mattisblogg.se

När åskan dundrar över bygden och regnet står som spön i backen blir det jobb under tak. Yxor är något som vi ofta är beroende av. De skall vara skarpa och bra skaftade. Något som inte gör sig självt. Med lite kärlek så kan den rostigaste och skaftlösa yxan bli en ny fin följeslagare ut på tur.

Personligen gillar jag långa skaft och ganska små yxhuvuden. Särskilt vintertid är det långa yxor användbara som ger en bra sving. Med rätt teknik får man då riktigt bra effekt ur en relativt lätt yxa. Många av de yxor som man idag kan köpa, har stora och klumpiga huvuden på korta skaft. De blir irriterande och otympliga att arbeta med. Dessutom onödigt tunga i packningen. Sommartid när vedbehovet inte är lika stor så får det gärna bli en liten ganska kortskaftad yxa.

Om du har en dålig yxa med trasigt skaft börja med att ta ur det som är kvar av det gamla skaftet. Borra gärna flera hål innan du knackar ur det som är kvar. Ett rostigt yxhuvud borstar man upp med en stålborste så gott det går. Sedan spraya det med 5-56 olja som löser rosten och torka av med en trasa eller papper. När huvudet är rostfritt kan man börja jobba med eggen. Först kan man köra lite försiktigt med en fil eller en smärgel. Man ska va försiktig. Man ska inte slipa så eggen blir för het (blånad). Då ändrar sig härdningen vilket man ska undvika. Jag fortsätter sedan med sandslipsten och brynen tills jag har den yxegg jag önskar.

De lite bättre yxorna som man kan köpa levereras vanligtvis med ett fungerande eggskydd. Men har man hittat ett gammalt yxhuvud eller tappat bort eggskyddet får man grant fixa ett nytt. Antingen kan man fläta ett i näver (kommer i ett senare blogginlägg) eller så syr man ett i skinn/läder. Jag har också sett de skydd som varit tillsnidade helt i trä vilka kanske är de mest slitstarka.