Trail Breaking Swedish Lapland
Nu ikväll ömmar kroppen efter sex timmar på skoter och slit med yxa. Vi har brutit oss fram längs frusna sjöar, gamla skogsvägar, häststigar och igenom snötyngda skogar. Träden står fortfarande som sprättbågar och det är bara att hugga, såga, slita och fortsätta 10 meter med skotern för att sedan börja om huggandet och sågandet.
Turen idag gick åter västerut från Jokkmokk och Juha var följde även han med skoter. Ingen av oss är rädd för arbete så ganska snart dröp vi alla tre av svett. Tempen steg även ute och passerade nollan så det blev liksom en riktig vårdag. Att dra ut på turer som denna då man arbetar med vänner som alla hugger in energiskt är riktigt roligt! Ännu en bra dag på jobbet med andra ord.
Juha använde en hemagjord canadapulka som var lastad med ett traktordäck bakom sin skoter. Den hakar inte i stubbar eller vickar. Spåret bakom den blir slätt och det fryser snabbt till. En mycket bra lösning för bushtrails som man inte sladdar. Dessa spår trycker vi bara upp med skotrar och hundspann.
Nu är det mesta av säsongens grundspår uppkörda förutom de allmänna skoterlederna. Får vi tid drar vi nog på några fler resor längs dessa också för att hjälpa till lite. Nu väntar en något hektisk jul och nyårshelg. Vi har mycket bokat och det är i princip endast Julafton som vi är lediga på. Fast lediga är att ta i då man har 50 slädhundar och en fyradagarstur som startar dagen efter. Men jag klagar inte. Det är mycket medvetet självvalt!
Ett svar på ”Trail Breaking Swedish Lapland”
Jokkmokks trail-breakers i aktion! Fina arbetsbilder. Kul att se dina försök att fånga den finska urkraften Juha på bild. Träffat honom en gång i Touttar. Rakel och jag överraskade honom genom komma över kullen ovanför hundstugan med vårt mini-spann. Då gasen var slut i hundstugan så fick vi en intressant stund tillsammans genom starta Juhas sprillans nya Cap Arctic fotogenkök. Eftersom jag hjälp framlidne Gunnar Finn med utvecklingen av köket så var det en lätt uppgift. Juha med sällskap var genomtrevliga. Hans huskies liknade små björnar allihop och var mycket tysta. Dessutom hämtade han rinnande vatten i sina vattensäckar från sjön nedanför stugplatsen. Mycket uppskattat!
/Kenneth