Siberian husky-arkiv - Sida 9 av 53

Matti byter jobb

23 februari, 2016 Matti Kommentarer 6 kommentarer

Sitter här vid datorn mitt i natten och kan konstatera att jag kommer att byta jobb! Från och med nu blir det inga mer kortturer för min del för resten av denna vintersäsongen. Fokus blir nu inställt på turer som är runt en vecka långa. Jokkmokk lämnar vi bakom oss och styr spannen mot Lillselet, Årrenjarka, Kvikkjokk, Kungsleden, Saltoluokta, Sareks nationalpark, Kebnekaise, Stora Sjöfallets nationalpark, Nikkaluokta och så vidare. En massa spännande fjällområden och platser.

Nio veckor på fjället och minst 200 mil kommer jag tillsammans med en del av våra slädhundar att tillryggalägga med våra grupper. Nio veckor på färd i solsken, snöstorm, regn, bitande kyla och säkert annat jag inte kommer på. Detta är inte bara ett äventyr för mina gäster. Detta är även ett äventyr för mig!

Vår första stora utmaning kommer att bli att ta oss fram till Laxholmen i Karatssjön. Skoterklubben har inte lyckats köra upp hela leden ännu och det pratas om mycket vatten på sjöisarna. Vår andra stora utmaning blir Kungsleden där STF (Svenska Turistföreningen) plötsligt öppnar stugorna en vecka senare än vi beräknat. Campingutrustning är med och vi litar på att ’det löser sig’ efter vägen.

Serviceteamet ’Stina’ kommer att en gång per vecka förse mig med ny proviant, nya gäster, hundmat samt byta en del hundar om det behövs. Dessutom kommer hon att köra korta turer nere i Jokkmokk och i Saltoluokta med de hundar som inte är med mig. Vi har unghundar som skall skolas in och en massa annat pyssel. Förhoppningsvis kan hon följa på en eller ett par av våra veckoturer. Även Stina kommer att ha mer än fullt upp om jag inte misstar mig helt.

Nu ser jag iallafall fram emot en färd som få är förunnat att få göra. Det är verkligen ett privilegium att få leva på detta vis. Ett privilegium som vi arbetar hårt för så det känns helt klart välförtjänt.

Ni kan följa Stina på Instagram @Huskystina och mig på @Mattisblogg. På facebook hittar ni Mattisblogg, Working Husky kennel och Jokkmokkguiderna fär vi försöker uppdatera med senaste nytt.

Matti_byter_jobb_1 — Gråmulen snödag i skogslandet.

Matti_byter_jobb_3 — Skogslandets grilleldar med supergrillglöd saknar jag efter en tid ovan trädgränsen.

Matti_byter_jobb_4 — Vattenhämtning från älven vid vår tältcamp.

Matti_byter_jobb_5 — ’Husse…nu drar vi. Mot äventyret, fjället och livet på vidderna!’
Rambo en av mina klart coolaste ledarhundar under dåliga väder och snöförhållanden.

Två dagar ute i skogen

13 februari, 2016 Matti Kommentarer 0 kommentarer

Hundspannstur_tvådagars_2 — Tunga spår under första dagen tog ner farten ganska rejält.

Nu har jag halvlandat hemma efter två dagar ute i skogen. Trevliga gäster, hundar som fungerar, tunga spår och livsnödvändiga kaffepauser. Jag vet inte riktigt hur jag skall sammanfatta dessa dagar. Det bara flyter på med massa superlativ. Jag är helt enkelt väldigt nöjd! Det är verkligen få dagar och få turer som inte är roliga och givande.

Naturen bjuder på ständiga ljusskådespel som jag aldrig blir less på. Möten med människor ger trevliga samtal där man får en inblick i anda människors liv vilket gör mig ödmjuk inför faktumet att alla människor har samma värde. Vi är alla födda till ett liv på denna planeten och det är endast tillsammans som vi kan arbeta för att vi alla får det bra. Hundarnas lojalitet och glädje gör nästan ont att få uppleva. De är verkligen så otroliga varelser som ger så mycket!

Just nu drivar snön ute på sjön. Jag har just kört upp vårt korttursspår för imorgon kommer det en grupp tyska chartergäster. Spåren är i princip borta samtidigt som jag slog av skotern. Det blir till att ställa klockan på typ tidigt och öppna spåren igen innan solen kliver över horisonten.

Hundspannstur_tvådagars_4 — Ljuset…det är verkligen som i en saga!

Ljuset...det är verkligen som i en saga! — Sanoj the snow-diver!

