Browsed by
Etikett: Vår

Blixtföre och pigga hundar

Blixtföre och pigga hundar

Hundspannskurs_saltoluokta_3
Ross kyler och rumlar runt på den hårda skaren.

Idag har vi bjudits på blixtföre hela dagen. Knallhård skare som bär hundar och slädar i princip överallt. Vi har kryssat lite kors och tvärs. Njutit av solen. Fikat på barfläckar och jag har tom råkat somna på arbetstid.

Imorgon bär det av på en tvådagarstur med samma gäster som har varit med idag. Kosan kommer att styras söderöver mot Sitojaurestugorna där vi skall tillbringa natten. Det blir nog inte raka vägen om föret är som idag. Vi kommer utan tvekan att hinna köra några små avstickare både hit och dit.

Såna här dagar är verkligen annorlunda om man jämför med midvintern. De korta dagarna vid årsskiftet jämfört med nu då det är ljust tills långt efter middagen. Den pudriga bottenlösa snön då jämfört med dagens skarföre. Skillnader som gör livet här ute lite extra intressant och roligt.

För ett tag sedan började en av hundarna, Totte, att skalla skarpt. Varning för någonting. Han brukar aldrig bry sig i andra hundar på området eller olika folk. Nu markerade han tydligt att det var någonting som han inte gillade. Jag stövlade ut och möter två älgar som betar bakom personalbyggnaden. De verkade lite orädda. När jag återvände med kameran så hade de tyvärr knallat vidare.

Hundspannskurs_saltoluokta_5
Vi klättrar ur bäckravinen med hundspannen.

Hundspannskurs_saltoluokta_4
Atlas som kom till oss under slutet av Januari i år.

Hundspannskurs_saltoluokta_6
Barfläckarna blir fler och fler såhär års.

Back in Salto

Back in Salto

Hundspannskurs_saltoluokta_1
Saltoluokta fjällstation är mysig som vanligt. Utanför friskar vinden i och inne sprakar en eld i öppna spisen.
Så var man tillbaks till Saltoluokta. Det är blött på sjön, kraftig vind, det töar överallt och det är som lite dassigt väder. Såna här perioder kommer det alltid varje vårvinter. Har man tur så är man antingen tillräckligt högt upp i fjällen så man slipper värmen eller så är man nere i Jokkmokk och vilar mellan turerna. Blöt slaskig snö och genomslagsföre är inget som man önskar sig. I alla fall inte jag önskar mig det.

Hundspannskursen som vi kör tillsammans med Svenska Turistföreningen och Saltoluokta började idag med en middag med gästerna. Denna gång endast två gäster. Sämre ekonomi men å andra sidan så blir det väldigt enkelt och lite mer avslappnat för min del.

Nu väntar en termos med te och en bok. Sedan sova så att jag pigg som en lärka studsar ur sovsäcken vid 6-tiden på morgonen…typ…

Hundspannskurs_saltoluokta_2
Flippa nöjd och belåten efter två löprundor över sjön i snösörjan. Ända sedan hon var valp så har hon blivit väldigt trött av just att bli blöt. Konstigt nog.

Första snön och vinterns slut i Lappland

Första snön och vinterns slut i Lappland

Första_snön_1
Första snön är ett löfte om en kommande vinter.
Det känns skrämmande när jag tänker att det nyss va som första snön kom över Jokkmokks nejden. Nu är det bara 4-8 veckor hundspannskörning kvar av denna säsong. Sen är det slut för denna gång.

Vintern är verkligen fantastisk. Hundarna, snön, fjällen och livet här ute. Känner mig verkligen privilegierad. Får ju trots allt ganska många ute-dagar per vinter om man ska vara ärlig. Men snart är det vår och kanoten skall sjösättas, vandringskängorna smörjas in och mountainbiken plockas fram. Det kommer också att bli fantastiskt. Fast först njuta av den tid som är kvar av denna vinter. Njuta av minut för minut.

Första_snön_2
Årstiderna går alltid så snabbt att man inte riktigt hinner allt man vill. Kanoterna vänds bort för tidigt och snön försvinner för fort. Ska man aldrig vara nöjd?

Vårdagar i skogslandet

Vårdagar i skogslandet

Vårdagar_skogslandet_hundspann_1
Körde med min Aludistans släde denna turen. Den går fint då man inte toklastar den. Aluminiumskidorna är mjuka och sköna efter lederna.
Så är man hemma igen efter några fina vårdagar i skogslandet. Det blir nästan lite tjatigt att jag skriver om hur bra det är där ute. Faktum är att det är svårt att vantrivas på jobbet. Solen skiner, trevliga gäster, igen, och hundar som jobbar fint. Bilderna i detta inlägg är från den senaste turen på fyra dagar.

Får nu vara hemma två dagar och lasta om. Sedan styr jag västerut och mot Saltoluokta med tre gäster. Det är lovat varmt väder och en del snö sägs det. Det betyder att den kommande veckan blir fysiskt aktiv. Hoppas inte att det blir allt för mycket råslit. Lite slit hör till den Lappländska vardagen men det kan bli lite för mycket ibland även för en ung man som mig…

Höjdpunkter under den kommande veckoturen är middagen i Årrenjarka mitt under turen samt avslutningsmiddagen på Saltoluokta fjällstation. Två restauranger med riktigt vällagad mat!

Vårdagar_skogslandet_hundspann_2
Lavskrikorna kommer gärna fram till våra eldstäder. En trevlig pippi!

Vårdagar_skogslandet_hundspann_3
’PAPPA…jag tror att frontaknaret släpte…’. Xalo gillar inte riktigt tjorvet som blev med linorna.

Vårdagar_skogslandet_hundspann_4
Första natten i vårt kamintält.

Vårdagar_skogslandet_hundspann_5
Fem stycken hundspann fickparkerade under ett lunch stopp.

Vårdagar_skogslandet_hundspann_6
Tänk att det tom är trevligt att diska i en skogskoja. Livet ’där ute’ är verkligen härligt!

Björn och predation på ren

Björn och predation på ren

Björnblogg
En lånad bild från björnbloggen.
Under vårarna är det ganska vanligt att björnen äter renkalv. På webbsidan, björnpredation, kan man följa forskningen och där se hur hårt trycket är på renkalvarna. Om jag har förstått allt rätt så försvinner betydligt mer kalv till björnen än vad både naturvårdsverket och renskötarna tidigare har trott.

Björnbloggen som den kallas i folkmun bjuder på underhållande bilder varvat med fakta. Bilder från skotrar som sitter fast, bäckar som ska korsas och livet där ute.