Det finns lite förenklat fyra olika bastyper av friluftskök. Ett friluftskök skall vara lätt att bära, fungera under lite olika väderförhållanden och vara enkelt att använda även då man är trött och vill laga mat snabbt. Helst skall det även vara bränslesnålt så att man inte behöver frakta med sig massa tungt bränsle. Här följer en enklare summering av de fyra bastyperna av friluftskök baserat på vilken bränsletyp de använder.

Spritkök:
Mest klassiskt är nog spritköket. Det har funnits väldigt länge och när jag tittar på Youtube så tycks dessa kök få en liten renässans igen. De består av en enkel brännare, en typ av kopp, och i denna bränner man metanol/etanol. För en veckas vandring behöver grovt räknat 1-2 personer 1 liter bränsle. Det är lätt att tamed sig exakt så mycket bränsle som man behöver men däremot så är det lite svårare för den ovane att fylla brännaren med exakt den bränslemängd man behöver för ett kok. Det blir oftast lite bränsle kvar i brännaren och jag tror att alla som använt t-spritbrännare har haft läckande brännare under transport. Alltså bränner man bort det sista bränslet och bara för att kunna packa en tom brännare.
Sedan finns det lite olika vindskydd och uppsättningar av dessa. Mest känd i Sverige är nog utan tvekan det sk Trangiaköket eller stormköket som det kallades. Idag är Trangiaköket en riktig klassisker och även Primus hade en liknande variant av detta stormkök.
Spritköken sotar ofta endel och grytorna blir svarta. Vissa blandar lite vatten i bränslet och andra stryker ett tunt lager såpa på grytan så att den blir lätt att diska. Själv så accepterar jag att grytorna blir lite sotiga. Lågan är oftast svår att reglera och inte alls lika effektiv som kök som förbränner bränslet då det transformerats eller är i gasform istället för i vätskeform.
Plus och minus
+ Enkelt och billigt.
+ Kan i princip aldrig krångla.
+ Tyst.
– Känsligt mot knuffar/stötar.
– Sotande låga.
– Långsamt.
– Kan vara söligt med bränsle i vätskeform.
– Tungt bränsle då man behöver ca 1liter för en-två person under en vecka.

Gaskök:
Gasköken bygger på en lite mer avancerad brännare som förbränner lite olika blandningar av butan/propan/isobutangas. Denna gas köper man i små tuber där gasen är packad med tryck och därmed i vätskeform. Gastuberna har lite olika typer av former och det finns några olika typer av infästningar samt adaptrar. Om man reser till andra länder bör man kolla att man har med sig ett kök som passar det system som finns där man skall köpa gasen.
Gasen är enkel att använda, grytorna är rena, den går lätt att slå av/på. Det är väldigt bra för att justera lågan om man ex steker pannkakor eller lagar annan mat som kräver att man kan finjustera lågan. De enklaste gasköken är billiga och kostar endast någon hundralapp. Gasen däremot kostar lite mer och har en tråkig engångsförpackning.
Plus och minus
+ Enkelt och lätt att starta/stoppa. Lågan justerbar.
+ Det finns billiga brännare.
+ Kan användas inuti tältet om man är mycket försiktig och sörjer för mycket god ventilation.
+ Mycket lätt då man på en vecka behöver en eller kanske max två tuber om 230g / person.
– Svårt att beräkna bränsle förbrukning. Tuberna måste vägas.
– Miljövidriga engångsbehållare.

Pumpkök:
Detta är kungen för vintercampare. Principen bygger på att man pumpar upp ett tryck i en bränsletank. Bränslet som idag oftast är flytande bensin släpps sedan ut i en litet rör/slang som passerar kökets låga där bränslet förvärms och förgasas. Själva förbränningen sker sedan då bränslet är i gasform. Det finns vissa av dessa kök som Optimus klassiska Svea där man inte behöver pumpa och jag har ingen riktig koll på hur detta fungerar.
Dessa kök körs idag oftast på bensin men klassiskt körde man varianter av dessa på fotogen. Väldigt ofta kallas dessa kök multifuelkök och kan köras på olika bränsle (bensin, fotogen, alkohol och vissa kök även ihopkopplingsbara med en gastub. Man byter ett litet munstycke i brännaren beroende på vilket bränsle man skall använda. Jag slutade med fotogen och övergick helt till bensin då köken kläggade igen. Dagens fotogen innehåller tydligen ganska mycket paraffin. Annars föredrar jag fotogen som inte är lika brandfarliga som bensin. Dessutom så har jag hört att att fotogenet ger mer energi per viktenhet av bränslet. Bensinen har dock fördelen att inte behöva förvärmas med ex alkohol eller tändpasta vilket är ett måste för köket som man kör på fotogen. Med bensin kan man förvärma med en skvätt bensin direkt från köket.
Plus och minus
+ hög effekt även i kyla.
+ Helårsanvändbart kök.
+ Billigt bränsle.
– Trixigt att starta.
– Bensin är ett lättflyktigt bränsle.
– Söligt med flytande bränsle.
– Köken är ofta väldigt dyra och tunga jämfört med lättare varianter av gaskök.

Vedkök:
Detta är en klart trevlig nykomling i min köksamling. Vi har ganska precis skaffat detta lilla vedkök och inte hunnit hårdtesta det riktigt ännu. Man kan även bygga enkla vedkök och det finns beskrivningar på Youtube förståss.
Dessa kök är oftast enkla men otroligt smarta då man kan elda någon tallkotte, småpinnar osv som man hittar. Det skulle vara intressant att se om det funkade med ett sådant kök i fjällterräng. Man tar med lite torrt bränsle i ryggsäcken och eldar annars sådant man hittar. Detta är nog det miljövänligare bränslet OM man tar ved/brännbart material på ett snyggt sätt utan att skada naturen. Man måste dock vara försiktig med brandrisken för ofta blir det väldigt varmt under köket. Självklart skall man även tänka sig för vart man tömmer ut askan glöden så man verkligen tänker på att det skall vara släkt.
Plus och minus
+ Miljövänligaste alternativet då bränsle finns på plats.
+ Köken väger inte alls mycket och man bär inget eller marginellt med bränsle.
– Kan ej användas inne i tält.
– Vid regn och dåligt väder krävs kunskap för att hitta torrt bränsle.
– Långsammare än gas och pumpköken.