Jo…där inne i dimman ligger det en fjälltopp!Fjällturerna har avlöst varandra de senaste dagarna. Här kommer lite bilder från Singelveckan i Saltoluokta. Det blev inte helt oförväntat ännu en vecka på Saltoluokta med god mat, trevligt samarbete med både Janne och personalen på fjällstationen och trevliga gäster.
Singel i Saltoluokta är ingen ’hitta partner vecka’. Däremot så sker massor av spännande möten mellan människor. Det pratas politik, religion, relationer, natur och kultur, mat, arbete, fritid och massa mer. Vist händer det ibland att en del hittar sin stora kärlek men det gör det på alla olika turer och tillställningar där människor möts. Bortsett från myggen så är gammal tallskog riktigt fin under de regniga sommardagarna. Öster om Saltoluokta finns ett mindre område med gammal fin skog som är värt ett besök. Jannes son Andreas, hade turen att få följa med sina idoler… Janne och mig under några dagar. Toppen ska vist vara framåt… Dimman lättade…som planerat…hrmmppfff…när vi nådde toppen.
En genomarbetad förrätt som färgmässigt är perfekt..Under den senaste veckan har jag haft Saltoluokta Fjällstation som utgångspunkt. Det brukar innebära god mat, dvs fjällmat. Vi har även hunnit med en del kaffekok utomhus vilket aldrig kan vara fel.
Middagarna har vi intagit i form av trerätters fjäll-middagar i restaurangen. Luncherna på fjället utomhus samt hos Siv och Acke i Pietsaure.
Janne och jag har hjälpt till lite i köket med bland annat mycket goda råd, coachat deras arbete och så har vi fått diska lite som belöning. Det arbetet resulterade idag i att min efterrätt var specialdesignad för just mig. Köks och serveringspersonalen består uteslutande av verkligt fina människor som vill Janne och mig väl. Rökt röding, Gahkko och lite kaffe på det. Pietsaure hos Siv och Acke. Potatissallad, grönsallad och lingonsylt på tunnbrödsrulle. På denna langas det dessutom några rejäla slevar stekt renskav. Jag känner hur glad jag blir då kockarna lägger ett personligt engagemang i varje gästs mat. Här är jag lycklig med min egen efterrätt… Fluorsockerbeströdd hummer med vingar av lime på en grädd bädd… En efterrätt som innehåller allt från hav till ko. Givetvis kommer jag att återgälda köks och serveringspersonalen för denna fina gest, men det ska komma som en överraskning…
Rustik atmosfär i huvudbyggnaden där tiden står stilla på något sätt.Landade i Saltoluokta igår mitt på dagen. Sedan dess har det blivit en del planering av den kommande Singel i Salto veckan som Janne och jag ska hålla i. Inget betungande arbete direkt utan mycket dricka te, snacka med folk, gå små svängar med kameran och fotografera, bada bastu, dricka lite kaffe osv.
Mellan olika turer och jobb så landar jag gärna på Saltoluokta fjällstation, såväl sommar som vinter. Det är så lätt att släppa alla måsten som hänger över då man är hemma. Man kan läsa några kapitel i en bra bok, lyssna på lite musik i MP-3 spelaren, fika och snacka med folk. Små pauser som behövs för att man ska må bra.
Det slog mig att vi är nu fler i Jokkmokk/Gällivare som försörjer oss som guider. Mirja träffade jag i Kebnats där hon samlade ihop sin grupp inför en cykeltur till Sitasjaure. Christian dök upp på kvällen i Salto. Han kom från Nikkaluokta och skulle nu direkt på nästa vandringstur söder om Ritsem. Västerut mot Stora Sjöfallet. Vi kan ju inte klaga på dagens väder. På Saltoluokta fjällstation finns det nästan alltid tid för te och kaffepauser.
Männen, myterna och legenderna…Många frågar sig vilka dom är, varför pratas det så mycket om dem och är de verkligen så fantastiska som… de själva tycks tro?
Under flera år, jag kommer faktiskt inte ihåg hur många men nog är det 10 i alla fall. Jaja…Under flera långa år, igenom mörka tider, svåra väder förhållanden, extrema situationer och med svälten som följeslagare har Janne och jag varit ledare för Singel i Salto.
Singel i Salto är ett arrangemang för personer som vill uppleva fjällen på ett bekvämt sätt. Helt sonika dagsturer från Saltoluokta fjällstation. Varje kväll avslutas med en middag i restaurangen och bastun är alltid varm efter dagens vandring. Singel i Salto är ingen raggningsvecka utan egentligen skulle den hetat Solo i Salto men då skriver inte tidningarna om det och bokningarna sjunker. Målgruppen är de människor som vill resa till fjällen men som inte hittar någon kompis som kan följa med dem just den veckan.
Janne är den pedagogiska delen av vårt samarbete. Han kan klockan, skriver dagsprogram och veckoprogram, planerar och strukturerar. Min del i det hela är… Jo, jag följer också med ut på turerna och så äter jag middag med gruppen. Jag kan betydligt fler växter än Janne och många är de gånger då jag fått visa honom vägen tillbaks till fjällstationen då han förvirrat irrat bort sig bland videsnåren.
Singel i Salto 2012. Männen, myterna och legenderna will be back! Man ska alltid ta sig själv på absolut största allvar… Ja…sånt är livet!
Den avslappnade rökande haren är Mad River Canoes logga.Nu har vi landat hemma med tre nya kanoter efter ett stadsbesök vid kusten. Det är inte första gången vi gör affärer med Oskar som driver Canoe Adventure North. På gården ligger några kajaker som kommer via honom som vi är mycket nöjda med.
Mad River Canoe blev märket på kanoterna. Nu ligger det tre stycken Journey 167 på gården och vi väntar på två Explorer 16RX. Nu ska de användas och sedan kommer ett utlåtande på vad vi tycker om dem. Men de ser ut att vara väldigt fina och de kanoter som Oskar hade i sin uthyrning såg helt okej ut trotts att de hade 10 år på nacken.
Tanken med dessa kanoter är att de skall användas på guidade turer samt för uthyrning i vårt företag. Vi har en del gäster som hyr kanoter från oss och på egen hand paddlar i Lappland. Givetvis ska vi använda dem själva också. Flippa gör Storheden. Issa håller koll då vi kollar på prylar hos Bygg Max i Luleå.