Browsed by
Etikett: Hundträning

Hundspannens höstträning är igång

Hundspannens höstträning är igång

Höstträning_hundspann_3
Hundarna är ivriga och jobbar intensivt.
Nu har den startat. Den långa resan mot vintern. I princip varje dag från nu och fram tills slutet av april kommer jag att sela slädhundar, köra hundspann och fundera över lufttemperatur, snöförhållanden, slitage på hundtassar osv osv.

Det är med lite blandade känslor som man går in i denna period. Sommaren var kort. Jag har inte alls hunnit alla fisketurer, kanotturer, vandringar, arbete på torpet och så vidare som jag ville. Jag hade gärna haft någon månad till på mig att fixa allt det. Nu blir det mer sporadiskt med tid över för nu skall hundarna ut. Hela tiden.

Det positiva överväger trots allt. Att få känna teamworket med spannet när man drar ut från gården. Känna styrkan i släden. Känna hur fyrhjulingen dansar omkring där bakom spannnet. Stanna med hundarna ute och vara, elda, kaka kaffe. Njuta av den klara höstluften som redan nu börjar kännas i och med att temperaturen sjunker.

Vintern är inte här riktigt ännu så någon fisketur till ska det allt bli. Några paddeltag till ska allt paddlas och nån fjälltur till måste man väl ändå lyckas pressa in. Även om det bara skall vara nått kort. ’Lev hårt, dö ung och bli ett vackert lik’ eller är jag ’To old to die young…’

Höstträning_hundspann_4
Vi har +14C som temperaturgräns men trotts det blir hundarna påverkade av värmen. Här är Zpring.

Höstträning_hundspann_5
Många stopp. Dels för diciplinens skull men även för att de skall kyla ner sig lite.

Höstträning_hundspann_1
Just nu har vi 41 hundar i träning. Några unghundar tillkommer, två tikar skall valpa, en är sjukskriven och nån skall flytta.

Höstträning_hundspann_2
Vattenpolen är poppis efter träningspassen. Här är Totte i badet.

Åter på fjället med hundarna

Åter på fjället med hundarna

Hundspann_fyradagars_salto_1
Tältmys under en hundspannstur.
Efter en vecka hemma i Jokkmokk så har vi åter fått komma oss upp på fjället. Denna gång blev det en fyradagarstur med tre amerikanska gäster. Vi har kört söderut från Saltoluokta fjällstation. Två nätter i tält och en natt i Aktsestugan.

Denna tid på året är verkligen tält riktigt bekvämt som bostad. Det är ljust, dvs inte som under midvintern när nätterna är långa och mörka. När solen stigerupp på mornarna drar kondensen snabbt ut och livet blir behagligt.

Hundarna som har jobbat denna säsong med mig börjar bli riktigt sköna. De är coola och har lärt sig mina rutiner helt och hållet. När man får förmånen att färdas såhär mycket med sina hundar så får jag för mig att man lär känna dem på ett ganska djupt sätt. Just nu vill jag bara fortsätta att leva på luffen. Visst blir det skönt att komma hem till Jokkmokk men att tuffa omkring här ute är ett helt otroligt liv!

Hundspann_fyradagars_salto_2
Tältcampen strax öster om Rapadalens mynning. Manakområdet.

Hundspann_fyradagars_salto_3
Atlas njuter av vårvädret.

Hundspann_fyradagars_salto_4
Flippa förser sig med mat och sovplats utan att jag behöver bekymmra mig.

Hundspann_fyradagars_salto_5
Här i norr har vi ännu fullt vinterföre.

Hundspann_fyradagars_salto_6
Sångsvanarna har annlänt till Laidaures utlopp där det alltid finns öppet vatten såhär års.

Hundspann_fyradagars_salto_7
Ina eller Gaangsterina som hon egentligen heter

Hundspannskurs på Saltoluokta Fjällstation

Hundspannskurs på Saltoluokta Fjällstation

Hundspannskurs_saltoluokta_2
Hundspannskursen i Saltoluokta 2014 i superväder.
Nu har äntligen vädret ändrat sig. Strålande solsken och knallblå himmel. Tempen har dessutom droppat ned mot -27C som lägst. Riktigt friskt och skönt. Nästan så att det börjar kännas lite kallt. Vi har iallafall haft trevligt och kört en del hundspann. Turerna har gått dels mot Björkudden men även mot Sitojaurestugorna.

Hundspannskurs i Saltoluokta är just genomförd. Det är ett samarrangemang med Svenska Turistföreningen där Saltoluokta Fjällstation står som arrangör. Samarbetet med STF och Saltoluokta Fjällstation har pågått sedan 1996 så det börjar bli några år sedan.

