Browsed by
Etikett: Väder

Torparliv och värmebölja

Torparliv och värmebölja

Torparliv_värmebölja_1
Kanoterna undanplockade för denna säsong.
Värmen i Lappland är ett faktum. Onormalt? Knappast. Väder är varierande helt naturligt. Däremot så tillhör det vår natur att förfasa oss över det extrema vädret som vi alltid tycks ha just nu. Har ni någonsin hört någon säga nått liknande inne på den lilla butiken i byn: ’Jiiesses vilket grymt normalt väder vi har i år!’.

Värmen och en träningsfri dag gav oss lite tid att plocka på vår lilla gård. Någon släde kvar att fixa, massor av skrot till återvinningen. Flytta lite brädhögar och annat som var tvunget att fixas innan snön kommer på riktigt. Snart är vi kanske redo för vintern.

Min lilla mor är uppe från Jämtland. När föräldrarna bor så långt borta så är man oftast inte på samma plats när någon fyller år. Alltså blev det tårta idag för redan missade födelsedagar och för eventuellt missade födelsedagar i framtiden. Nu han jag inte fota tårtan pga diverse tårtsugna syskonbarn.

Torparliv_värmebölja_2
Vissa skruvar kan man inte skruva upp. Då får man lösa det på annat sätt.

Torparliv_värmebölja_3
Ugnsstekt falukorv är riktig torparmat.

Nyis och spadtest

Nyis och spadtest

Nyis och spadtest_2
Nu när snön på isarna har smält är det som att gå på vatten. Ja…isarna är inte helt tjocka så det är verkligen inget man ska göra utan att vara reda för bad.
För några dagar sedan lade sig isen på Skabramsjön. Den har varit uppemot 10 cm tjock vilket med lätthet bär en person. Nu har värmen kommit tillbaks och skridskoföret är egentligen super på många små sjöar runt om i Jokkmokksområdet. Givet måste man kontrollera och vara försiktig. Isen är nog inte helt att lita på i och med den senaste värmen.

Våra hundar tränas vidare, valparna växer och kennellivet rullar på som vanligt. En valp, Baloo, flyttade igår och till veckan flyttar några valpar till till sina nya hem. Det är en blandning av separationsångest och glädje. Separationsångest för att man vill skiljas från de små liven. Glädje för att det är roligt att skicka iväg hundar som man verkligen tror kommer att bli bra draghundar.

På bloggen har jag jobbat med några tester. Senaste projektet var ett gäng spadar som vi knäckt under årens lopp. Vi kommer att redovisa vad vi inte rekommenderar att ni köper samt vad vi rekommenderar. Jag har tidigare testat att sälja den testen som ett reportage till en av våra friluftstidningar men jag misstänker att de är rädda att hänga ut sina annonsörer.

Nyis och spadtest_1
Spadar som är dyra, spadar som är billiga. De flesta spadar lyckas vi förr eller senare att knäcka. Testerna kommer eftersom de blir färdigskrivna.

Nyis och spadtest_3
Rut med Beppe som hon hämtar i veckan.

Nyis och spadtest_4
Flippa, kennelns ende cigarrökare.

Norrsken igen

Norrsken igen

Norrsken_höst_1
Norrsken hemma på torpet.
Under de senaste nätterna har vi haft en hel del norrsken. En stunden rör det sig knappt. En smal svag sträng som ligger där på himlavalvet. Plötsligt så blir det kraftigare och det rör sig snabbt dansande och intensiteten växlar. Ibland har man tid att sätta sig och bara njuta. Andra gånger fortsätter man att mata hundar eller vad det nu var man gjorde. Lika plötsligt som det kom, lika plötsligt är det borta.

Hundspann och norrsken är en stor reseanledning för stor del av vinterns Lapplandsresenärer. Många kontaktar oss och frågar vilken vecka i vintern de skall komma när de skall se norrsken. Vilken tur de skall boka och i vilket område som är bäst. Det handlar om naturen så svaret blir enkelt. ’Vi har verkligen noll koll men ju längre tur man bokar desto större är möjligheterna att man får se norrskenet’.

