Browsed by
Etikett: Natur

Civil olydnad

Civil olydnad

Civil_olydnad
Envishet är den svages styrka.
Civil olydnad är ett grepp som ofta används för att stärka demokrati och för att fördela resurser från de som redan är riktigt kapitalstarka till de som inte är kapitalstarka. Sällan eller kanske aldrig ser man samhällets överklass idka civil olydnad.

I dagsläget är civil olydnad aktuell i Jokkmokksområdet. Här försöker man få regeringen och media att se hur Norrland och Sverige töms på sina naturresurser. Denna gång är det ett utländskt bolag som skall utvinna järnmalm här i norr. Jokkmokksområdet erbjuds en del arbetstillfällen i utbyte mot exploateringen. De stora vinsterna hamnar hos ett fåtal riskkapitalister som troligast redan har lite för stor del av världens resurser. Resurser som tas från glesbygden och planteras i storstadsregionerna. Hur hade Jokkmokks ekonomi sett ut idag om det hade idkats lite civil olydnad under vattenkraftsutbyggnaden?

Civil olydnad är en metod för samhällsförändring. Det är en form av aktivism som går ut på att öppet och utan våld bryta mot en lag eller vägra att följa vissa myndighetsbeslut samt att vara beredd att ta konsekvenserna av handlingen. Den amerikanska förebilden för begreppet civil olydnad, civil disobedience, anses ha myntats av den amerikanske författaren och skattevägraren Henry David Thoreau.

Syftet med civil olydnad är, förutom den direkta effekten av aktivismen eller vägran, att utmana den lydnad som möjliggör det förtryck, den orättvisa eller det missförhållande som olydnaden vänder sig mot. Genom att aktivisterna tar konsekvenserna av sina handlingar undergrävs i vissa fall den kollektiva rädslan för straff som övermakten vill upprätthålla, och som normalt leder till lydnad.

Statens Offentliga Utredningar, SOU 1999:101 Olydiga medborgare, utreder civil olydnad. Utredningen kommer fram till att civil olydnad ”kan bidra till att stärka såväl välfärdsstaten som demokratin”. I Ickevåld! Handbok i fredlig samhällsförändring av Klaus Engell-Nielsen, Annika Spalde, Pelle Strindlund hävdar författarna att civil olydnad har använts av svenska folkrörelser för att främja demokrati och mänskliga rättigheter, till exempel när den tidiga arbetarrörelsen skapade strejkrätten genom att gå ut i strejk trots att det var i strid med gällande svensk lag. I Stenen i handen på den starke av Fredrik Reinfeldt med flera (1995) hävdas att civil olydnad är skadligt för demokratin.
Källa: Wikipedia

Med kanot igenom Lapplands väglösa vildmark

Med kanot igenom Lapplands väglösa vildmark

Paddling_lappland_1
Precis såhär tänker jag mig ett paradis!
Efter några dagar med kanot och ryggsäck igenom Lapplands vildmark är jag nu hemkommen. Superväder, spegelblanka vatten, fisk på kö vid kroken, många lägereldar och storlommens rop över ödsliga nejder. Förutom myggen så har jag haft det så himmelskt bra.

Första dagen följde Tor Henrik med sin kanot från Årrenjarka. När han vände fortsatte Flippa och jag vidare in i väglöst område. Kanoten har burits och svetten har lackat. Vid två tillfällen har vi haft björn runt oss om jag ska tro på Flippas signaler. Allt har inte bara varit lätt men det är exakt så det ska vara.

Turen gick från Årrenjarka. Först med kanoten under mig. Sedan med kanoten på mina axlar upp till Peuraure. Därifrån följde jag vattensystemet österut mot Karats. Mestadels paddlandes men även bärandes. Det har blivit massor av bra bilder och material till nått reportage och en paddelbeskrivning så det har inte enbart varit semester.

Paddling_lappland_3
Kanoten väger ’bara’ 25kg men är lite otymplig. En kilometers bärning går lätt så man tar livet i etapper.

