Januari - Februari nummret av National Geografic Traveler är ju aldrig fel... Här om dagen damp det ner ett kuvert med ett nummer av National Georaphic Traveler. Här kom ännu mer resultat av journalisten Lolas tripp till Jokkmokks vintermarknad.
Jag pressenterade Lolas bildspel tidigare här på bloggen. En duktig fotograf som snappar upp ett och annat i vår vardagsmiljö. Härligt att se hur en aktivitet som hundspannskörning kan få utrymme i media.
28 September 2006. Snön svepte in över landskapet. Jag kommer inte ihåg om den stannade eller inte. Antagligen smälte den bort igen. Tänk dig att du kliver in på den lilla lokala bensinmacken. Där står två äldre män och snackar om väder(för det är just män som oftast snackar just väder på bensinmackar). Den ene säger med fasa i rösten:
– Jädrans vad det va normalvarmt i år!
– Jo… och totalt normalt med regn o snö…
– Jo… för att inte snacka om vindarna…helt normala de åå…
Det händer inte och kommer aldrig att hända! Man vill förfasa sig över de hårda vindarna, den regniga sommaren eller varför inte hur torrt det är! Senast det var såhär va nog på 50-talet eller möjligen på 40-talet. Vi som är födda på 70-talet får snart snacka om vintern -78 eller sommaren -81.
När jag kollar tillbaks så kan jag se att det var en vinter under slutet av 90-talet då isarna var blanka på skabramsjöarna och Tarraälven bröt upp under första veckan i Januari. Jag kommer också ihåg en höst då det damp ner ca 10-20cm snö en höst medan de ännu var löv på träden.
Jag tror att normalt väder är exakt såhär. Helt onormalt. Tyvärr så drabbar det våra gäster. Vi har avbokat några. Tycker verkligen att det är synd om folk som planerat sin semester hit där vi ”normalt” har snö vid denna tid på året. 30 November 2011. Här brukar vi "normalt" kunna starta med hundspannen. I år är det bara barmark och is. 28 Oktober 2009 då var detta vädersituationen. Bra isar och slädkörning på Skabramsjön. Om jag inte mins helt fel tyckte vi då att snön var sen!
Kvällens norrsken västerut från vår tomt. Isen blank och snöfri så det reflekterades riktigt bra!Norrsken denna säsong är vardagsmat verkar det som. Vissa år ser man nästan ingenting. I år har det flammat över himlavalvet flera gånger redan. I kväll var det så starkt att det tom reflekterades i isen. Gång efter gång står man där ute och kollar på de dansande skenet. Egentligen nästan lika fånigt som att kolla på en tvättmaskin som snurrar eller? I alla fall så kommer jag nog även i fortsättningen att rusa ut på sjön, stå där med kameran och titta. Kolla hastigheten, formerna, färger och nyanser.
Lena här med Kirrijenko på Skabramsjön.Sovmorgon, besök av Lena från Arvidsjaur, syster med familj hälsar på, massor av fika vid köksbordet och en skridskotur runt Skabramsjön. Ett litet spann kördes 6 kilomerter med de nya hundarna. Sedan middag och en hyrfilm från macken. Det är ju exakt så en riktig söndag ska tillbringas!!! Kenneth följde med, med deras hundar på skridskoturen. Här är Thila i full fart. Av spåren att dömma så har det varit en hel del skridskoåkare på Skabramsjön i helgen. Här har man spelat bandy/hocky.
När vi kom upp på berget får man fin utsikt över Luleälvens dalgång. Dimman höll sig kvar länge där nere efter den kalla natten.Nu är vintersäsongens första hundspannsjobb genomfört. Snön dök aldrig upp men det gjorde gästerna, ett trevligt par från Blekinge. Slädarna byttes mot vällastade fyrhjulingar. Hundarna selades som vanligt in framför och vi körde en fin tur.
Vårt läger slog vi upp på Lilla Luleälvens strand nedströms från Jokkmokk. Stina kom med bilen under kvällen med en del hundmat och lite annan utrustning. Vi åt middag tillsammans innan vi vid midnatt kröp in i tälten. Flippa var ganska trött och vägrade att ge mig plats i sovsäcken så vi fick trängas hela natten.
Att köra en tur med fyrhjuling istället för släde är annorlunda och fungerar. I brist på snö fungerar fyrhjulingarna bra men jag föredrar släde och nu måste snön komma snart. Det blev endel mörkerkörning då timmarna med dagsljus är få vid denna tid av året. Nattens mörker slöt sig kompakt runt oss och vår flammande lägereld. Flippa såg till att hon fick bästa platsen i min sovsäck. John ville kommunicera och mina ögonlock slog igen gång på gång. Tältlivet som hundspannsföraare i ett nötskal! Under natten hade den delvis isbelagda Luleälven bepudrats av lite nysnö. Sämre ställen för frukost finns! Fyrhjulingarna var vällastade med campingutrustning. Vi stannade och eldade under luncherna. Det är betydligt kallare att köra fyrhjuling än släde så värmen behövdes!