Temperaturen kryper ner och underlaget blir fruset och tufft för hundtassarna. Kör man för sakta nöter de tassar och kör man för fort så nöter även det tassarna. Därför söker vi hela tiden efter någon typ av idealfart som säkert inte ens existerar. Det är bara att konstatera att fruset underlag utan snö är grymt hårt mot hundarnas tassar. Man får kolla, smörja och socka vid behov helt enkelt.
Hela min uppväxtfamilj samlades. Broder, syster, mamma och pappa. Jag är så innerligt glad för att mina föräldrar som separerat för flera år sedan har en sådan respekt för varandra. Det är inga sura miner eller bråk. Just detta är nog ett av det bästa som man kan få av sina föräldrar. Vi träffas tillsammans och har det trevligt. Sedan kan vi i lugn och ro ta avsked från mormor Britta och gå vidare i livet.
Nu är ju livet inte en dans på rosor rakt igenom. Saknaden av mormor finns där och jag hoppas att den fortsätter att följa mig igenom livet som ett varmt minne. Det är också tungt att hela familjen är utspridd över hela Sverige. Det hade verkligen varit lättare om vi bott mer samlat någonstans. Nu är avståndet utsträckt från Skåne upp till Lappland. Det blir inte så många gemensamma middagar och det blir liksom bökigt att slinka in på en kopp kaffe.
Nere i Jämtland han jag även med att träffa en del folk. Det blev både nya bekanta och äldre vänner som nästan är en del av släkten. Kaffe, samtal och möten med härliga människor. Det är också en hel del människor där nere och längs vägen hem där jag mer än gärna skulle svängt in och hälsat på men tiden blev för knapp. Hemlängtan till Nordlandet gjorde att gasen pressades lite extra under vägen hem mot Jokkmokk. Nästa gång…då måste jag stanna på fler ställen!
Under seminariet fick vi även höra på Tom Frode som berättade hur han rest över till Nordamerika med sina hundar för att köra Yukon Quest. Brent Sass berättade om livet i Alaska som hundspannsförare och om sin karriär till att bli en av toppförarna där borta. Sedan fick vi mycket detaljerad information om kennelhosta och vaccinering mot detta av den italienske veterinären Sergio. Espen Tønnesen berättade om sina undersökningar på toppidrottsmän med temat ’Varför blir de bäste bäst’. Jag förstår verkligen inte varför det är såpass få svenska hundförare som besöker detta seminarium. Det ligger ju riktigt nära alla i södra och mellersta Sverige.
Under vägen ner lämnade vi Sharp till Camilla Buvall-Juhlander samt två valpar till familjen Hansen i Norge. Det är alltid vemodigt att skiljas från hundar. Iallafall jag känner mig som en svikare på något vis. På vägen hemåt så plockade vi upp två ettåriga hundar (Dafu och Dafina) uppfödda av oss, då familjen som haft dem tyvärr skall avveckla.
Dafu och Dafina var allt annat än imponerade över att ryckas från sitt hem där de trivdes och hade bra kontakt med sina tidigare ägare. Mot oss uppträdde de skyggt och tycktes inte alls komma ihåg oss. Nu är det bara att börja jobba och vinna förtroende hos dem.
Efter 2600km i bil har vi nu landat hemma på Polcirkeln igen. Det är verkligen skönt att komma hem till torpet. Däremot så har det varit en mycket givande helg med massor av möten med folk. Både nya och gamla bekanta. Det måste bli någon fler resa dit ner i framtiden!
Höstfärgerna har utan minsta tvekan kommit längre där uppe vid foten av fjället. Det är väldigt kul period att få strosa omkring med kameran och leta motiv i den färgglada naturen. Myggen lyser med sin frånvaro och är inte saknade. Det är inte ovanligt att fjälltopparna är vitpudrade med nysnö när man vaknar på morgonen. Tyvärr kunde vi inte stanna utan fick lasta kanoterna och styra hemåt mot vårt torp.
Norrskenet fladdrar och far på himlen och under sommaren har man liksom glömt hur häftigt det kan vara. Här om natten var norrskenet så brutalt att det till och med kunde fotograferas med mobiltelefonkameran. Ni kan hitta en del bilder på instagramkontot för Mattisblogg.
Samtidigt som jag ser fram emot den kommande vintern så är det med saknad man kan konstatera att sommaren är över. Det finns bara en enda sak man bör göra. Helt enkelt njuta av nuet och ta vara på livet. Livet är egentligen inget då och sen. Livet är så enkelt som en rad med här och nu!
