Lapland Canoe Central eller Lappland med två P-n? Vi kör på nätet med rättstavade saker och felstavade. Ibland medvetet och ibland omedvetet. Gör vi det medvetet så är det för att pricka in trafiken från sökmotorerna. Som just detta inlägg kommer att bli sökbart på både Lapland Canoe Central med ett p men även med två p-n. Dessutom så ger det extra länk-kraft till Jokkmokkguidernas sida då vi länkar till den.
Wilderness First Responder är den två veckor långa utbildning som jag tog hösten 2010. Efter den är man certifierad Wilderness First Responder. Nu krävdes det en återcertifiering vilket jag lyckades klara. Ett teoretiskt prov samt en praktisk test där man skall lösa en patients problem. Något stolt kan jag nu fortsätta att kalla mig Wilderness First Responder. Samma utbildning som krävs av fjällräddare, brandkårspersonal m.m. i USA. Med andra ord en internationell utbildning och certifiering.
Dessa sjukvårdsutbildningar är roliga att vara på. Lena som håller i utbildningarna brukar se till att man får sig ett och annat skratt. Dessutom så bestod gruppen av bra och trevligt folk med liknande intressen. Man får givetvis skärpa till sig för att fixa övningarna. Spikar i händerna, allergiska reaktioner, andningsproblem, brutna ben och armar, nack- och ryggskador och allt detta i en salig blandning. Givetvis utsågs Volker och jag till hypotermioffer. Dvs vi fick hoppa ner i en fjällbäck med kläderna och sedan räddade och upptinade. Så nu slipper jag midsommartvätta mig!
Foto: Lena, Crossing Latitudes
Primus Eta Solo är smidigt och lätt att använda. Perfekt för den som vill koka kaffe eller vatten till frystorkad mat. Har man önskemål om att använda andra grytor finns det möjlighet att montera små stödarmar så att man kan nyttja det som ett vanligt kök. Detta är dock ett gaskök som använder gastuben upprätt. Alltså för mig blir det ett typiskt sommarkök.
Vandrar jag ensam är detta kök en given följeslagare. Jag tvekar inte en sekund att koka på en mugg kaffe ute i kanoten med detta kök när man vill slippa gå iland. Menyn får man däremot tänka igenom lite extra så att den passar med de grytor man väljer att bära med sig. För dagsturer så är detta en värdig ersättare till en thermos.
Nackdelarna med detta köket är att det blir lite vingligt om man ställer det på marken. Vingligt pga att gastuben, brännaren och slutligen kokkärlet bygger tillsammans ganska hög höjd. Det kräver lite koncentration då man klickar på och av kokkärlet.
När det gäller Primus Eta Solo i förhållande till Jetboil, som jag inte har testat, så får man primusköket till ett betydligt lägre pris. Dessutom tycks det vara så att ex upphängningstillbehöret får man köpa separat för några hundralappar om man väljer Jetboil. Hos Primus följder det med i kittet.
Min slutsats blir enkel. Behöver du ett nytt kök så lägg pengarna på ett Primus Eta Solo och använd resten av dina dollar till att ta en dag ledigt och häv dig ut i skogen. Det är ju trots allt där ute du vill vara!
Nu har det hänt så få tillbud under mina turer så till helgen blir det utbildning igen (får man inte träna på gästerna så får man väll utbilda sig). Just nu försöker jag att plugga endel. Men det känns allt ifrån självklart att provet kommer att bli godkänt. Hur som helst så är detta några snäpp mer än en vanlig förstahjälpen/HLR kurs. Dessutom så är allt på engelska vilket är värdefullt då stor del av våra gäster är utländska.
Tips på hur innehållet i en sjukvårdsväska för friluftsliv hittar du här.
Personligen gillar jag långa skaft och ganska små yxhuvuden. Särskilt vintertid är det långa yxor användbara som ger en bra sving. Med rätt teknik får man då riktigt bra effekt ur en relativt lätt yxa. Många av de yxor som man idag kan köpa, har stora och klumpiga huvuden på korta skaft. De blir irriterande och otympliga att arbeta med. Dessutom onödigt tunga i packningen. Sommartid när vedbehovet inte är lika stor så får det gärna bli en liten ganska kortskaftad yxa.
Om du har en dålig yxa med trasigt skaft börja med att ta ur det som är kvar av det gamla skaftet. Borra gärna flera hål innan du knackar ur det som är kvar. Ett rostigt yxhuvud borstar man upp med en stålborste så gott det går. Sedan spraya det med 5-56 olja som löser rosten och torka av med en trasa eller papper. När huvudet är rostfritt kan man börja jobba med eggen. Först kan man köra lite försiktigt med en fil eller en smärgel. Man ska va försiktig. Man ska inte slipa så eggen blir för het (blånad). Då ändrar sig härdningen vilket man ska undvika. Jag fortsätter sedan med sandslipsten och brynen tills jag har den yxegg jag önskar.
De lite bättre yxorna som man kan köpa levereras vanligtvis med ett fungerande eggskydd. Men har man hittat ett gammalt yxhuvud eller tappat bort eggskyddet får man grant fixa ett nytt. Antingen kan man fläta ett i näver (kommer i ett senare blogginlägg) eller så syr man ett i skinn/läder. Jag har också sett de skydd som varit tillsnidade helt i trä vilka kanske är de mest slitstarka.
