Redan kvällen innan turen startade klev en av gästerna snett och fick en rejäl sträckning i hela foten. Den blev blå och det måste verkligen ha gjort väldigt ont. En obrukbar fot på en motiverad gäst Är ingen lätt situation. Gruppen bestod av tre vänner så alla ville att vi skulle fortsätta tillsammans. Nya planer fick smidas och snart hade vi en ny rutt och ett nytt upplägg.

Med en passagerare på min släde styrde vi sedan spannen ut mot nya äventyr. Starten gick från Årrenjarka fjällby och slutmålet var satt till Jokkmokk. En tälttur med en blandning av lågfjäll och skogsterräng.

Vinden tilltog igen och hade vi hållit oss vid vår första plan skulle vi troligast haft det lite luftigt. Nu myste vi omkring mellan barfläckarna och kaffeeldarna på vår färd mot Jokkmokk. Kallgrader och riktigt optimala spårförhållanden gjorde vår färd till en riktigt fröjd.

Tur i oturen. Hade Candy gjort illa sig några dagar in på turen skulle vi behövt en fjällräddningstransport. Nu kunde vi få in en ny och större släde från Stina istället som möjliggjorde att jag körde med passagerare och packning samtidigt. Foten helade sig under turen och de sista dagarna bytte gästerna av så att Tomas och Kasin prövade att åka medan Candy fick köra. Ännu en fantastisk vecka som slutade på ett helt annat sätt än den var planerad från början.