Som vanligt så har det blivit några trevliga dagar ute med hundar och folk. Allt har gått bra. Hundar, folk och utrustning har hållit ihop. Nu ser jag fram emot resten av säsongen som tyvärr kommer att gå allt för snabbt. I bästa fall får vi ut 8-9 veckor till på snö.

Hundspannskurs_saltoluokta_4
Autsvagge. Dalen jag kört igenom flera gånger denna vinter man inte sett tidigare känns det som.

Hundspannskurs_saltoluokta_1
Kaffekokning.

Hundspannskurs_saltoluokta_3
Fjällbjörkar i ravinen ovanför Saltoluokta.

Working Husky Rambo

Working Husky Rambo

Working_husky_rambo
Working Husky Rambo. Kloka ögon, försiktig och mjuk socialt men en riktig Working Husky framför släden!
Rambo är egentligen en lustig företeelse. Vi döper nämligen varje kull efter en bokstav. När vi kom till R-kullen ville jag givetvis att en hanvalp skulle få heta Rambo. Enligt Stina var det absolut inte aktuellt. 24 timmar efter att sista valpen fötts kommer det ut ännu en blöt och väldigt svag liten hanvalp. ’Den kan ju heta Rambo’ säger Stina och båda vet vi att den troligast är chanslös i detta livet. Vi hjälpte honom fram för att kunna dia under de första dygnet. Sen har han kämpat enormt.

Rambo är idag en av mina absolut viktigaste fjällhundar. Han går ospårat och hittar gamla spår som jag är chanslös att se. Färdas vi i snöstorm tvekar jag inte på honom. Han tar oss oftast dit vi ska. Det är inte den bästa kommandoledaren men han lyssnar hyfsat på mina önskemål. Han är dessutom en hund som är otroligt känslig och go. En väldigt trivsam färdkamrat. Inför Femundlöpet 2014 är han en av de hundar som jag alltid trott på.

Ni kan följa oss genom Femundlöpet på vår facebooksida: Working Husky Kennel

Working_husky_rambo_2
Välbyggd och bra pälsad. Här fotad från en av våra turer i Sareks nationalpark.

Femundlöpet 2014

Femundlöpet 2014

Femundlöpet_1
Planeringen inför en tävling som Femundlöpet är hyffsat viktig. Mind-map och kaffe är ett hett tips!
Femundlöpet 2014 kommer allt närmare. Det börjar kännas som att det inte finns någon återvändo. Snart står jag där på startlinjen med 12 heta hundar och 60 mil framför mig. 60 mil som kommer att innebära både helt fantastiska stunder men även stunder då allt känns hopplöst. En stor del av utmaningen är att själv hålla sig positiv trotts motgångar.

Hundarna är i form även om jag skulle önskat att vi hunnit mer träning. Men de är i rätt så bra form. Nu gäller det bara att välja rätt hundar som får följa. Stor del av utrustningen har packats, körschema grovplanerats, hundmat tänkas igenom och min utrustning skall kollas lite extra. Det är alltid någonting som inte går enligt plan. Med som hjälp har jag superhandlerna Volker och Jasmin.

Målsättningen för Femundlöpet 2014 har jag funderat på en hel del. Vi kör i samma klass som de absoluta toppförarna i Europa. Förare som hävdar sig väl borta i Nordamerika. Dessutom så kör vi med våra renrasiga Siberian Huskies som vi använder i vårt arbete. Toppspannen kör Alaskan Huskies som är speciellt avlade för just denna typ av tävling. Både dessa hundar och förare imponerar grymt. Efter fjolårets tävling när jag tappade spannet och sedan fick bryta så är mitt sikte i år på att genomföra med pigga hundar. Genomföra och skaffa mer erfarenhet till såväl mig som hundarna. I år skall jag dessutom använda snöankaret om jag lämnar släden. Learning by doing…

Tretton hundar är i dagsläget utplockade men saker kan ännu hända. Hundarna presenteras lite grovt på vår webbsida för Working Husky Kennel.

Senare under säsongen kommer Stina att ta åtta av dessa hundar och fara på Amundsen Race nere i Jämtland. Vi valde i år att köra varsin tävling för att kunna plocka starkare spann samt att en av oss sköter firman på hemma plan. Det ekonomiska tappet mildras då något.

Femundlöpet_2
Hela huset och hela mitt liv är just nu fokuserat på att ta oss till startlinjen med hundarna.

Femundlöpet_3
Det står bara vad man måste packa ned i släden. Inte vad man INTE får ha. En eller två maskotar kan ju aldrig vara fel!