Hundspannstur_tvådagars_1 — ’Hundarnas ryggar voro i jämnhöjd med snön…’ ur boken ’Lägereldar länge sedan” av Harry Mcfee. En riktig klassiker!

Hundspannstur_tvådagars_5 — På engelska kallar man detta för ’after glow’. Solen har gått ned och himlen fortsätter att glöda med ett arktiskt ljus.

Jokkmokks Vintermarknad 2016

8 februari, 2016 Matti Kommentarer 0 kommentarer

Då har tydligen Jokkmokks Vintermarknad 2016 passerat. En av de stora händelserna i det lilla samhället som ligger strax norr om Polcirkeln. Vi är ca 3000 invånare i byn och under tre intensiva dagar brukar runt 40 000 besökare passera. Jag har inte sett några färska siffror för årets vintermarknad ännu, men det snackas om mycket folk och en lyckad tillställning. Bra musik, trevliga föreläsningar, bra utställare av hantverk och konst.

Vi har mestadels kört hundspann här ute i skogen. Det har blivit ett antal turer till tältkåtan där vi eldat, grillat och kokat kaffe. Gästerna har varit från när och fjärran. Luleå, Singapore, USA, England och ja tom från Stockholm! Samtalsämnena har varierat mellan allt från hundmat, renar, flyktingpolitik, livets värden, det övernaturliga, isarnas tjocklek, samernas situation idag, väder och vind. Listan kan göras riktigt lång på intressanta samtalsämnen. Vad som slår mig är att väldigt många svenskar faktiskt säger att de skulle kunna tänka sig att flytta norrut i landet.

Hundarna har fått jobba på en del men de är långt ifrån slutkörda. Samma gäller för vår kollega Sten som även han har kört med oss som vanligt. Vi har inte gått för 100% av vår kapacitet utan måste hålla igen lite då detta faktiskt bara är en del av vår vintersäsong. Faktum är att nyårshelgen har mer tryck än vintermarknaden. Vårsäsongen är dessutom absolut i topp vad gäller bokningsläget så för vårt företagande betyder vintermarknaden inte allt för mycket rent ekonomiskt. Marknadsföringsmässigt så betyder däremot Jokkmokks vintermarknad enormt mycket för Jokkmokk med omkringliggande område. Det är faktiskt så att hack i häl på Ice Hotel så är Jokkmokks Vintermarknad en av Swedish Laplands större dragplåster skulle jag vilja hävda!

Från marknaden fick jag mig en ny ylletröja och ett par långkalsonger från Himalaya Wool. Riktigt fina, varma och prisvärda kläder för den som vill hålla sig varm. Marknadsområdet kom jag mig aldrig upp till utan det var Stina som gjorde inhandlingen. Så skall sanningen fram så vet jag egentligen inte om det har varit vintermarknad eller inte då jag faktiskt endast har befunnit mig här hemma på torpet i det relativa lugnet.

Jokkmokks_vintermarknad_2016_2 — Under dagarna börjar det fina ’vårljuset’ att komma. Nu när Jokkmokks vintermarknad har passerat går vi mot allt ljusare tider.

Jokkmokks_vintermarknad_2016_5 — Från vänster är det Luckas som är son till Working Husky Umiak till höger. Två duktiga arbetshundar som sköter sitt arbete galant.

Jokkmokks_vintermarknad_2016_6 — Korv, fläsk, kaffe, bröd, bullar, te och allt värms över elden.

Jokkmokks_vintermarknad_2016_4 — Stens spann sitter och filosoferar medan vi eldar inte i kåtan. Bilden är tagen under an av kvällsturerna.

Jokkmokks_vintermarknad_2016_1 — Kontakt… Fugitive’s Nappen har en mysig stund med ett av barnen som följde med.

Vardagslivet i bushen

29 januari, 2016 Matti Kommentarer 2 kommentarer

Vardagslivet i buschen_4 — Köra hundspann som födelsedagspresent.
(…och nej, tjejen hade inte förfrusit kinderna. Det var bara lite frost.)

Vardagslivet för en hundspannförare och guide är till stor del ute i bushen såhär års. Är det inte gäster som skall ut så är det spår som skall underhållas, ved som skall transporteras, dass som skall tömmas, unghundar som skall tränas och mycket annat roligt.

I går kom jag hem från ännu en fyrdagarstur som vi körde direkt från kenneln och västerut. Denna gång följde en mor och hennes 16 år gamla dotter. En födelsedagspresent som dottern hade önskat sig under flera år. Det var med andra ord en mycket hundintresserad tjej som duktigt styrde sitt eget hundspann ut i Jokkmokksskogarna.

