Övernattning i Holmajärvi. Som sagt så är madrasserna olika tjocka. Tjejerna menar att man får vad man förtjänar... Efter en intensiv dag i Kiruna med föreläsningar, utrustningsmässa och träffa massor av folk så landade vi tillslut i Holmajärvi hos Anna och Niklas. En hel del intressant kunskap har snappats upp och inspirationen är ännu mer på topp inför den kommande vintern. Här ute i Holmajärvi har vi druckit te o kaffe, kollat på hundslädar, hundgårdar, hundar och surrat en massa.
Nu ligger vi på golvet i ett av husen på gården. Alexandra och Stina som prinsessorna på ärten och själv så funderar jag på om min självuppblåsande madrass verkligen är självuppblåsande…
Man kunde riktigt höra hur Stina pustade ut då vinden var torr och fin! Denna höst går som sagt till historien som smått regnig kan man lugnt säga. Luftfuktigheten är så hög att vi har fått ytmögel på viss utrustning som vi har förvarad i uthuset. Taket är helt tätt men problemet är att det har varit så hög luftfuktighet under så pass lång tid. En fördel med allt regnande är att vår vattenbrunn kommer nog knappast kommer att sina denna vinter.
Oroliga för hur det skulle se ut på stugans vind, så klättrade vi upp och granska hur det såg ut. Huset är dessutom isolerat med sågspån. Väl där uppe kunde vi pusta ut. Torrt och fint! Fick dessutom höra av grannen att isolerar man väggar med sågspån så kan inte sorkar och möss krypa i väggarna. Det rasar bara igen. Förr visste man minsann hur man byggde hus! Förutom allt regnande är det dessutom sorkår i år. Överallt i skogen springer de små djuren. Jättekul med tanke på ugglor och rovfåglar. Gamla vindar gömmer ofta skatter. Här en vevgramofonspelare. Veven saknades tyvärr. Kanske är den mer värd än hela huset?
’Sätt på kaffet…jag kommer snart!’ lät det i telefonen innan Tor-Henrik la på luren och minuterna efteråt dyker han upp på gården. Vi hinner precis slå oss ned vid kaffebordet, så säger Stina ’Nu kommer det nån… och det e ju han… han där du vet Polarhundsklubben… Freddy!’. Freddie och Eva som också har slädhundar men i södra Sverige var på Lapplandsturné. Hundsnacket gick i ett och kaffemuggarna tömdes. Alltid kul och träffa hundfolk. Scanoten var fylld med vatten. Mycket som måste fixas innan vintern anländer...och det gör den när som helst!
Regnet strilar ute och vi lägger in lite extra vila för hundarna. Själva så sitter vi inne och jobbar vid datorerna. Det är ju just detta som är fördelen med att vara egen företagare! Jag kan lova att det blir många muggar rykande te och massor av musik!
Ofta parkerar vi våra bilar långt ifrån närmaste eluttag. Alltså fungerar inga elektriska motorvärmare. Det i kombination med att vi ofta får kallt i Lappland brukar leda till små problem. Här kommer en liten film om hur man improviserat kan skrämma igång en bil. Ska man planera för detta så brukar jag använda ett bensinkök. Man måste vara mycket försiktig ifall bilen läcker bensin. Man riskar nämligen att bränna upp hela bilen under en övning som denna. Men vad gör man inte om man nu måste hem?
