Vi har inte många minuter hemifrån till älven. Sånt är livskvalité!Tre guider bestämde sig lite sent att en nattlig fisketur, det skulle minsann vara grejer det! Siktet blev inställt på en liten å med öring och harr. Innan allt var packat och klart, hundar matade och lite andra ärenden fixade så var klockan nästan 22.00. När bilen svängde in hos guidekollegan så var dessutom bilenssoppatank i det närmaste tom.
Som rutinerade vildmarksguider var det inga problem att snabbt göra nya planer. En fors som ligger betydligt närmare blev målet. Bilen stannades och vi lurvade iväg rakt ut bland grönsakerna. Efter en halvtimmes myggfightande träskvandring i videsnår så hittade vi tillbaks till bilen. Körde därefter fram till den vanliga, turistparkeringen och började fiska i älven.
Regnet kom och en av guiderna som jag även bor tillsammans med (inga namn nämnda) hade lämnat sina regnkläder hemma. Ryggsäcken blir ju lättare på det viset. En liten abborre senare och nått myggbett rikare traskade vi därefter lite moloket upp till bilen. Utan nykokt te eller kaffe styrde vi därefter bilen hemåt i ett stilla regn. Hur som helst så va det ändå trevligt att vara ute med er en liten stund, Cissi och Stina! Kamera, stativ och rinnande vatten kan roa de flesta fotografer.
Stina på väg upp efter sjön.Vi bor ju egentligen mitt i ett paradis. Kanoten ligger i sjön ett fåtal meter från huset. Bara att ta fiskespöet och paddla iväg. Friskt vatten och fisk som är ätbar. Få förunnat. Turligt nog så finns det idag inget förmånsvärde för bra boende som är beskattningsbart. Alltså har vi råd att bo kvar ett tag till här i Lappland! Här kommer några bilder från senaste nattfisketuren med kanoterna. En gädda som fick leva vidare efter en lite fight. Vi tar oftast en varsin kanot. Då slipper jag se alla fiskar som Stina får på kroken… Klockan 23.00 och solen är snart under horisonten för en stund.
Olika kanoter för olika behov.Gillar man att paddla kan det vara roligt att ha lite koll på grunderna i de olika kanoternas former och byggnader. Givetvis är detta något man kan snacka om till dödagar. Här riktar vi in oss på det absolut mest grundläggande. Här utgår jag ifrån kanadensare men till stor del är det samma grundprinciper för kajaker.
Kanotens längd är kanske den i särklass viktigaste faktorn. En lång smal knot ger snabbhet och kurstabilitet. En kort kanot blir mer lättmanövrerad och lättare då man skall bära. För kanadensare kan man utgå från följande.
En 15 fot (458 cm) lång kanadensare passar absolut bäst för solopaddlaren. Den blir oftast mycket lätt att hantera och bära.
En 16 fot (488 cm) lång kanadensare passar både vid solopaddling och då man inte har allt för stor last på två paddlare. Den blir smidigare att manövrera och bära.
En 17 fot (519 cm) lång kanadensare blir lastdryg och mycket lämplig för de längre turerna. Nackdelen blir att kanoten i sig själv väger allt mer och manövrerbarheten i trånga vatten minskas.
En 18 fot (549 cm) lång kanadensare som utan tvekan rymmer stora laster. Denna kanot kan vara bra för familjer med barn som skall åka. Kanoten blir ganska tung och tröghanterad i vattnet.
A: Rak köllinje B: Krum köllinjeKanotens köllinje kan vara rak eller krum. En rak köllinje ger en mer kursstabil kanot. Kursstabila kanoter ger en effektivare paddling på öppna vatten men blir mer trögsvängda. En krum köllinje är att föredra då man söker en lättmanövrerad kanot. Forskanoter som kräver ständiga svängar och manövreringar har i princip alltid väldigt krumma köllinjer.
A: Flatbotten B: Rundbotten C: V-bottenKanotens bottenform. Här finns det flatbottnade, rundbottnade och v-bottnade kanotskrov. En flatbottnad kanot tar stora laster. De upplevs stabila i lugnt väder. Vid sidvågor eller då de kantställs blir den istället lite osäkrare. En rundbottnad kanot upplevs som rank och vinglig i lugnt väder. När en sådan kanot paddlas av en rutinerad kanotist är den mycket sjödugligare. Detta märks tydligast vid sidovågor. V-bottnade kanoter är snabbare än både rundbottnade och flatbottnade kanoter. De håller dessutom kursen bättre men blir även lite mer svårsvängda.
A: Spetsig front B: Fyllig frontKanotstävens form. En spetsig stäv gör att kanoten skär in i mötande vågor utan att farten hejdas. Den blir då snabbare men tar lättare in skvättvatten på grund av att den skär djupare in i vågorna. En fylligare stäv lyfter kanoten över vågorna. Den blir trögare och stampar mer i gropigsjö. Kanoten tar in mindre vatten och i fors ser man framför allt fylliga fronter med mycket volym.
Alla dessa olika former kan sedan kombineras ihop. Ex kan en spetsig stäv lyftas över vågor om kanotens köllinje är väldigt krum. En lång och smal kanot är snabbare än en kort och bred. Sedan kan kanoten vara symetriskt byggda eller osymetrisk. En symetrisk kanot ser lika ut både bakifrån som framifrån. En symetrisk tvåmanskanot är bra då man som solopaddlare ibland vill paddla kanoten baklänges. Man sitter bakvänt på fram sätet och paddlar kanoten ’baklänges’. Är kanoten osymmetrisk får man skrovets fördelar emot sig när den paddlas ’baklänges’.
Källa: ’Mera UTE’ (mycket bra friluftsbok) samt ’Song of the paddle’ (ett måste för kanadensarälskare).
Rulla runt av glädje…Be happy for no reason, like a child. If you are happy for a reason, you’re in trouble, because that reason can be taken from you.
Greater Laponia är ett område mellan Piteälven och Abisko. Från fjäll till skog. Bilden är från Tarradalen hösten 2012.Greater Laponia är ett område som nominerats som ett eventuellt Rewilding Europe område. Nu jobbar man på att förankra detta hos lokalbefolkningen. Inte ett allt för litet arbete. Många förstår och är nog väldigt positiva i det stora hela. Däremot så är det viktigt att alla får komma till tals. Allt för många gånger blir det lokala överkört. Idag var jag i alla fall på ett möte mellan Rewild Europe och lokala företagare. Åter kan jag glädjande konstatera att det finns många kloka och framåt företagare i området. Vi är många fler idag som är beroende av oexploaterade naturområden än vad det var 1993 då jag startade Jokkmokkguiderna.
Om Greater Laponia skulle bli antaget får vi ännu lite mer fokus på området för dess natur och kulturvärden. Allt som väger för att man exploaterar området på ett hållbart och skonsamt sätt är uppskattat från min sida. En motvikt till det traditionella exploaterandet av markerna kan vi verkligen behöva just idag.
Vad kommer detta sedan att utmynna i är ju nästa fråga? Här är jag starkt kritisk till tidigare projekt av olika de slag. Projektledare kommer och går. Lite resultat som består. Massor av fina utredningar och rapporter men oftast grymt lite verkstad.