Om Aurora Borealis som det heter på latin kan man läsa massor. Vi har sammanställt lite bilder, länkar och text om detta på vår företagssida. Så välkommen till Jokkmokkguidernas hemsida och läs mer om hundspann och norrsken.

Norrsken_höst_3
Kanske förbrukar vi allt norrsken innan säsongen sätter igång… 😉

Norrsken_höst_2
Reflexerna i en stilla vattenyta får man sällan uppleva vintertid.

Att vara i nuet

Att vara i nuet

Lappland_sommar_nuet_1
Varma lugna sommardagar är kanonbra för sköna kanotturer.
Sommaren rusar fram och jag försöker verkligen att leva i nuet. Under tiden medan vi väntar på att tempen skall dala (så att vi kan börja träna hundarna) så njuter vi av värmen. Det blir några fisketurer, kanotturer, Stina badar i sjön och själv så föredrar jag duschen om jag mot förmodan skulle råka bli smutsig. Det blir mycket kaffe med folk som svänger förbi, intressanta pratstunder med gäster som skall ut eller kommer från sina långturer i vårt härliga Lappland.

Så ett gott råd till er alla där ute. Ta en extra sväng i skogen, håll paddeln blöt och kängorna leriga.

Lappland_sommar_nuet_3
Har man barn med ut så brukar grillade marshmallows vara uppskattat.

Lappland_sommar_nuet_2
Jag har en…ung lillasyster som visar sina barn hur man gör!

Singel i Salto 2014

Singel i Salto 2014

Singel_i_saltoluokta_5
Vyer, prestationer, samtal och en hel del kaffe. Här på toppen av Lulep Gierkau 1139 möh.
Singelvandring i fjällen är nu över för i år. Som vanligt har det varit en mycket trevlig vecka. Det är på många sätt så overkligt att detta är mitt arbete det som är andra människors semester. Att få bo på Saltoluokta Fjällstation, äta deras trerättersmiddagar, träffa natur och fjällintresserade människor och knalla omkring på fjället med min kamera. Alla göromål hemma kopplas bort då jag vet att Stina tar väl hand om hundar och email osv. Det är också roligt att få arbeta i team tillsammans med personalen på Saltoluokta Fjällstation och med Janne som hyrs in som guide liksom jag. Det är många människor som jobbar med att få allt att rulla. Skeppare, vaktisar, kockar, serveringspersonal, receptionsfolk och till och med stationschefen som gör sitt.

’Blir det några par?’ är en fråga som jag ofta får av folk som hört talas om detta. Självklart så händer det. Men jag tror inte att det händer mer på denna vecka än på någon annan tur. Flera som kommer på Singel i Salto är inte singel. Flera av dem som är singel är inte så sugna på att hitta någon ny partner. Folk anmäler sig nämligen till denna vandringsvecka just för deras vänner, respektive osv kanske inte har samma intresse eller kanske inte har semester samtidigt. Men för att inte sabba myten så vist händer det att folk träffas och visst händer det att vi något år senare får raporter om giftemål och barn.

Årets Singelgrupp bestod av 26 deltagare. En ganska stor grupp för att fjällvandra med. Det har gått bra men jag känner tyvärr att jag inte riktigt har hunnit med att träffa alla och detta med namnen var ju helt hopplöst för mig. Nu är jag riktigt trött och kommer att sova gott här hemma. Trotts att gruppen som vanligt har varit väldigt bra och hjälpsam så är man på spänn och slappnar inte av förrns man vet att arrangemanget är i hamn.

Singel_i_saltoluokta_1
Förutom någon störtskur som här med hagel så har vi haft jobbigt molnfritt och stekhett.

Singel_i_saltoluokta_3
Flippa håller givetvis koll på gruppen så att jag kan koncentrera mig på kaffedrickandet.

Singel_i_saltoluokta_4
Pietsaure och besök hos familjen Kuoljok är alltid lika trevligt.

Singel_i_saltoluokta_2
Kvällarna har bjudit på fantastiska solnedgångar. Det har blivit en hel del klassiska solnedgångsbilder som kommer senare.