I Lördags började vi med vårt spår runt hemmasjöarna. Huggit med yxa och ispik för att verkligen veta att isen är trygg. Tydligen så har det frusit på riktigt bra. Lite snö på detta och vi kan köra släde. Än får vi hålla tillgodo med fyrhjulingarna som träningsredskap ett tag till. Hur som helst så har vi haft en trevlig tur på isen Stina och jag.
Så här tycker jag mitt liv är hela tiden. Jag vill så mycket mer än jag hinner. Långtråkigt är någonting som jag gärna skulle ha en dag eller två. Så där att jag inte vet vad jag ska göra. Vist händer det att jag inte vet vad jag ska göra men då är det för mycket som ska göras så jag vet inte vart jag ska börja. Men aldrig att jag får känna att nu är allt gjort. Shiit vad ska jag göra nu då?
Nu har SMHI och YR lovat att det skall regna en vecka till och från. Det är bra för ute i skogarna är det torrt. Tempen sjunker även den. Nu behöver vi inte kliva upp på natten för att köra hundarna. Härliga höst, välkommen till Lappland!
Att vädret i år är onormalt är en klyscha man ofta hör. Ovanligt varm, ovanligt torrt, aldrig under mitt liv, inte under de senaste 50 åren osv. Folk beklagar sig alltid. Varför? Man mins inte. Man vill ha något att snacka om. Personligen så håller jag med Yngve Ryd en Jokkmokksförfattare: ’Kan du tänka dig gubbarna på byn snacka om det normala vädret? Jädrans vad normalt vädret är idag. Såhär normalt har det aldrig varit under mitt liv…’.
Som rutinerade vildmarksguider var det inga problem att snabbt göra nya planer. En fors som ligger betydligt närmare blev målet. Bilen stannades och vi lurvade iväg rakt ut bland grönsakerna. Efter en halvtimmes myggfightande träskvandring i videsnår så hittade vi tillbaks till bilen. Körde därefter fram till den vanliga, turistparkeringen och började fiska i älven.
Regnet kom och en av guiderna som jag även bor tillsammans med (inga namn nämnda) hade lämnat sina regnkläder hemma. Ryggsäcken blir ju lättare på det viset. En liten abborre senare och nått myggbett rikare traskade vi därefter lite moloket upp till bilen. Utan nykokt te eller kaffe styrde vi därefter bilen hemåt i ett stilla regn. Hur som helst så va det ändå trevligt att vara ute med er en liten stund, Cissi och Stina!
