I sjön har vi en flytbrygga. Den har rätt milt sagt fått en del stryk av isen under de gångna vintrarna. Igår drog vi upp den på land och nu idag har vi repat klart den. Den ska få nått varv till med olja och tjära innan den sjösätts igen. En ny landgång och något smart ankare så den hålls på plats skall också fixas. Livet på torpet fortsätter och görolösa är vi långt ifrån.
Dagbok från Gallok av Mimmi och Maxida Märak. Sveriges Radio (SR) sände den sista maj 2014 en radioteater baserade på händelserna från Gallok förra sommaren. En radioteater som är baserad på livet i ett Sverige på 2000-talet. Åter igen har systrarna Märak glädjande nog levererat.
Jag har varit en del av den här debatten. Jag har själv stått ute på barrikaderna och sett hur det gått till. Jag har följt vad folk säger och skriver i tidningar och på nätet. Jag har mött folk med alla olika åsikter. Tyvärr måste jag säga att det Maxida och Mimmi berättar i denna radioteater är verkligheten. Rasistiska uttalanden gentemot det samiska som tydligen är helt okej. En rasism som inte har den tillstädade fasaden som SD parti står för. En rasism som tydligen är helt okej enligt många. Vi icke samer som säger nej till gruvetableringen i Jokkmokk är miljömuppar och sk lapp-wanna-bees. Många av gruvföreträdarnas argument är tydligen slut.
Gruvkampen fortsätter men inte på barrikaderna ute i det planerade gruvområdet. Nu är det pennan, musiken, talen, fakta, kunskapen och konsten som bär fram budskapet. Jag tycker mig se att allt fler ser kritiskt på en gruvetablering i Jokkmokk. Allt fler ser kritiskt på Sveriges minerallag. Allt fler förstår att vi måste tänka till innan vi blir överkörda. Hoppas att folk vaknar innan det är försent.
Slädar lagas och varenda bult och knut kontrolleras. Allt kommer som vanligt att vara tipp topp inför den kommande vintern. En tik är här på besök för att bli parad och en av våra egna tikar skall även hon paras. Ska fixa några bilder så kommer mer info om det senare. Dessutom så är det ett flertal projekt på gården som vi gärna skulle sjösätta och göra klart. Men sist och inte minst så skall man hinna med att vara torpare vilket innebär kaffedrickande och avkopplande vilopauser på köksoffan.
Livet är ganska härligt men… Som vanligt på våren så går allt så snabbt. Plötsligt är snön borta och man hinner knappt kippa efter andan förens sommaren är här. Lapplandsvårarna som är så vackra men ack så snabba!
Under eftermiddagen kom kollegan och fotografen Fredrik Broman förbi med en grupp. Det var några av hans samarbetspartners från olika resor nere i Kenya. Masajer som arbetar som guider, läkare, lägervakt osv. Vi kollade på slädhundar, skotrar, spårprepareringsutrustning, kokade kaffe och te och möttes i ett mycket trevligt samtal nere vid en lägereld vid vår lilla sjö. Kvällen avslutades sedan på Villa Åsgård och en härlig middag där (se filmen längst ned på detta inlägg).
När jag sedan ser valresultatet från gårdagens EU-val så glädjer det att Miljöpartiet har gått framåt. Oavsett politisk åsikt så måste väll alla kunna glädjas åt just det faktumet att miljöfrågor är någonting som allt fler tycks bryr sig om. Tyvärr så drar det samtidigt en våg av främlingsfientlighet över Europa. Jag kan förstå att många är missnöjda med fördelningspolitiken i Sverige men kanske beror den inte på att vi har nysvenskar. Kanske måste man istället se problemet att det handlar om en fördelningspolitik där en del blir stadigt rikare och rikare medan andra får det allt tuffare. En politik där glesbygden slås ut till fördel för städerna osv.
Vi har en tid framför oss som är politiskt viktig. Vi bor tillsammans på en underbar planet, vårt livsrum, som vi inte är rädda om. Vi bor här tillsammans olika människor och vi månar inte heller om varandra. De flesta skall bara ha mer o mer och det kanske på bekostnad av framtida generationers existens. Som man alltid har sagt: ’Vi äger inte jorden. Vi lånar den av våra barn som kommer att låna den av sina barn som…’
Nere i stan passade vi på att uträtta en del ärende. Finns alltid saker man behöver som är svåra att fåtag på hemma i Jokkmokk. Vi försöker alltid att handla lokalt. Ibland, men inte allt för ofta, så diffar priserna allt för mycket men ibland så söker vi helt enkelt efter ett annat utbud. De handlare som finns här hemma i byn behöver vi utan tvekan och då gäller det också att göra affärer med dem i första hand.
På vägen hem hittade vi en liftare i Boden. Vanligtvis så innebär liftare trevliga möten med spännande människor. Nu var det Ricardo som reste runt. Han var bagare med specialisering på att baka bröd utan att använda socker samt att göra choklad utan socker. Nu sökte han kontakt med folk i livsmedelsindustrin i Jokkmokk och Lappland. Ni kan läsa mer på hans hemsida Baking You’re own bread.
För övrigt så kan jag meddela att hamburgeriet MAX som tidigare alltid bjudit på kaffe på ’maten’ enligt norrländskt vett och etikett numera skall tjäna pengar även på kaffet. De skriver ännu på väggarna att kaffe alltid ingår men i verkligheten så tar de betalt. Annars så är toalettbesök nödvändiga nere i stan. Man kan inte bara gå bakom ett träd. Här fick jag se en ny sorts ’kultur’ i form av klistermärken på toaletten. I fjällen så ristar ju folk med sina knivar både lite här och där men det funkar nog dåligt på kaklet.
