Browsed by
Etikett: Hundar

Lapplandsvardag

Lapplandsvardag

Lapplandsvardag_1
Kaffepaus under en av våra fikaturer.
Här händer det egentligen inget speciellt. Vi är inne i en ganska tung träningsperiod då vi ofta kör 20-40mil/vecka med slädarna. Ibland med intressanta gäster som passagerare, men ofta står vi dock ensamma på slädarna. Dagsljuset lyser med sin frånvaro så det är långa mörka timmar i skogen med våra hundar.

Jag klagar inte men nu längtar jag efter en helt vanlig soffakväll då jag inte somnar innan filmens titel har spelats upp. Lite chips, några pannor te och godis som inte är fruset som isklumpar.

Det kommer lite tester på utrustning här när det lugnar ner sig. Hjärnan jobbar ju med en del medan kroppen kör släde. Man har ju en sån där multi-förmåga att göra flera saker samtidigt.

Lapplandsvardag_2
Ser slädarna ut såhär på morgonen vet man att nu blir det ett rejält arbetspass för hundarna.

Lapplandsvardag_3
Senaste dagarna har vi fått mycket snö så nu kan vi öppna fler och fler av våra träningsspår. Hundarna blir supertaggade av nya spår.

Kanske låter det som om jag klagar. Det gör jag inte. Man kan nog inte ha det bättre egentligen. Att få förmånen att leva med friluftslivet som yrke tillsammans med ett gäng fantastiska slädhundar, två tokiga border collies och en till Lappland importerad skånska är få förunnat!

Månskensnätter

Månskensnätter

Månskenskörning_1
Fördelen med att träna hundarna för långdistans är att all tid ute med hundarna är viktig. Ju längre, ju tjorvigare, ju kärvare desto bättre!
Månljuset är så starkt att träden kastar långa mörka skuggor ut på den gnistrande snön. Pannlampan förblir avslagen. Hundarna trummade på oavbrutet i en jämn fart. Allt fanns i släden förutom sovsäcken. Hundmat, tarp, liggunderlag, bensinkök, en rejäl yxa och tom pasta som skulle räckt till en middag för mig.

Civilisationen gör sig dock påmind. I morgon ska jag köra ett jobb och det finns massor av obesvarade mail, telefonsamtal som måste ringas så det blev till att styra hemåt.

Månskenskörning_2
Här skulle jag gärna krupit ned i min sovsäck…

Dreamcatcher Nina Skramstad

Dreamcatcher Nina Skramstad


Här är en film från Finnmarkslöpet 2012 med Nina Skramstad. Den är gjord tillsammans med Bergans som är en av Ninas sponsorer. Det är roligt att se hur en del sponsorer förstår marknadsföringsvärde i slädhundsporten. I Norge är dessutom dessa långlopp så pass stora att norsk TV har dagliga sändningar från tävlingarna. När kommer vi dit i Sverige?

Avbruten hundspannstur

Avbruten hundspannstur

Nautijaure_1
Efter mindre än 20km slickar hundarna redan sina ben. Det hade varit mycket dumt att spätta iväg 120km som var planen.
Besviken sitter jag bekvämt hemma i värmen. Jag som skulle varit ute och kört hundspann på nya områden. Tog bilen till Nautijaur och skulle köra en längre träningstur på 12 mil med 14 av hundarna. Stina skulle köra samma sväng dagen efter.

I Nautijaure var det snötyngda träd, riktigt vintrigt och fint. Betydligt mer snö än här nere i Jokkmokk. Efter ett par kilometer får jag koppla ut alla 14 hundarna så de går på en lång rad, en och en. Hundarna i fronten får bryta spår men det är inget problem men farten är klart under 10 km/h.

Efter blidan (töperioden) som varit den senaste perioden har det däremot bildats ett isskikt överst på den lösa snön. Då det inte blev bättre så vände jag spannet hemåt efter mindre än en mil. Ledarhundarna skaver sönder framsidan på sina ben och risken är stor att hundarna skär sig på benen.

Nautijaure_2
Uliman var den ende som skar sig lite mer. Alla i spannet var sockade från start men många sockar slets loss av skaren. Av de andra hundarna så var det bara någon som hade nått litet skav.

Nautijaure_3
Idag körde jag min renoverade Aludistans från Oinakka. En släde som har varit med ett tag men ändå håller ihop.

Bara våra valpar kvar

Bara våra valpar kvar

Fika_kaka_kaffe
Några muggar kaffe och kaka. Erfarenhetsutbyte är alltid värdefullt. Nu har vi fått en del nya ideer för träning och avel!
Idag hade vi besök från Finnland. Det var Aija och Antti från McAhons kennel som hämta Åtto. Nu är alltså 5 av Å-valparna levererade. Kvar är Åttan och Åman som blir kvar här.

Det va riktigt roligt att se hur glada Hiilima och Ina blev då de fick träffa sina uppfödare Aija och Antti. Intressant att hundarna inte glömmer sina uppfödare i första taget.

Ute är det fortsatt varmt men vi har ganska okej spår fortfarande. Hundarna körs med släde och vi ska väll egentligen inte klaga. Livet fortsätter med andra ord sin gilla gång.