Browsed by
Etikett: Politik

Kamp Gállok ger resultat

Kamp Gállok ger resultat

Kamp_gallok_motståndet_växer
Kamp Gállok mer än en gruva i Jokkmokk.
Bilderna och budskapet från demonstrationerna i Gállok väster om Jokkmokk börjar sprida sig allt mer. Lokal media har varit på hugget redan från början. Samma med den utländska media. Däremot så har de stora svenska aktörerna varit lite segare på att reagera. Men även där börjar det nu att hända saker. P1 hade ett mycket intressant program där man tittade på mediaskuggan över norrland, dvs. norr om Stockholm. Är det så att Kamp Gállok ger oss bättre täckning från media i framtiden? Kan det till och med bli så att vi får riktiga väderleksprognoser och inte bara ’…regnskurar i norrland med växlande molnighet.’

SVT Debatt tog upp ämnet Kamp Gállok. Vice kommunalråd, Företagarna i Jokkmokk och en kille från något gruvbranchförbund svarade för argumenten för en gruva. På nejsidan hade vi en av aktivisterna (Markus), en renskötare (Niklas) och från Sametinget (Stefan). För oss som inte vill ha en gruva så var detta klockrent. Ett inslag som fick fler att ställa sig upp för ett gruvfritt Jokkmokk. SVT Debatts program hittar ni på SVT Play. Gállok kommer ungefär i mitten av programmet. De lokala tidningarna skriver om att Jokkmokks kommun haft krismöte där man börjar fundera på medborgardialog om våra gemensamma värdegrunder. Vems värdegrunder?

Sametinget har tydligt tagit ställning mot den gruvpolitik som idag bedrivs inom Sapmi. Det var starkt att de åkte ut gemensamt till demonstrationsområdet Gállok och där läste upp sitt ställningstagande. Frågan lyfter och den blir större än att bara handla om ett hål i backen i Jokkmokk! Det va ju detta många av oss drömde om och hade som målbild redan från början.

Miljöpartiet börjar rota lite i frågan på riksdagsnivå och Vänstern vill se över mineralstrategin. Den regerande regeringen försöker fortfarande att försvara sitt handlande i Rönnbäcksfrågan. Där deklarerade man tydligt att gruvindustrin är mer värd än den samiska befolkningens rätt till att använda marken. Man går rakt emot de mänskliga rättigheterna. Reinfeld, lööv och c/o, hur tänkte ni nu?

För mig handlar detta inte om pengar. För mig handlar det inte om partifärger. För mig handlar detta om att vi i dagens samhälle konsumerar allt för mycket av naturresurserna. Det handlar om en ursprungsbefolknings rättigheter. Det handlar om att vi faktiskt lokalt kan leva av andra näringar som går i samklang med varandra. Det handlar om en glesbygdspolitik som är ganska tam. Det handlar om så mycket mer än bara en gruva i Jokkmokk. Läs även en krönika i Östersunds Posten om kollonien Norrland. Kamp Gállok är när Norrland reste sig upp!

Besöksnäringen är Sveriges nya basnäring

Besöksnäringen är Sveriges nya basnäring

Besöksnäring_basnäring_lappland
Besöksnäringen kräver liksom renskötseln stora orörda och sammanhängande naturområden.
Besöksnäringen är Sveriges och världens nya basnäring. Hör vad jag säger! Här kommer hårdfakta. Siffror som talar sitt tydliga språk.

Många tror att Sverige fortfarande lever på gruvindustrin och personbilar. Hårda fakta pekar på en annan verklighet! Besöksnäringen är ensam nästan lika stor som Järn och stål tillsammans med personbilsindustrin.
Besöksnäringens: 98,8 miljarder.
Järn och Stål: 68,4 miljarde.
Personbilar: 44,4 miljarder.
( Källa: Tillväxtverket)

Lite siffror för Swedish Lapland pekar även de på en mycket positiv utveckling.
34% internationella gästnätter 2012 (Källa: SCB)
74% ökad omsättning 2000-2010 (Källa: TEM)
93% fler årsverken 2000-2010 (Källa: TEM)

Ser vi till Swedish Lapland så ökade omsättningen under 2012 med 12% och 174 nya jobb under samma år. (Källa: TEM)

Turismen är personalkrävande, dvs skapar arbetstillfällen. Ofta arbetstillfällen som måste genomföras av lokalt boende inom området. Bedriver man dessutom ekoturism så är det långsiktigt hållbart och skall inte påverka natur och människorna (kulturen) på ett allt för stort sätt. Alltså är besöksnäringen vår nya stora basnäring som dessutom kan bedrivas på ett mycket hållbart sätt!

Fakta kommer från en folder som länsturismorganisationen, Swedish Lapland Tourism, har gett ut.

Gruvmotståndet i Jokkmokk

Gruvmotståndet i Jokkmokk

Kamp_kallok_1
En bild som jag verkligen gillar!
I dag drog vi oss ut mot Kallak och det tilltänkta gruvområdet. Här pågår sedan en tid demonstrationer mot att man vill etablera en gruva. Några är mer aktiva än andra. En del är av modellen trädkramare som polisen får lyfta bort från olika blockader. Andra är där med kameror, kaffepannor, som musiker, konstskapare och en del bara för att visa sitt missnöje med gruvan.

