Vi bor ju egentligen mitt i ett paradis. Kanoten ligger i sjön ett fåtal meter från huset. Bara att ta fiskespöet och paddla iväg. Friskt vatten och fisk som är ätbar. Få förunnat. Turligt nog så finns det idag inget förmånsvärde för bra boende som är beskattningsbart. Alltså har vi råd att bo kvar ett tag till här i Lappland! Här kommer några bilder från senaste nattfisketuren med kanoterna.
Midsommarafton i Svenska Lappland är ju en ganska, typ, ljus tillvaro. Solen snurrar runt och det är omotiverande att gå till sängs. Fisket, paddelturerna, ljuset och djurlivet lockar. Så blev det inte. Det stationära torpalivet har fått ta över. Gräset har klippts. Kanoterna kommer och går från vår uthyrningsverksamhet. Dessutom så har jag drabbats av en brutal manlig förkylning, vilket inte är att leka med. Alltså blir det också mycket vila.
Per och Ann är här från södern o hälsar på. De ska hämta en valp från Ä-kullen. Närmare bestämt Ämser efter Atlas och Zpring. Givetvis blir det hundprat i massor. Trevligt.
Working Husky Zuss bor inne med ett brutet ben sedan några dagar. Första dagarna var hon väldigt lugn. Nu kommer dock energin tillbaks allt eftersom smärtan ger med sig. Hon blir påhittigare och har snabbt lärt sig vart soporna hamnar och hur man kan hitta skatter där. Pappersinsamlingen är också lek-bar och fördelas gärna ut på golvet i småbitar. När tuggbenet är slut så kan man dessutom alltid tugga på bandaget. Tre veckor ska hon vara inne. Vi har inte ens avverkat den första…
Sent på kvällen styrde vi bilden mot Stora Sjöfallet. Efter vägen skulle vi plocka upp vår skoter som varit i Kebnats sedan i våras. Nu såg vi fram emot en bilfärd längs ödsliga Norrlandsvägar. Bilfärder som vanligen bjuder på spännande möten med olika djur.
En tjäderhöna, några renar och lite småfågel blev resultatet. Inga björnar, inga lodjur, inga älgar med nyfödda röda kalvar. Lite magert faktiskt. Annars är det ett väldigt bra sätt att få se skogarnas invånare. Att puttra omkring med bil längs nattens småvägar i Lappland. Några timmar efter midnatt rullade vi åter in på vår gård hemma i Jokkmokk.
Vi har 20 C och varmare i princip varje dag sedan en tid. Solen gassar från en helt eller delvis molnfri himmel. Motivationen att sitta inne vid datorn och planera den kommande vinternsturer är väl inte på topp. Vill hellre jobba på gården, med hundarna eller bara glida ut på någon tur med kanoten.
Det är en hopplös tid vi lever i här i norr. Nätterna blir inte mörka och snart kommer solen inte ens att gå under horisonten. Ljusspelet och lugnet i naturen om nätterna gör det omotiverande att sova. Alltså blir det sent i säng och ofta sent upp. Ska man kämpa emot eller leva med och ta vara på fördelarna?