Vinter-arkiv - Sida 7 av 64

The great alone, filmtips

28 juni, 2016 Matti Kommentarer 2 kommentarer

The great alone är en film om en slädhundsföraren, Lance Macey, som vinner Iditarod, världens längsta slädhundstävling. Han vinner inte bara en gång utan lyckas dessutom göra det fyra år i rad! Filmen är en dokumentärfilm om idrott, hundspannskörning, vildmarkslivet borta i Alaska och en sann historia om ett människoöde.

Filmen är tyvärr mycket typiskt amerikansk. Den handlar om hur man vänder motgång till lycka. Motgång i form av droger, cancer och allmänt trubbel i livet till att familjen står enade på mållinjen av världens längsta slädhundslöp. Det är just här man tappar mitt intresse. Det så typiska glassigt amerikanska att en guldmedalj gör att de äkta vänskaperna och familjebanden kommer fram. Stor suck!

Det görs inte så många filmer om människor som lever denna typ av liv så därför får ändå filmen en del pluspoäng från mig. Den är dessutom mycket proffsigt filmad, bra klippt och som sagt så bygger allt på en historia som är sann. Har du inte sett filmen så tycker jag utan tvekan att du skall se den. Speciellt om du har intresse av slädhundar, Iditarod, Alaska och/eller friluftsliv. Jag kommer själv gärna att se den igen även om den inte får toppbetyg rakt igenom. Jag skulle mycket hellre sett en oamerikansk lugn dokumentär om Lance och hans livsstil som verkar vara mycket intressant.

The Great Alone är sammanfattningsvis en film som är sevärd. Trots min kritiska hållning till den i mina ögon falska bilden av amerikansk lycka så är historien fin. Lance är och förblir en legend med sina segrar både mot cancern och på tävlingsspåret. Naturen och hundspannen som fastnat på film är nästan bara de en anledning till att man en varm sommardag kan drömma sig bort till vintern. Mitt råd till dig som inte har sett denna film är trots allt: se den!

Nästa vinter är redan på G

9 maj, 2016 Matti Kommentarer 11 kommentarer

Planering_vintern_2017_1 — Karta, kaffe, choklad och drömmar.

Kaffe, kartor, marabou, musik och drömmar är viktiga verktyg i vårt arbete just nu. Planeringen är för fullt igång inför nästa vinters hundspannsturer. Datumen och turbeskrivningarna måste ut så snart som möjligt. Vi har redan fått ett antal bokningar på en del av turerna innan de ens är färdiga. Dessa bokningar har dels kommit från gamla kunder som vill med igen men även från folk som inte kom med förra året p.g.a. att vi blev fullbokade.

Stina är den som sköter uppdateringarna på vår företagswebb. Det blir mest ordning och reda då. Själv så får jag planera vilka turer och i vilken ordning de skall genomföras. Jag skriver texterna och ordnar med bilder medan Stina översätter och kollar min stavning och meningsbyggnad. När det gäller just skrivandet så kompletterar vi varandra grymt bra. Jag kan spotta ut texter om i princip vad som helst och Stina tror jag hittar felstavningarna tom med förbundna ögon.

Många av våra gäster bokar igen år efter år och vi får mycket bra kritik från i princip alla gästerna. Det ger verkligen en skön känsla att veta att vi levererar den typ av turer som våra gäster efterfrågar. Vad som också är viktigt för oss är att vi faktiskt kör den typ av turer som vi verkligen vill köra. Vi tackar faktiskt nej till en hel del olika upplägg som vi inte trivs med av olika anledning. Detta tillsammans gör att vi kan avsluta en vintersäsong utan att vara slutkörda. Vi ser tom fram emot nästa säsong. För oss är detta ett av tecknen på att man inte utsätter oss guider för ett allt för stort socialt slitage. En viktig detalj om man skall orka detta yrke under många år.

Planering_vintern_2017_2 — Vem skulle tacka nej till en månad till…bara en liten månad.

Lägersko Exped syn Boothy testad

6 maj, 2016 Matti Kommentarer 0 kommentarer

Exped Syn Boothy är en typ av lägersko från Exped. Under den gångna säsongen har dessa varit med mig på de övernattningsturer som jag gjort. Det är en mycket lätt liten lägersko där storlek large (43-48) endast väger 220 gram. När det sitter på fötterna känns det knappt och man vandrar runt mycket smidigt. Vad som skall påpekas här är att jag upplever dem som mycket små i storlekarna. Normalt ligger jag på stlr 41-42 på löparskor men när det gäller dessa måste jag gå på large vilket motsvarar strl 43-48 och de är fortfarande inte jättestora.

Dessa syn boot från exped anser jag inte vara nog varma om man vistas ute i kyla. Kompletteras dessa med en tjock handtovad filtinnersko då fungerar det ner under -40C om man går ut på kortare grejer som hundmatning, toalett osv. Utan denna komplettering blir de kalla redan runt -10C om man inte rör sig. Är det varmt ute fungerar dessutom yttertyget som en svamp. Det drar åt sig fukt. Jag kan verkligen inte förstå varför man inte har satt ett tyg i nederdelen av skon som är vattentätt/vattenresistent? Dessutom så är hela skon mycket ömtålig och tål inte speciellt mycket slitage. En bra campingsko hade gärna fått väga det dubbla om den även fungerar då man skall gå med snöskor eller liknande.