Det handlar inte bara om Kallak. Detta handlar om minerallagen. Det handlar om utländska riskkapitalister på svenska statens mark. Det handlar om renbetesland. Det handlar om yttrandefrihet och det handlar om livsrum för en del ortsbor. Att vara emot en gruvetablering kan bero på massa olika personliga åsikter. Vårt möte där ute med människorna var varmt och positivt. Kaffet smakade starkt och gott. Samtalen blev intressanta och tiden rusade på.

Under kvällen blev det ett möte till. Socialdemokraternas information om gruvans positiva effekter på samhället. Jag som inte är politiskt fast i nått parti, for givetvis dit. Där dök det upp uteslutande de som är positiva till en gruva. Kanske var vi färre än fem som inte vill ha en gruva i Jokkmokk. Det är en lite konstig känsla att ställa sig upp och berätta att man är emot en gruva i den församlingen. Att efter att någon klankat på aktivisterna på Kallak säga att man själv är en aktivist trotts att man inte står där ute på barrikaderna. Det bemöttes mycket snyggt från de flesta må jag säga. Sånt bugar och tackar vi för!

Däremot så är det mycket som det inte snackades om. Konsekvenser som en eventuell gruva kommer att medföra. Områden som jag inte är tillräckligt påläst inom för att kunna ställa frågor. Områden som man idag kanske inte heller tittat på från politiskt håll. Än finns det mycket kvar att göra. Mycket från både de som önskar en gruva och från de som inte vill ha en gruva. Ett samarbete mellan de båda sidorna där man tillsammans arbetar gentemot prospekteringsbolaget och börjar ställa krav.

Efter mötet blev det samtal ute på trappan med några gruvpositiva. Bra samtal där vi inte var av samma åsikt. Det är ju de olika åsikterna som tillslut gör att vi tillsammans kan utveckla Jokkmokk till nått positivt. Med eller utan en gruva. Personligen så ser jag att det blir utan en gruva.

Civil olydnad

Civil olydnad

Civil_olydnad
Envishet är den svages styrka.
Civil olydnad är ett grepp som ofta används för att stärka demokrati och för att fördela resurser från de som redan är riktigt kapitalstarka till de som inte är kapitalstarka. Sällan eller kanske aldrig ser man samhällets överklass idka civil olydnad.

I dagsläget är civil olydnad aktuell i Jokkmokksområdet. Här försöker man få regeringen och media att se hur Norrland och Sverige töms på sina naturresurser. Denna gång är det ett utländskt bolag som skall utvinna järnmalm här i norr. Jokkmokksområdet erbjuds en del arbetstillfällen i utbyte mot exploateringen. De stora vinsterna hamnar hos ett fåtal riskkapitalister som troligast redan har lite för stor del av världens resurser. Resurser som tas från glesbygden och planteras i storstadsregionerna. Hur hade Jokkmokks ekonomi sett ut idag om det hade idkats lite civil olydnad under vattenkraftsutbyggnaden?

Civil olydnad är en metod för samhällsförändring. Det är en form av aktivism som går ut på att öppet och utan våld bryta mot en lag eller vägra att följa vissa myndighetsbeslut samt att vara beredd att ta konsekvenserna av handlingen. Den amerikanska förebilden för begreppet civil olydnad, civil disobedience, anses ha myntats av den amerikanske författaren och skattevägraren Henry David Thoreau.

Syftet med civil olydnad är, förutom den direkta effekten av aktivismen eller vägran, att utmana den lydnad som möjliggör det förtryck, den orättvisa eller det missförhållande som olydnaden vänder sig mot. Genom att aktivisterna tar konsekvenserna av sina handlingar undergrävs i vissa fall den kollektiva rädslan för straff som övermakten vill upprätthålla, och som normalt leder till lydnad.

Statens Offentliga Utredningar, SOU 1999:101 Olydiga medborgare, utreder civil olydnad. Utredningen kommer fram till att civil olydnad ”kan bidra till att stärka såväl välfärdsstaten som demokratin”. I Ickevåld! Handbok i fredlig samhällsförändring av Klaus Engell-Nielsen, Annika Spalde, Pelle Strindlund hävdar författarna att civil olydnad har använts av svenska folkrörelser för att främja demokrati och mänskliga rättigheter, till exempel när den tidiga arbetarrörelsen skapade strejkrätten genom att gå ut i strejk trots att det var i strid med gällande svensk lag. I Stenen i handen på den starke av Fredrik Reinfeldt med flera (1995) hävdas att civil olydnad är skadligt för demokratin.
Källa: Wikipedia

Naturen förändras

Naturen förändras

Hur ser vårt Sverige egentligen ut? Rena vatten, djupa skogar, vilda älvar… Det är inte som det en gång har varit! Det som varit en självklarhet för många av oss under vår uppväxt kommer inte att finnas kvar i framtiden. Hur vill vi ha det i framtiden? Var och en har valmöjlighet att påverka. Hur konsumerar jag, hur väljer jag politiskt, vad är värdefullt för mig och mina medmänniskor? Valet är ditt men de som får leva med eventuella felbeslut är dina barn och barnbarn.

Sverige ser inte längre ut som du tror – Naturskyddsföreningen from Naturskyddsföreningen on Vimeo.