Flippa, min borde collie och hjälpreda är tillbaks i tjänst. Här agerar hon tränings coach åt slädhundarna! Större delen av turerna springer hon dock lös med spannet.Nu är jag inne i en period där hundträningen inte riktigt flyter. Egentligen skulle jag behöva öka distanserna från 15-24 km uppemot 30-40 km och köra oftare för att tagga ner hundarna. De är rastlösa i spannet, rastlösa under fikapauserna och de vill mycket. Marken är frusen och grusvägarna blir som att springa på sandpapper. Klor nöts liksom trampdynor. Gummisockar är uteslutet då det blir för halt. Cordurasockar är bra men de håller en träningstur och egentligen vill jag socka alla hundar i förebyggande. Det blir dyrt. Vi behöver snö! 2-5 cm räcker långt! Det skonar tassarna och vår sock-ekonomi.
När jag startar fungerar inga bromsar på min ATV för de är frusna av all fukt. Efter någon kilometer släpper det lite och hjälpligt kan man bromsa lite. När jag kommer hem så är alla karbiner frusna…av all fukt. Selar som man tvättar fryser om man glömmer dem ute. Vattenskålar fryser.
Annars är det en fin tid i naturen. Garanterat myggfritt. Regnandet verkar ha upphört. Det ligger tunn is på små tjärnar och sjöar. Dimfrost, dimma, soluppgångar och jag skulle med lätthet kunna tillbringa hela dagarna ute med kameran. Stor del av tiden blir istället framför datorn med alla mejl, telefonsamtal, hemsidor, webbstrategier osv.
Den kommande vintern ser riktigt lovande ut. Bokningarna rullar in och jämfört med förra vintern så är det ett lyft än så länge. Vi klättrar också hos google vilket gör att besöksstatistiken på vår företagshemsida stadigt ökar. Många års webbarbete börjar kanske ge lite resultat. Den obligatoriska tekokar elden. Ni ser hur hundarna inte riktigt vill lägga sig ned och pausa. Det är bara att jobba mer med dem. Jag är envis och ger mig inte!!! Hundselarna måste in på tork efter tvätten i sjön. Här en klase djupfrysta stående selar. Sockarna låter som en klase tomburkar då de slår mot varandra.
Ja precis, de finns inte mycket bättre. Vi äger ett hus vi renoverar och när vi i somras rev ut gamla heltäckningsmattor var de underbart att dra upp dem på släpa och köra i väg dem till tippen. Under mattorna fanns de mest fantastiska trägolv i prefekt skick, lycka! 🙂 trevlig blogg, själv är jag inte riktigt mycket för naturen i så stor utsträckning som du. Dock har vi en siberian husky,
trevlig torsdag på dig
mvh Martina Marland
Hej Matti, Först tack för en mycket läsvärd blog! Som andra sagt: (Drag)hundar och friluftsliv + en massa praktiska tips. Det känns förmätet av mig av våga mig på ett tips tillbaka:-) Efter flera år med fastfrusna karbiner (när det nu råkar vara minusgrader här nere!) så bytte jag till eskimokrokar förra säsongen. En aning bökigare att kroka fast i draglinan än mässingkarbiner men de fryser garanterat aldrig fast. Ha de /Ola
Eskimåkrokar… Jo, de fryser aldrig och vist har de funnits i tanken. Jag skulle kört med de om jag inte så ofta parkerade hela spannet och kopplar loss nacklinorna. Sedan sitter de bara där bak. Vi har som sagt en hel del ren i området. Dessutom så har jag många gäster som ska kunna haka i sina egna hundar och då känns det som mässingkrokarna är bäst.
Men jag tror egentligen att eskimåkrokar är lite bättre…
5 svar på ”Träningen möter motgångar”
Ja precis, de finns inte mycket bättre. Vi äger ett hus vi renoverar och när vi i somras rev ut gamla heltäckningsmattor var de underbart att dra upp dem på släpa och köra i väg dem till tippen. Under mattorna fanns de mest fantastiska trägolv i prefekt skick, lycka! 🙂 trevlig blogg, själv är jag inte riktigt mycket för naturen i så stor utsträckning som du. Dock har vi en siberian husky,
trevlig torsdag på dig
mvh Martina Marland
secket gôtt liv
Jo…måste som hålla med…
🙂
Hej Matti, Först tack för en mycket läsvärd blog! Som andra sagt: (Drag)hundar och friluftsliv + en massa praktiska tips. Det känns förmätet av mig av våga mig på ett tips tillbaka:-) Efter flera år med fastfrusna karbiner (när det nu råkar vara minusgrader här nere!) så bytte jag till eskimokrokar förra säsongen. En aning bökigare att kroka fast i draglinan än mässingkarbiner men de fryser garanterat aldrig fast. Ha de /Ola
Eskimåkrokar… Jo, de fryser aldrig och vist har de funnits i tanken. Jag skulle kört med de om jag inte så ofta parkerade hela spannet och kopplar loss nacklinorna. Sedan sitter de bara där bak. Vi har som sagt en hel del ren i området. Dessutom så har jag många gäster som ska kunna haka i sina egna hundar och då känns det som mässingkrokarna är bäst.
Men jag tror egentligen att eskimåkrokar är lite bättre…