Working Husky Zorba. En trevlig kille som ser tunn och mesig ut nu innan allt vinterlurv har satt sig.Hundspannsträning är det som kretsar mest i vår tillvaro just nu. Dagarna byggs utifrån när vi skall köra hundarna och hur långt det skall bli. Resten av dagen får oftast anpassa sig till just hundkörningen. Så förblir vår tillvaro från och med nu fram till början av maj, med vissa undantag.
I år kör vi kortare distanser än föregående år då vi inte siktar mot någon tävling. Konstigt nog tycker jag att hundarna är tröttare efter ett pass i år än andra år. Det kan bero på den högre temperaturen. Kanske. Det kan även vara så att de kortare distanserna gör att hundarna ökar sin arbetsintensitet. Det viktigaste är trots allt att det arbetas ärligt och hundarna gör bra ifrån sig. Stina kollar tassar och sockar sitt spann efter ett av våra möten. Working Husky Rambo under ett kvällspass. Jokkmokksområdet har i princip oändligt många och långa skogsbilsvägar. Ett riktigt eldorado för höstträning. Working Husky Önska är en tvåårig tik. Lyhörd och kanske en blivande stjärna!? Möte med ett 14-spann och ett 12-spann längs en smal jeepväg. Övning ger färdighet och ibland strular det då vi kör utan nacklinor.
Efter ett antal timmar bakom dataskärmen så är äntligen en första film färdigredigerad. Den är långt ifrån så som jag vill ha den utan jag ser det mer som en del av ett lärande. När man jobbar med redigeringsprogrammen så sällan som vi gör så hinner man glömma. Allt går så mycket segare, jag blir frustrerad och vill inte förstå att det egentligen är den som trycker på knapparna som är trög. Jag tror fortfarande att det är datorns fel. Nu är vi på banan och jag har en hel del oredigerat filmaterial så det är bara att fortsätta.
Här är en kort film från en halvdagstur med kanot i somras. Detta är en mycket enkel kanottur som passar de flesta. Den sker direkt i anslutning till Jokkmokk och vår kennel på Skabramsjön.
Landet norr om Polcirkeln har massor av små bortglömda örings- och harrbäckar.Hösten är här och nu gäller det att utnyttja den sista tiden vi har innan vintern är här. Med packad ryggsäck, kamera och kastspö traskade vi iväg längs en liten bäck. Solen sjönk ned under horisonten och en råkall fuktig luft drog längs den lilla dalgången medan vi traskade vidare i den snåriga sumpskogen. Idag kammade vi noll vad gäller fisket. Om ett par veckor är det svårt att hitta några gröna löv… Med kamera och stativ kan jag lätt sysselsätta mig i timmar efter en bäck.
Kanadensare, lägereld, tarp, kokkaffe och mycket mer gör att paddelturerna får en riktig vildmarkskänsla.Ännu en tur med kanadensarna är bakom oss. En fin tur med fiske, bärplockning, vandring, fotografering, intressanta samtal, eld, kaffekok och mycket mer. Pärlälvens naturreservat är en riktig pärla här i norr. Gamla skogar, sjöar, älvsträckor, myrmarker, lågfjäll och en hel del spännande småsjöar.
Denna vecka var ganska blåsig. Vågor som mätte runt 70 cm och mer när det var som värst, vilket inte är speciellt muntert då man sitter i en öppen kanadensare. Under nästan två dagar gjorde vi annat än att paddla just pga av vinden. Näst sista dagen väntade vi hela dagen innan vi sent på eftermiddagen sköt ut kanoterna. Vågorna var fortfarande hyfsade och kanoterna skuttade hit och dit.
Nätterna börjar bli allt mörkare och man kan verkligen känna att hösten har kommit till Lappland. Röken från den falnande elden letar sig in i det öppna tältet och sticker lite gott i näsan. Ute från sjön hör man storlommen skria och vildmarkskänslan infinner sig på ett skönt sätt. Man somnar gott och äntligen är sovsäcken så där efterlängtat lagom varm och skön. Det står en hel del riktigt fina öringar i detta området. Vi tar bara det vi äter och hoppas att även framtida generationer kan få uppleva samma som oss. Hjortron, hjortron och hjortron…men inte moget över allt ännu. Flippa är som våra huskys. Vilar när det finns tillfälle och är aktiva när det är läge. Humlorna arbetar frenetiskt. ’The winter is coming’! Våra tält och uppdragna kanoter ligger i en skyddad vik medan vi gjorde en kortare topptur upp på Farforita. En av middagsöringarna är säkrade! Mörkret sänker sig över sjöarna, skogarna och fjällen. Hösten har kommit till Lappland.
Bara lyfta på locket och vattna lite så är sommargrönskan nog här snart!Just nu är det bara att acceptera att vintern nog är över. Bara att acceptera att det är dags för lite barmarksperiod. Rapporterna från fjällen talar dock om nått annat. Full vinter, nattkallt, bäckar som inte ens gått upp, skoterföre och sånt som inte hjälper till vid den mentala omställningen till ’sommar’.
Vintern kommer snart igen. Om 11 veckor är det åter dags att sela ut hundarna framför fyrhjulingen och börja träna inför den annalkande vintern. Elva veckor med kanot, målarpensel, fiskespö, krattan, datorn och att förlösa valpkullar. Vi behöver absolut inte oroa oss för att vara sysslolösa eller få långtråkigt här på torpet. Isen är i lite tunnaste laget för en skotersväng. Det finns alltid lite saker att ta hand om här på torpet.