Att jag har ett underbart jobb behöver jag inte betvivla. Att få arbeta med hundar som teamworkar med mig är helt underbart. Att få möta alla dessa människor från hela världen är otroligt givande. Att jag får färdas i denna natur. Korta dagar men ett fantastiskt ljus. Europas sista ödemark.
Att prylar ger lycka vet vi också. Tillfällig ytlig lycka. Här kommer avslöjandet… Den som har flest prylar när han dör vinner inte. Konstigt va! Dessutom så när jag ändå är i farten så krossar jag sanning nummer två… Den som har flest bäst prylar när han dör vinner inte heller.
Så slutsatsen blir att Tomten finns men är ute på fel väg när han fokuserar på att dela ut alla dessa prylar. Han borde ge någonting annat. Han borde ge någonting som är långt mycket viktigare än det materiella. Använd nu själv slutet av detta år till att fundera lite över vad är det som ger dig lycka? Vad kan du göra för att du skall tillgodose detta? Vad kan du göra för att andra skall få lycka? Viktiga saker som man bör vara medveten om emellan julskinkor och köttbullarna.
Övernattningsturerna startade bra med en fyradagarstur i början av veckan. Tre gäster följde med mig ut i Jokkmokksskogarna. Tälta, laga mat, köra hundspann, fotografera norrsken och många samtal runt lägereldar och middagar där alla världens problem löses. Än så länge tycker jag att vi har haft en riktigt trevlig och bra start på denna säsong.
Samma dag befann Stina och jag oss i skogen. Det blev en lite längre sväng med fika stopp efter spåret. Vi fick allt från rejält regn till kallgrader och uppklarnande väder med nästan fullmånen som sken över skogarna och de frysta sjöarna. Det blev en fantastisk tur i den otroliga natur som vi lever i här i norr.
Vi har inte stora ekonomiska medel att röra oss med. Vi klarar oss trotts det riktigt gott med det vi har. Att vi dessutom får leva nära en frisk natur värdesätter vi båda enormt högt. Nu när det blir nyval så kommer jag givetvis att rösta på dem som förespråkar ett omhändertagande av vår miljö. Jag kommer även att titta efter det parti som ser till att fler människor runt om här i världen kan få ett trevligt liv.
De senaste dagarna har varit annorlunda. Igår tränade vi ihop med Nina Skramstad som kört upp från södra Norge. Här har vi bra spår och möjligheter för att träna långa distanser med släde. Tidigare år när vi har tävlat i samma klass så har jag alltid känt att hon kan få vara snabbare än mig. Hon kör ju trots allt för Norska landslaget och då ska ju kanske inte jag komma där hur som helst med mina ’turisthundar’. Det Nina inte vet är att i vinter så kommer jag att köra ifrån henne på Femundlöpet. Vet bara inte hur jag skall förklara det utan att såra henne.
Idag blev det fikatur tillsammans med Karin och Juha från grannbyn. De jobbar liksom oss med slädhundsturer. Vi parkerade spannen sida vid sida och de dryga 40 hundarna lade sig ganska snabbt ned och kopplade av. Fikaträning med främmande spann är kanonviktigt för oss som arbetar med detta. Stina och jag blev bjudna på grillad korv, kaffe, te och bullar. Historierna avlöste varandra innan vi styrde våra spann hemåt.
