Här sticker Stina med sina två gäster. Drevsnö och tunga eller obefintliga spår.På morgonen då jag kollade ut kom jag snabbt tillbaks till verkligheten. Alla spår borta. Stina kom av gården enligt plan med två gäster. De ska ligga ute en natt i tältkåtan. Själv så har jag kört en tretimmarstur med 6 stycken gäster som tog minst 4 timmar. Drivsnö, vatten och tunga slädar är ingen bra kombination.
Väl hemma överraskade Stinas pappa med Stinas systerdöttrar då de mockade hela hundgården. Jag tog skotern och drog iväg med en kälke som skulle ut till kåtan. Givetvis ankrade jag i ovanivatten med hela ekipaget. Sånt händer nästan aldrig med hundspann. Vi har ganska mycke vatten på isarna just nu. Måtte det bli riktigt kallt! -45C eller kallare i minst en vecka!!!
Middagen bestod av en kall öl, älgskav, bearnaisås, färska grönsaker och feta ost gled ner galant! Nu är det sovdags. Även idag lyckades Vind att snurra fast i ett träd under fikapausen. Han är i allafall snäll och tuggar inte på selen. Jag lyckades givetvis att ankra med skotern i ovanivatten. Fick kämpa ganskaa bra innan skoter och kälke åter var lös. Snödrev och mörker och mitt på sjön.
Det tillhör inte vardagen att fåse solen. Jag stannar alltid till och bara njuter. Den värmer inte ännu men man känner sig varm!De senaste dagarna har varit smått arbetsamma. Ibland är det perioder med mycket jobb inbokat. Sammanfaller det med att det snöar kraftigt och som nu dessutom blåser och drevar så är dygnets alla timmar räddade från sömn. Spåren bara försvinner under all snö trotts att vi sliter med skotrarna.
Natten till Tisdagen somnade jag sittandes i soffan med halva tröjan avdragen. Var på väg till sängen men sen kommer jag inte ihåg desto mer.
Stina beger sig ut på en längre tur imorgon med två gäster. Själv så blir jag hemma och har en till två turer dagligen de närmaste fyra dagarna. Verkligen jättekul men det kommer att bli tunga spår om det ska fortsätta snöa och blåsa. Nu kallar sängen… Massor av förberedelser. Ved, köra spår, märka ut överfarter över sjöar osv. Till och med kameran stressar och tar bilderna innan jag hinner med. Tentipis vindhatt är ett mysterium. Varför har man man snålat på tyg så hatten knappt täcker rököppningen? Tillslut får man frispel på tältkåtan då den rasat tre gånger på rad i vinden!
Mörkertider är härliga både utomhus i pannlampans sken eller som här inne med ett stearinljus och en mugg rykande te.Vintersolståndet är i klartext årets kortaste dag. Det är då vi går emot ljusare tider. Fast personligen tycker jag att årets längsta dag är mest positiv för det är då man vet att nu har det vänt. Snart vinter igen! Wikipedia beskriver vintersolståndet enligt nedan…dvs inte direkt i klartext!
Vintersolståndet inträffar exakt den tidpunkt då en planets axellutning befinner sig som längst bort från den sol i vilket den ligger i omloppsbana. Jordaxelns lutning i förhållande till solens referensplan uppgår för tillfället till 23° 26′ grader, men då vi även måste ta hänsyn till precessionen över större tidsenheter är detta en variabel att beakta. Sett från jorden så är det då solen antar sin minsta deklination, det vill säga att det är då solen står som lägst på himlen sett från norra halvklotet. Detta blir således årets kortaste dag med hänsyn till antalet ljustimmar. När detta inträffar så står solen i zenit över Stenbockens vändkrets och det brukar infalla mellan den 21 och 23 december på norra halvklotet respektive 20 till 23 juni på södra halvklotet. Vintersolståndet förskjuts knappt 6 timmar framåt varje normalår och drygt 18 timmar bakåt varje skottår som i sig infaller var fjärde år.
Vid norra halvklotets vintersolstånd lutar jordaxelns norra del rakt bort från solen, vilket medför att det norra halvklotet då får sin kortaste dag och längsta natt. Norr om norra polcirkeln går då solen inte ens upp utan det råder natt eller skymning dygnet runt. Omkring två veckor efter vintersolståndet befinner sig jorden som närmast solen, kallat perihelium.
Det snöade så kraftigt att vi knappt såg tvärs över sjön. Äntligen!I dag har det trillat ner lite mer snö. Äntligen! Med skotrar har vi pressat fast snön på isen och spårat upp till sjön Tjålmak. Långa partier går det riktigt bra medan vissa partier är puckelpist.
Vi fick tyvärr ställa in en norrskenstur med hundspann i kväll. 6 spanjorer hade bokat den. Det var helt omöjligt att köra hundarna nere på sjön. Rena rama isgatan under snön och i skogen som en tvättbräda. Det är aldrig roligt när man inte kan genomföra ett jobb.
Imorgon däremot kommer vi nog att kunna starta en fyra dagarstur som planerat. Där vi pressat spår med snöskotrarna har det nu i kväll frusit ihop så hundarna får grepp. Upplägget blir annorlunda än planerat men vi kommer att kunna köra hundspann trots att vi nästan inte har någon snö. Stina gör sig redo för spårpreparering. Isdubbarna skall alltid vara med vid körning på höstisarna. Det är lättare att sätta ner skotern i en kallkälla än att få den därifrån. Denna gång var inte den första i mitt liv men det gick i alla fall lätt att få upp den!
11 December 2006. Stina och jag tar paus med två storspann under en tur efter Karatsleden.Kollade igenom bildarkivet och hittade denna bild. Här är Stina och jag ute med två större spann. Vi kör upp Karatsleden den 11 December 2006. Ofta spårar vi oss ut med hundarna. Äter lunch ute i skogen eller kokar te. Det brukar vara mysiga turer med hundarna. I år har det inte riktigt blivit sådanna turer ännu.
Just nu i skrivande stund snöar det stilla ute. I morgon ska vi egentligen genomföra en tretimmarstur på kvällen men jag vet inte om det kommer att vara möjligt. På sjön är det bra is men en ishockeyplan är rena rama sandpappret. Morgondagen får utvisa hur det blir. Nu en stor mugg varmt te sedan sova!
