28 September 2006. Snön svepte in över landskapet. Jag kommer inte ihåg om den stannade eller inte. Antagligen smälte den bort igen. Tänk dig att du kliver in på den lilla lokala bensinmacken. Där står två äldre män och snackar om väder(för det är just män som oftast snackar just väder på bensinmackar). Den ene säger med fasa i rösten:
– Jädrans vad det va normalvarmt i år!
– Jo… och totalt normalt med regn o snö…
– Jo… för att inte snacka om vindarna…helt normala de åå…
Det händer inte och kommer aldrig att hända! Man vill förfasa sig över de hårda vindarna, den regniga sommaren eller varför inte hur torrt det är! Senast det var såhär va nog på 50-talet eller möjligen på 40-talet. Vi som är födda på 70-talet får snart snacka om vintern -78 eller sommaren -81.
När jag kollar tillbaks så kan jag se att det var en vinter under slutet av 90-talet då isarna var blanka på skabramsjöarna och Tarraälven bröt upp under första veckan i Januari. Jag kommer också ihåg en höst då det damp ner ca 10-20cm snö en höst medan de ännu var löv på träden.
Jag tror att normalt väder är exakt såhär. Helt onormalt. Tyvärr så drabbar det våra gäster. Vi har avbokat några. Tycker verkligen att det är synd om folk som planerat sin semester hit där vi ”normalt” har snö vid denna tid på året. 30 November 2011. Här brukar vi "normalt" kunna starta med hundspannen. I år är det bara barmark och is. 28 Oktober 2009 då var detta vädersituationen. Bra isar och slädkörning på Skabramsjön. Om jag inte mins helt fel tyckte vi då att snön var sen!
Här får ni följa med till Kvikkjokk och Sture Danielsson. Jakt och livet i norr är temat. Filmen är gjord av Svenska Jägareförbundet. Luta er tillbaks och njut en stund.
Har Lapplands skogar och fjäll fostrat en Jokkmokksbo som står upp för sina rättigheter eller blir det en 'Kom ketchup så går vi!' Överkörd och mosad igen...På byn snackas det mycket om gruvans vara eller icke vara. Arga stämmor, glada människor, uppgivna röster, förväntansfulla, ledsna… Det rör om i känslorna för många. Bakgrunden är att ett engelskt företag vill etablera sig, eller snarare håller på att etablera en verksamhet i Jokkmokks kommun.
Rent generellt gillar jag inte detta med en gruva. Jokkmokk står idag för en levande samisk kultur, vidsträckta orörda skogar och fjäll. En gruva skulle ändra det fokuset, ändra imagen helt enkelt. Ändra en image som Jokkmokkguiderna idag lever av. Faktum är att Jokkmokk behöver fler arbetstillfällen och Jokkmokkguiderna har inga planer på att expandera. Vad gör man?
Som tur är så har många Jokkmokkare i bakhuvudet Vattenfalls svek mot bygden. Sveket att man satt huvudkontoret nere i vår huvudstad istället för här i avfolkningsbygden där vi har flest vattenkraftverk. Att företaget inte betalar skatt i Jokkmokks kommun. Frågor vi idag måste ställa oss är om gruvbolaget kommer att anställa lokal personal som skattar i kommunen? Kommer gruvbolaget att betala skatt i Jokkmokks kommun? Kommer gruvföretaget att ersätta renskötarna för förlorad betesmark och flyttleder? Kommer bolaget att strikt ansvara för miljökonsekvenser som kan komma att drabba hela Luleälven ner till bottennviken? Kommer Jokkmokk och Lappland att bli utnyttjat igen som så många gånger förr? Hur förhindrar vi detta?
I Tisdagens NSD var det ett reportage där vår kollega och vän Cissi som driver NatuLife och jag blev intervjuad om vad vi tyckte. Både hon och jag trycker på att det är viktigt med en mångfald av åsikter. För eller emot sakfrågan är oviktigt bara vi inte låter oss utnyttjas! Nu måste vi enas och ställa krav på politikerna så att de för vår talan. Inte som då man förhandlade med Vattenfall under tidernas begynnelse…
Det som är skrämmande är att gruvan antagligen kommer oavsett vad vi lokalt önskar! Ett engelskt företag kommer att dundra in här även om 100% av Jokkmokkarna säger nej! Är inte det ett tecken på att vi åter är på väg att blir överkörda och exploaterade? Kommer vi i Jokkmokk att stå med mössan i handen eller kommer vi att ställa oss upp och ställa krav?
Du som inte bor i Jokkmokk men inte vill att området skall exploateras vad kan du göra? Hjälp oss att utveckla besöksnäringen. När du fjällvandrar här så köp en lagad middag på en restaurang, hyr en stuga istället för att tälta, handla på den lokala sportbutiken, köp din mat här på affärerna, boka en guidad tur, ta med firman på en konferens till Jokkmokk eller köp med dig en låda lokalt förädlat renkött. Vi måste kunna visa att besöksnäringen är något att räkna med rent ekonomiskt. Att det kan ge stabila arbetstillfällen som är långsiktiga.
Jokkmokks historiska marknad är värd att besöka. Det finnns massor av föreläsningar, uppträdanden osv inne i byn under marknadsveckan.Jokkmokks marknad är utan tvekan på väg. Vi märker det igenom att vi får förfrågningar och bokningar. Många frågar efter boende vilket vi inte har. Då ska man kontakta Åsgårds Vandrarhem, Karin Elg som samordnar privatboendet under marknaden.
Om nu någon missat så är det så att varje år första torsdagen i februari startar Jokkmokks vintermarknad. Kanske onödigt att skriva det för en mer än 400-årig tradition är väl välkänd!?
För vår del innebär vintermarknaden att vi kör 100 – 200 gäster på olika kortturer. Ibland fler ibland färre. Nu kör Stina och jag inte allt själva utan vi får en hel del hjälp av några kollegor. Inför den kommande vintern kommer Sten och Tor-Henrik att hjälpa oss med sina egna hundar. Vi är alla egna företagare vilket lär vara tur. Fackföreningarna hade antagligen bränt säkringarna om de sett våra arbetsscheman. Oftast hinner vi endast vila någon timme per dygn. Tur att det bara är en vecka. En vecka fylld av hårt arbete, massor av trevliga samtal med gästerna runt lägerelden, kokkaffe och grillat fläsk.
Vi marknadsför oss med lite olika knep. Vi har bland annat en speciell landningssida för Jokkmokkguidernas vintermarknadsbesökare, ditt vi styr besökarna från annonser m.m. Dessutom har vi skrivit ihop endel historik runt vintermarknaden. Allt för attt dra trafik från sökmotorerna.
Bilder från hundspannsturer under Jokkmokksvintermarknad. Stens ledarhundar är redo ute efter spåret. Full fart i skogen bakom våra slädhundar. Sten kokar riktigt kokkaffe över på elden i tältkåtan. Stina är påväg hem med sitt hundspann och en barnfamilj som varit på sitt vintermarknads äventyr. Vi gör oss färdiga för avfärd från tältkåtan. Tre hundspann parkerade vid tältkåtan där vi lunchar.
