mest utför och platt och spåren har varit kanonbra! En stor eloge till tävlingsledningen som gör ett kanonjobb med ett mycket proffsigt arrangemang!

Från våra hundar kan vi rapportera att de är sömniga och vill gärna vila i släpvagnen nu på kvällen. Alla har ätit bra till hyfsat så som de brukar vara. När vi tar ut dem är de pigga, uppspelta och väldigt glada. Veterinären berömde dem för att de var lugna och lättsamma.