Livet på Gotland from Inspiration Gotland on Vimeo.
Norrlänningar eller Gotlänningar. Den urbaniserade människan som bor is torstäder har sin bild av oss glesbygdsbor. Kanske stämmer den inte alltid helt överens med verkligheten. Ett är då säkert och det är att det är nog tur att folk inte vet hur bra och kul vi har det. Då skulle det kanske inte vara den lugna glesbygd som det är idag.
Som jag ser det så uppstår problemet i och med att man faktiskt kan tjäna pengar redan under prospekteringstiden och under gruvans uppbyggnad. Vinsterna låter sig inte vänta på sig tills malmen och stålet, den påstådda produkten är ute till försäljning. Vinsterna kan investerarna lyckas kapa åt sig även ifall bolaget inte ens kommer i drift på det sätt som det var tänkt. Detta igenom att köpa och sälja aktier.
Effekten av ett sådant system låter inte vänta på sig. Det resulterar i miljöskulder till framtida generationer. Projekt sjösätts som saknar vettig ekonomisk, social och ekologisk bärkraft. Projekt sjösätts för att man ser en möjlighet att kunna spela upp sina pengar några procent. Om det sedan skapar lokala arbetstillfällen eller inte är helt av ointresse för investerarna om de inte är hårt knutna till bygden. Lokala företag ser man oftare drivas vidare med ett nollresultat. Man är nöjd med att det verkligen skapade försörjning för några människor i bygden.
Att politiker på högre nivå är tighta med näringslivet, kapitalägarna blir bara tydligare och tydligare. Billström affären som Reinfeldt mörkar blir ju ett tydligt exempel på hur nära det ligger att där en politiker själv kan dra vinning av insiderstips. Northland som i sin tur är ett gruvprojekt som visar på den ovan påstådda tesen att det är själva aktien som är produkten. Rätta mig om jag har fel men nog finns möjligheten att folk har tjänat pengar på de aktierna redan innan gruvan är ekonomiskt självgående! Investerarens syfte är alltså att tjäna pengar, inte har Billström köpt aktier för att han skall stötta arbetstillfällena i Pajala. Kanske är grundproblemet att ackumulerat kapital värdesätts högre än utfört arbete i dagens samhälle.
Det farligaste just nu är hängbroarna över Pärlälven. Ingen besiktar dem och ingen ansvarar för underhållet. Broar som används flitigt och är viktiga för att man skall kunna färdas i områdena.
Kommunalt ansvar anser jag är infrastruktur. Just detta är infrastruktur. Samtidigt så är detta resultatet från en statlig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Man gav folk jobb med att rusta dessa leder men man glömde bort att tänka på framtiden. Vem skulle få ansvar för underhåll och en dag att plocka bort allt? Jag tvivlar på att Jokkmokks kommun är ensamma i denna sits.
Pengarna från fiskekortsförsäljningen går till Jokkmokks jakt och fiskeförening, som inte heller har det fett. Vindskydd nyttjas av skoterguideföretag, hundspannsguider och fiskeguider. Både lokala och från andra kommuner. Det dyker även upp ryggsäcksfolk bestående av fiskare från Piteå, Luleå och kanske Finland. Butiker, restauranger, guider, affärer, stugbyar, bensinstationer osv. tjänar på dessa människor. Men det handlar inte bara om Pärlälven. Det handlar om massor av olika platser runt om i vår stora kommun.
Lösningen på detta och mycket annat i dagens samhälle tror jag kommer bli allt mer att vi får gå ihop i intresseföreningar som löser problemen. Bara folk frångår tänket att man skall ha betalt för varenda sekund man bidrar med. Vi som försörjer oss på denna infrastruktur måste kanske bidra med en slant och kommunen får så lov att skaka fram en del dollar på något vis. Min farmor och farfar var aktiva föreningsmänniskor och de gjorde saker för några föreningar utan att blinka. De gjorde saker för kollektivet. För varandra. Det är väl exakt så det skall vara? Trotts allt så är det faktiskt så att kommunen är just vi som bor och lever här.
Vad styr ditt liv? Vilket liv skulle du vilja leva? Vad skulle du vilja göra om pengar inte var viktiga? Hur skulle du verkligen vilja spendera ditt liv? Vad vill du verkligen göra? Vart leder dina drömmar dig?
Ganska tidigt i mitt liv började jag tänka på hur olika val skulle påverka mitt liv och min livssituation. Som ung var självförtroendet på topp och jag var övertygad om att det jag ville göra kunde jag göra. Skulle jag fortsätta att utbilda mig till maskiningenjör vilket jag verkligen gillade. Beräkna hållfasthet, konstruera, tekniska och matematiska problemlösning, skriva rapporter osv. Det var väldigt roligt och inspirerande och det fanns pengar att tjäna men… Hjärtat fanns hela tiden där ute. Ute på fjället, i markerna, i de rytande snöstormarna, vid den spegelblanka skogstjärnen. Hela tiden längtade jag ut. Fiska, vandra, köra hundspann, tälta, elda och bara vara. Det kändes som om jag var fången och separerad från vad jag mest av allt ville.
Att få leva ett liv som man själv verkligen önskar är nog det bästa man kan göra. Spendera ditt liv på det sätt som du verkligen vill leva det. Det är ditt liv, ditt ansvar och dina val.
Marknadsföring för ett litet företag som Jokkmokkguiderna bygger på samma principer som vilket jätteföretag som helst. Vi vill säkra vårt leverbröd så därför krävs det en del tankeverksamhet. Stina som i grunden är textildesigner men gillar all typ av skapande och design har nytta av dessa kunskaper. Jag har läst lite marknadsföring och det är inte dumt att ha den kunskapen i bagaget. Tillsammans har vi dessutom fått massor av tankar och idéer från våra kunder om hur vi skall hitta dem eller rättare sagt hur vi skall göra för att hitta varandra.
Skall du någon gång starta ett företag, oavsett inom vad så glöm inte att du behöver kunder som vill köpa det du skall producera. Det är bara att skaffa sig den kunskap man behöver och sedan kavla upp ärmarna och börja. Nu en mugg kaffe till och låta hjärnan fortsätta rullapå utan att jag ska ge den begränsningar. Allt är möjligt i min värld!