Paddling_lappland_2
Utsikten under en kanot.

Paddling_lappland_4
Utan tvekan mer vildmark än i Sarek!

Naturen förändras

Naturen förändras

Hur ser vårt Sverige egentligen ut? Rena vatten, djupa skogar, vilda älvar… Det är inte som det en gång har varit! Det som varit en självklarhet för många av oss under vår uppväxt kommer inte att finnas kvar i framtiden. Hur vill vi ha det i framtiden? Var och en har valmöjlighet att påverka. Hur konsumerar jag, hur väljer jag politiskt, vad är värdefullt för mig och mina medmänniskor? Valet är ditt men de som får leva med eventuella felbeslut är dina barn och barnbarn.

Sverige ser inte längre ut som du tror – Naturskyddsföreningen from Naturskyddsföreningen on Vimeo.

Greater Laponia och Rewilding Europe

Greater Laponia och Rewilding Europe

Greater_laponia
Greater Laponia är ett område mellan Piteälven och Abisko. Från fjäll till skog.
Bilden är från Tarradalen hösten 2012.
Greater Laponia är ett område som nominerats som ett eventuellt Rewilding Europe område. Nu jobbar man på att förankra detta hos lokalbefolkningen. Inte ett allt för litet arbete. Många förstår och är nog väldigt positiva i det stora hela. Däremot så är det viktigt att alla får komma till tals. Allt för många gånger blir det lokala överkört. Idag var jag i alla fall på ett möte mellan Rewild Europe och lokala företagare. Åter kan jag glädjande konstatera att det finns många kloka och framåt företagare i området. Vi är många fler idag som är beroende av oexploaterade naturområden än vad det var 1993 då jag startade Jokkmokkguiderna.

Om Greater Laponia skulle bli antaget får vi ännu lite mer fokus på området för dess natur och kulturvärden. Allt som väger för att man exploaterar området på ett hållbart och skonsamt sätt är uppskattat från min sida. En motvikt till det traditionella exploaterandet av markerna kan vi verkligen behöva just idag.

Vad kommer detta sedan att utmynna i är ju nästa fråga? Här är jag starkt kritisk till tidigare projekt av olika de slag. Projektledare kommer och går. Lite resultat som består. Massor av fina utredningar och rapporter men oftast grymt lite verkstad.

Skvattram (latin: ledum palustre)

Skvattram (latin: ledum palustre)

Skvattram_1
Skvattramen blommar tätt lite här och där i skogarna, myrkanterna, på kalhyggen och sjökanter.
Denna tid på året så står Skvattramen i full blom. Främst de lite fuktigare områdena men även på kalhyggena är det fullt med av dessa vita blommor.

Skvattramen är rik på eteriska oljor. Därför både doftar och smakar den väldigt speciellt. I folkmedicin så har man igenom tiderna använt Skvattramen mot ohyra. Man lade kvistar av Skvattram bland kläderna för att skydda mot mal. Husdjur som var angripna av löss tvättades med avkok av Skvattram.

Te gjort på Skvattrambladen kallade Laberadorte, från Laberador i östra Canada. Men det har även funnits varianter av detta te som kallats både Alaskate och Norrbottenste m.m. Detta kan man man läsa om lite här och där. Nu är Skvattramen en giftig växt och man skall nog undvika att allt för ofta koka te på denna planta. Skvattramte sägs däremot ha en helande effekt mot luftrörsproblem, förkylning, ont i bröstet, kikhosta, högt blodtryck och blåskatarr.

Innan jag fick veta att Skvattramen var giftig har jag själv kokat åtskilliga pannor av det goda Skvattramtet. Aldrig har jag fått vare sig halucinationer, huvudvärk eller något annat som beskrivs som biverkningar. Teet är riktigt gott måste jag medge. Gärna med en liten klick honung. Men som sagt så har jag har alltid gjort det mycket svagt och gärna med lite färska björklöv.

Skvattram_2
Skvattramen är en vacker och vädoftande växt.