Juldagens morgon och mycket riktigt så hade en molnfront dragit in med betydligt varmare temperaturer och lätt snöfall. Julafton pekade termometern på -35C och kallare. Juldagsmorgon -28C och sedan stigande och nu i skrivande stund är det bara -20C.
Det finns mer att läsa om väder och ljusfenomenet halo på Wikipedia samt på SMHIs hemsidor (klickbara länkar).
Det har kommit mycket snö de senaste dagarna och en hel del av det 30 km långa spåret var okört. Dessutom så var en av sjöarna så blöt att vi inte körde ut på den och därmed blev tvungna att hitta en ny väg fram till kojan.
Givetvis hängde jag min skoter mellan några stenblock, gasade till och hela mattan hamnade snett på min skoter. Efter säkerligen nån timme hade vi våldat tillbaks mattan till rätt läge och kunde fortsätta fram till stugan.
På hemvägen hade vi vårt spår att köra i så det gick lättare. När jag kommer körandes i 30-40km/h ser jag plötsligt en stor älg kliver fram rakt från min högra sida. Bromsen nyps och älgen trampar in rakt framför skotern istället för över mig. Det smäller till då jag kanar mot hans bakben.
Snabbt får jag på pannlampan i fullt läge och ser hur älgen springer vidare och ner i skogen på samma sida som han kom ifrån. Jag han se strukturen i pälsen. Jag såg hur steken dallrade då han sprang. Plötsligt var jag hur klarvaken som helst och tack o lov körde jag skoter och inte hundspann.
I morgon…eller rättare sagt idag när jag sovit ett par timmar ska jag ringa polisen och anmäla. Det blev ingen stor smäll men jag tyckte att det påkörda bakbenet slängde konstigt då han sprang vidare.
Vi som bara lite snabbt skulle köra ut till kojan.
Jag klagar inte men nu längtar jag efter en helt vanlig soffakväll då jag inte somnar innan filmens titel har spelats upp. Lite chips, några pannor te och godis som inte är fruset som isklumpar.
Det kommer lite tester på utrustning här när det lugnar ner sig. Hjärnan jobbar ju med en del medan kroppen kör släde. Man har ju en sån där multi-förmåga att göra flera saker samtidigt.
Kanske låter det som om jag klagar. Det gör jag inte. Man kan nog inte ha det bättre egentligen. Att få förmånen att leva med friluftslivet som yrke tillsammans med ett gäng fantastiska slädhundar, två tokiga border collies och en till Lappland importerad skånska är få förunnat!
Civilisationen gör sig dock påmind. I morgon ska jag köra ett jobb och det finns massor av obesvarade mail, telefonsamtal som måste ringas så det blev till att styra hemåt.
Norrsken stod högt på deras önskelista förutom att köra hundspann. Norrsken fick de dessutom ganska mycket av. Killen kunde enligt sin plan, mitt på en frusen sjö, med norrskenet dansandes på himlavalvet över svenska lappland fria till sin blivande fru.
Natten blev sedan riktigt kall och termometern visade på -16C under förmiddagen. Natten hade nog varit under -20C och dessutom var det ganska fuktig luft. Vaknade några gånger under natten och svor över min ajungilak sovsäck som inte riktigt räcker till längre. Med tiden så tar sovsäckarna helt enkelt slut.
