Att vara i nuet

Så ett gott råd till er alla där ute. Ta en extra sväng i skogen, håll paddeln blöt och kängorna leriga.



Så ett gott råd till er alla där ute. Ta en extra sväng i skogen, håll paddeln blöt och kängorna leriga.


Aitik koppargruva som ägs av Boliden har länge varit Europas största koppargruva men efter utbyggnaden har den tydligen blivit dubbelt så stor. Enligt dem själva så är det en anläggning i världsklass.
Norrbottens Länsstyrelse listar årligen 10 industriområden (’Smutsiga miljarder’ av Arne Muller ISBN: 978-91-86621-58-2) som är i mest behov av efterbearbetning. Med det menas att de läcker miljöfarliga ämnen eller på annat sätt påverkar vår livsmiljö negativt. Uppströms Aitik finns signalarten Flodpärlmussla. Nedströms Aitik är den utslagen. Boliden påpekar själva att de har en miljövänlig anläggning av världsklass. På Länsstyrelsens fjärde plats är Laver som är en av Bolidens koppargruvor som lades ned under mitten av 40-talet. Än idag och konstant hela tiden sedan dess har den alltså skitat ner (läckage) vår livsmiljö.
Visst ger Aitik försörjning åt människor här i norr. Visst betyder den någonting för bygden. Visst behöver vi mineraler. Men varför kan man inte sköta det miljömässigt bättre? Varför har man inte städat upp efter sig i Laver? Varför tillåts aktiebolaget New Boliden ge aktieutdelning innan man har städat efter sig? Varför får man skita ner vår livsmiljö här i norr innan man som investerare skor sig själv ekonomiskt?






’Blir det några par?’ är en fråga som jag ofta får av folk som hört talas om detta. Självklart så händer det. Men jag tror inte att det händer mer på denna vecka än på någon annan tur. Flera som kommer på Singel i Salto är inte singel. Flera av dem som är singel är inte så sugna på att hitta någon ny partner. Folk anmäler sig nämligen till denna vandringsvecka just för deras vänner, respektive osv kanske inte har samma intresse eller kanske inte har semester samtidigt. Men för att inte sabba myten så vist händer det att folk träffas och visst händer det att vi något år senare får raporter om giftemål och barn.
Årets Singelgrupp bestod av 26 deltagare. En ganska stor grupp för att fjällvandra med. Det har gått bra men jag känner tyvärr att jag inte riktigt har hunnit med att träffa alla och detta med namnen var ju helt hopplöst för mig. Nu är jag riktigt trött och kommer att sova gott här hemma. Trotts att gruppen som vanligt har varit väldigt bra och hjälpsam så är man på spänn och slappnar inte av förrns man vet att arrangemanget är i hamn.





Saltoluokta Fjällstation är för övrigt som vanligt väldigt trevligt. Personalen, gästerna, byggnaderna, miljön osv. Jag vet inte hur ofta jag brukar rekommendera folk att boka en helg eller en vecka på stationen. Göra dagsturer eller avsluta/börja långturer här. Saltoluokta är helt enkelt en pärla i vår fjällvärld som måste upplevas.