För att säga någonting bra så är sulan preparerad med ett silikontryck vilket gör dem mycket ohalkiga. Man går för övrigt skönt med dem och barfotakänslan är underbar såhär vintertid.

Dessa exped syn booty kommer jag att använda under de kommande säsongerna. Inte för att det är en bra produkt utan för att jag är för snål (ekonomiskt och naturresursmässigt). Söker du lägerskor så se dig istället omkring efter en bättre variant eller sy själv. Exped är för övrigt ett företag som gör fantastiska liggunderlag men campingskorna måste de nog arbeta lite mer med utvecklingen för att de skall få till!

Exped_syn_booty_2 — Exped Syn Booty har en bra sula när det gäller att inte halka. Silikonmönstret gör skillnad. Däremot är de riktigt dåliga på att inte dra till sig fukt.

Exped_syn_booty_3 — Med tanke på hur lite dessa är använda för att gå med så har de slitits väldigt mycket.

Exped_syn_booty_4 — Med sina 200 gram och sin ringa storlek är de smidiga att ta med i packningen.

Efterarbete

4 maj, 2016 Matti Kommentarer 1 kommentar

Vårarbete_1 — Flippa is still going strong!

Efter en flera månader lång säsong i turistbranschen är det alltid kvar en hel del efterarbete. Sådant som inte hunnits med under säsongen av olika anledningar. Det är allt från torkning och genomgång av utrustning, tvätt av alla utlåningskläder och sovsäckar, nedplockning av tältkåtor och så vidare. Förutom det praktiska jobbet är det dessutom en tämligen lång lista med mer administrativa uppgifter.

Här om dagen gjorde Sten och jag en spännande skotertur till tälkåtan. Myrarna hade hunnit blöta upp lite mer än vi förväntat oss. Bäckar fanns där det inte brukar finnas bäckar. Sten lyckades dessutom köra över en öppen råk i en av tjärnarna och jag ankrade mitt ekipage i vattenslusch. Fram kom vi tillslut och nu är tältkåtan hemma. Små vardagsäventyr för oss som jobbar inom besöksnäringen.

Vårarbete_3 — Bakom skotrarna blev det vattenfylda diken och bäckar bitvis. Här ankrades mitt ekipage och vi fick dra med båda maskinerna för att komma vidare.

Vårarbete_6 — Ingen kommer ihåg en fegis…

Vårarbete_4 — Hundtäcken som tvättas, torkas och flera behöver även en vända in i symaskinen efter att ha blivit tuggade.

Vårarbete_5 — Hundsockor skall torkas och sorteras. De med små hål använder vi under barmarkssperioden.

Den sista färden

29 april, 2016 Matti Kommentarer 2 kommentarer

Efter en utmanande färd på över 200km har vi nu styrt upp spannen hemma vid kenneln. Efter 9,5 veckor eller rättare sagt 66 dagar är jag åter med hundarna där min färd startade i slutet av februari. 1800 kilometer igenom snötyngda skogar, frusna sjöar, öppna vidder och nu på slutet även i strilande regn.

Veckan började med strålande solsken omväxlat av kraftiga snöfall. Spåren var hårt frusna men perfekt mjuka av den nypudrade snön vilket har varit snällt mot hundarnas tassar. STF (Svenska Turistföreningen) stängde i år stugorna extremt tidigt men vi hade med tält och löste boendet med campandets frihet.

Under kvällen den fjärde dagen började det snöa kraftigt. På morgonen då vi vaknade i våra tält, bågnade mitt Hillebergstält oroväckande mycket. Hela tältet var helt hoptryckt av den våta snön. Snöandet hade nu avlösts av ett ihärdigt regnande som fortsatte under de kommande 24 timmarna. Hundar och folk blev rejält nerblötta. Denna dag klassar jag nog som säsongens tuffaste tror jag. Kanske inte den mest fysiskt krävande men däremot den mest obekväma dagen. Mina gäster kämpade på fantastiskt bra och tappade aldrig modet! Blickar jag åter på hela denna vecka så förutom en dags regn så var vädergudarna verkligen med oss.

Sista dagen bjöd på uppehåll och uppklarnande väder. Spåren håller fortfarande ihop och isarna på sjöarna har börjat flyta upp och bli torra. Hundarna har under flera dagar vetat att vi varit på väg hemåt och de har varit på hugget. För egen del är det med delade känslor jag avslutar årets säsong. En riktigt bra säsong med många trevliga gäster. Jag återkommer senare med lite summeringar från den gångna vintern. Utrustning som hållit och prylar som fallit söder. Följ bloggen och det kommer allt eftersom jag får tid att skriva.