De flesta av våra gäster har oftast ett hjärta som slår för naturen och hundarna. Under vår andra dags lunchpaus bröt plötsligt solen igenom och färgade den frostiga skogen i ett svagt rosa skimmer. Då står modern där med tårarna forsande ut för sina kinder. ’Det är så vackert. Tänk att jag får vara här. Tänk att jag får dela detta med min dotter. Jag är så lycklig!’ Därefter kramade dottern om sin mor och de stod där en lång stund och höll om varandra mitt bland alla hundarna medan solen fortsatte att lysta på dem.

Att arbeta som guide innebär att man väldigt ofta har att göra med människor som uppfyller sina drömmar. Det händer dessutom väldigt ofta att dessa människor står där med fuktade ögon. Lyckliga för att fått uppfylla någon av sina drömmar sedan lång tid tillbaks. Det är en sån skön tillfredsställelse att se hur andra människor uppskattar det som ligger mig varmt om hjärtat. Hundarna, naturen, enkelheten i livet och en mugg rykande hett kaffe.

Vardagslivet i buschen_5 — Frostig skog.

Vardagslivet i buschen_3 — Hundarna uppskattar verkligen att våra gäster har en passion för hundarna. Här är det Working Husky Zemlan som tar sig lite uppmärksamhet.

Vardagslivet i buschen_1 — Isande blå ögon. Working Husky Uschi och bakom Working Husky Asta.

Vardagslivet i buschen_2 — Ljuset, molnen, skogarna allt är en del av Nordlandet. Här vill jag leva och här kan jag dö!

Ödemarksdagar och hundspann

22 januari, 2016 Matti Kommentarer 2 kommentarer

Ödemarksdagar_hundspann_1 — Läggdags i vår tältcamp. Den lilla plåtkaminen matas så den hålls glödande het. Ute ligger tempen klart under -37C vid läggdags.

Temperaturen är något som verkligen påverkar våra liv i allra högsta grad. Av just den anledningen blir det ett återkommande ämne här på bloggen. Under den senaste fyradagarsturen gick det ner strax under -37C. Livet blir lite mer omständligare men fördelen med att vara ute i skogen är att vi slipper bilar, frusna avlopp och andra moderniteter som krånglar. Hundarna bara går och går och en vedkamin är inget man behöver vara rymdingenjör för att få att fungera.

En av de klara fördelarna med denna kyla är att Jokkmokks skogar blir totala ödemarker. Vi startade direkt från kenneln och under fyra dagar har vi inte sett en enda människa. Sista dagen såg vi spår där tre av Jåkkågaskas tappra renskötare hade drivit fram en liten renhjord tvärs över vår färdväg.

Denna tur gjorde jag tillsammans med ett kul par från… Ja… Italien, frankrike, Sverige, Nya Zeland eller hur det nu var. Moderna människor som egentligen inte har någon speciell nationalitet utan är mer globala. Ett brett och blandat ursprung och bor där de har jobb och där de vill leva för tillfället. Världen är deras hem. Detta gav även denna tur mycket intressanta och givande samtal. De hade nämligen en hel del erfarenhet från biståndsarbete och hade båda varit på plats både i Nepal under katastrofen samt i Afrika under Ebolaepidemin.

Efter några dagar ute i denna kyla så blir man trött. Kroppen får gå på högvarv för att hålla värmen. Även om det inte är något större problem så tar det på energin. En trötthet kommer sakta smygande ända in i benmärgen känns det som. Efter en natt hemma så ser jag dock redan fram emot nästa långtur som startar nästa Måndag. Vi är nu mitt inne i vår högsäsong och vila på riktigt får vi göra först i maj! Men nu massa härlig hundspannskörning, trevliga möten med gäster och fina naturupplevelser varvat med äventyr och periodvis hårt arbete.

Med på turen var även vårt senaste lilla nytillskott. Gråbeintunets Homer Junior från Trond och Siv. Han åkte i en liten bur på min släde. Under raster och när vi var framme tuffsade han omkring bland de andra hundarna. Under nätterna goade han ner sig i min sovsäck. Detta är en tuff skola för en liten valp med kyla, alla vuxna hundar, nya gäster och nya platser. En skola inför det kommande livet som till stor del kommer att bestå av att färdas och vara på färd. Han har skött sig mycket bra och varit full av energi. Detta verkar inte alls ha bekommit den lilla norska krabaten på något som helst vis. Helt naturligt för en siberian huskyvalp med andra ord.