Denna höst går som sagt till historien som smått regnig kan man lugnt säga. Luftfuktigheten är så hög att vi har fått ytmögel på viss utrustning som vi har förvarad i uthuset. Taket är helt tätt men problemet är att det har varit så hög luftfuktighet under så pass lång tid. En fördel med allt regnande är att vår vattenbrunn kommer nog knappast kommer att sina denna vinter.

Oroliga för hur det skulle se ut på stugans vind, så klättrade vi upp och granska hur det såg ut. Huset är dessutom isolerat med sågspån. Väl där uppe kunde vi pusta ut. Torrt och fint! Fick dessutom höra av grannen att isolerar man väggar med sågspån så kan inte sorkar och möss krypa i väggarna. Det rasar bara igen. Förr visste man minsann hur man byggde hus! Förutom allt regnande är det dessutom sorkår i år. Överallt i skogen springer de små djuren. Jättekul med tanke på ugglor och rovfåglar.

’Sätt på kaffet…jag kommer snart!’ lät det i telefonen innan Tor-Henrik la på luren och minuterna efteråt dyker han upp på gården. Vi hinner precis slå oss ned vid kaffebordet, så säger Stina ’Nu kommer det nån… och det e ju han… han där du vet Polarhundsklubben… Freddy!’. Freddie och Eva som också har slädhundar men i södra Sverige var på Lapplandsturné. Hundsnacket gick i ett och kaffemuggarna tömdes. Alltid kul och träffa hundfolk.