Greater Laponia är ett område mellan Piteälven och Abisko. Från fjäll till skog. Bilden är från Tarradalen hösten 2012.Greater Laponia är ett område som nominerats som ett eventuellt Rewilding Europe område. Nu jobbar man på att förankra detta hos lokalbefolkningen. Inte ett allt för litet arbete. Många förstår och är nog väldigt positiva i det stora hela. Däremot så är det viktigt att alla får komma till tals. Allt för många gånger blir det lokala överkört. Idag var jag i alla fall på ett möte mellan Rewild Europe och lokala företagare. Åter kan jag glädjande konstatera att det finns många kloka och framåt företagare i området. Vi är många fler idag som är beroende av oexploaterade naturområden än vad det var 1993 då jag startade Jokkmokkguiderna.
Om Greater Laponia skulle bli antaget får vi ännu lite mer fokus på området för dess natur och kulturvärden. Allt som väger för att man exploaterar området på ett hållbart och skonsamt sätt är uppskattat från min sida. En motvikt till det traditionella exploaterandet av markerna kan vi verkligen behöva just idag.
Vad kommer detta sedan att utmynna i är ju nästa fråga? Här är jag starkt kritisk till tidigare projekt av olika de slag. Projektledare kommer och går. Lite resultat som består. Massor av fina utredningar och rapporter men oftast grymt lite verkstad.
Lapland Canoe Central. Vist vill man glida ut med en kanot! Juni 2013, Stora Luleälven.Idag kom broschyrerna till Lappland Canoe Central. Under somrarna hyr vi nämligen ut en del kanoter och kajaker. Något vi satsar lite hårdare på inför denna sommar. En del nya kanoter från Mad River samt denna folder. Men mestadels jobbar vi ändå ute på nätet. Forum, google, adwords osv.
Lapland Canoe Central eller Lappland med två P-n? Vi kör på nätet med rättstavade saker och felstavade. Ibland medvetet och ibland omedvetet. Gör vi det medvetet så är det för att pricka in trafiken från sökmotorerna. Som just detta inlägg kommer att bli sökbart på både Lapland Canoe Central med ett p men även med två p-n. Dessutom så ger det extra länk-kraft till Jokkmokkguidernas sida då vi länkar till den. Broschyrerna är en liten del av en satsning på kanotuthyrning.
Skvattramen blommar tätt lite här och där i skogarna, myrkanterna, på kalhyggen och sjökanter.Denna tid på året så står Skvattramen i full blom. Främst de lite fuktigare områdena men även på kalhyggena är det fullt med av dessa vita blommor.
Skvattramen är rik på eteriska oljor. Därför både doftar och smakar den väldigt speciellt. I folkmedicin så har man igenom tiderna använt Skvattramen mot ohyra. Man lade kvistar av Skvattram bland kläderna för att skydda mot mal. Husdjur som var angripna av löss tvättades med avkok av Skvattram.
Te gjort på Skvattrambladen kallade Laberadorte, från Laberador i östra Canada. Men det har även funnits varianter av detta te som kallats både Alaskate och Norrbottenste m.m. Detta kan man man läsa om lite här och där. Nu är Skvattramen en giftig växt och man skall nog undvika att allt för ofta koka te på denna planta. Skvattramte sägs däremot ha en helande effekt mot luftrörsproblem, förkylning, ont i bröstet, kikhosta, högt blodtryck och blåskatarr.
Innan jag fick veta att Skvattramen var giftig har jag själv kokat åtskilliga pannor av det goda Skvattramtet. Aldrig har jag fått vare sig halucinationer, huvudvärk eller något annat som beskrivs som biverkningar. Teet är riktigt gott måste jag medge. Gärna med en liten klick honung. Men som sagt så har jag har alltid gjort det mycket svagt och gärna med lite färska björklöv. Skvattramen är en vacker och vädoftande växt.
Från Stora Sjöfallet och österut mot Lulep Kierkau och Saltoluokta.Sent på kvällen styrde vi bilden mot Stora Sjöfallet. Efter vägen skulle vi plocka upp vår skoter som varit i Kebnats sedan i våras. Nu såg vi fram emot en bilfärd längs ödsliga Norrlandsvägar. Bilfärder som vanligen bjuder på spännande möten med olika djur.
En tjäderhöna, några renar och lite småfågel blev resultatet. Inga björnar, inga lodjur, inga älgar med nyfödda röda kalvar. Lite magert faktiskt. Annars är det ett väldigt bra sätt att få se skogarnas invånare. Att puttra omkring med bil längs nattens småvägar i Lappland. Några timmar efter midnatt rullade vi åter in på vår gård hemma i Jokkmokk. Så va vintersäsongen avslutad på riktigt! Från Liggadamen och uppströms.
Destination Jokkmokk hade häromdagen årsmöte. Där avhandlades val av styrelsemedlemmar, medlemsavgifter och vi informerades om bolaget som vi numera driver tillsammans med Jokkmokks Kommun.
Destination Jokkmokk är nämligen en medlemsförening med 40-talet medlemmar. Turistföretagare mestadels från kommunen. Föreningen driver sedan ett bolag med samma namn, Destination Jokkmokk. Där är Jokkmokks Kommun delägare och delfinansiär liksom föreningen Destination Jokkmokk. Det är lite rörigt att hålla isär allt.
Destination Jokkmokk är sedan medlem i Swedish Lapland, som är en länsturismorganisation. Annika Fredikson informerade oss sedan om olika siffror för turismnäringen, såväl internationellt, nationellt och lokalt.
Turismen är Sveriges nya basnäring utan tvekan. Bara i Jokkmokk omsatte besöksnäringen 216 miljoner kronor under 2012. Från 2011 till 2012 har det gått från 144 årsverken till 165 årsverken. Alltså en ökning med 20 årsarbetstillfällen!
Hur som helst så är Destination Jokkmokk en bra plattform för ett lokalt arbete med att utveckla Jokkmokk. Utveckla ett turistiskt Jokkmokk som redan växer! Annika från Swedish Lapland berömde även vårt Destinationsbolag för att snabbt ha kommit upp på banan och med fart. Jokkmokk har alltid varit något men nu kommer vi gemensamt starkare än någonsin!
