Idag blev det transport av två kajaker upp till Kvikkjokk. Vi har en del uthyrningar där folk paddlar efter Luleälven mellan Jokkmokk och Kvikkjokk. På vägen hem blev det kaffe hos Tor-Henrik och Magdalena. Årrenjarka Fjällby är ju förövrigt en jättehäftig boendeanläggning. Nära till superområden där man kan vandra, paddla, skidra osv.
Hittade en film där Lasse och Gun pratar lite om sina tankar runt den nya delen av anläggningen. Årrenjarka har även en egen blogg som uppdateras ibland.
Trapper är nog en av de vanligaste kanoterna man kan hitta i Sverige. De är byggda av glasfiber vilket ger en kanot som går mycket lätt i vattnet. Den blir inte heller allt för repig utan har en ganska hård yta. Nackdelen är att de blir känsliga för lastning på bil. Man spänner lätt sönder dessa farkoster. Kanoter är inte heller oförstörbara som ex mjukplastkanoterna. Glasfiber kan krossas men även relativt lätt lagas med lite spackel och glasfiberväv.
Trapper gjorde denna modell i några varianter. Trapper Mari, Trapper 524 och nu tror jag den heter Lynx. Skillnaderna var inte allt för stora. Trapper 524 hade aluminiumkölar på undersidan. Den vart lite tyngre men också lite slitstarkare för exempelvis uthyrare. Kanoten är mellan 520-525 cm lång och 84 cm bred. Den väger runt 38 kg. Jag upplever kanoten som svårlastad då jag jämför med andra i samma viktklass. Den blir också snabbt rank om man tynger ned den allt för mycket. Rekommenderad maxlast är endast 300 kg vilket är ganska lite.
Trappern är konstruerad av en tävlingskanotist. Själv upplever jag kanoten som en snabb och kursstabil kanadensare på öppna vattenytor. Den har en mittköl och två stabilisatorer, dvs. kortare kölar på undersidan. Detta ger kanoten en bra stabilitet. Jag har paddlat denna både lastad med två paddlare men även som solo. Som solokanot gillar jag den inte.
För fors är detta en direkt olämplig kanot även om andra skriver annat på nätet. I strömmande vatten skall inte en kanot ha så pass markanta kölar som kan haka fast. Trappern är svårsvängd och trög då man följer små åar och bäckar. Vill du alltså fara i bäckar, åar och forsar så är detta ingen bra allroundkanot. Dessutom så är den som sagt krossbar.
Söker du en kanot för ren sjöpaddling så är detta en snabb och kursstabil kanot som inte bjuder på några överraskningar. Ska du bara paddla dagsturer eller upp till 2-3 dagar så är detta absolut ett bra val. Denna kanotmodell är lätt att hitta i bra skick begagnad för en rimlig peng.
Old Town Discovery 174 är en öppen kanadensare som mäter 528cm på längden. Den är 91 cm bred. De stora storleken gör att den rymmer mycket last. I denna kanot kan man utan tvekan ta med både parter och två ungar likväl som packning för turer på flera veckor. Vikten ligger på ca 38 kg. Men jag upplever den som tyngre. Den är byggd i ett mjukplastmaterial som heter royalex. Det måste vara väldigt beständigt mot UV-ljus då jag inte kan se några som helst försvagningar trots att den är runt 15 år gammal. Stryktåligt och tyst. Med tyst menar jag att man kan släppa ner fiskehåven på botten på kanoten utan att kommunens alla fiskevakter hör det.
Old Town Discovery 174 är en relativt lätthanterlig kanot i vattnet, med tanke på storleken. Den breda botten gör att den upplevs som stabil (initialt stabil). Personligen så föredrar jag de som har en slutstabilitet (initialt rank men slutstabiliteten är hög) men upplevs lite rank i början. En sådan kanot kan man mycket lättare sätta på ’kant’ då man ex paddlar solo. Denna Old Town är bred, flatbottnad och lite mer som en lastpråm. Stabiliteten i kanoten är perfekt för nybörjare och de som prioriterar stabilitet. Trots Discoveryns storlek så upplever jag den smidig när jag kört den efter små krokiga åar eller i lättare forsar. På öppna stora vatten så är den lätt att hålla kursen rak. Den har ingen utanpåliggande köl men är väldigt rak i köllinjen (inge eller lite rocker).
Kanoten är välbyggd. Vi har använt vår Discovery sedan slutet av 90-talet. Egna turer, korta som långa men den har även gått flera längre uthyrningsveckor. Den är lasad på bilar, släpvagnar och tom hängt under helikoptrar. En aluminiumkanot skulle vid detta laget sett ut som en bucklig tvättbräda. En glasfiberkanot hade nog varit lagad flera gånger om och om igen. Mjukplasten är ett fantastiskt material för kanoter. De blir lite repiga men det är också allt. Vår Old Town är inte som ny men den har många år kvar som brukbar.
Handtagen på kanoten har vi fått fästa om en gång. Nya popnitar och sen vart den okej. Sätena är kanotens kanske enda riktigt svaga sida. Man sitter skönt i de skålformade sitsarna. Men när det regnar uppstår det roliga. Sitsarna fylls med vatten och man blir som satt i blöt. Alltså blir man knäståendes vid regn och sitsarna oanvändbara.
Sammanfattningsvis så är Old Town Discovery 174 en bra allround kanot för långfärd. Kursstabil men fungerar ändå bra i mindre trånga vatten. Lastdryg men lite trögpaddlad om man jämför med andra mer slimmade modeller. En slitstark och riktigt bra allroundkanot men det finns andra modeller och märken som är snäppet bättre.
Vi bor ju egentligen mitt i ett paradis. Kanoten ligger i sjön ett fåtal meter från huset. Bara att ta fiskespöet och paddla iväg. Friskt vatten och fisk som är ätbar. Få förunnat. Turligt nog så finns det idag inget förmånsvärde för bra boende som är beskattningsbart. Alltså har vi råd att bo kvar ett tag till här i Lappland! Här kommer några bilder från senaste nattfisketuren med kanoterna.
Gillar man att paddla kan det vara roligt att ha lite koll på grunderna i de olika kanoternas former och byggnader. Givetvis är detta något man kan snacka om till dödagar. Här riktar vi in oss på det absolut mest grundläggande. Här utgår jag ifrån kanadensare men till stor del är det samma grundprinciper för kajaker.
Kanotens längd är kanske den i särklass viktigaste faktorn. En lång smal knot ger snabbhet och kurstabilitet. En kort kanot blir mer lättmanövrerad och lättare då man skall bära. För kanadensare kan man utgå från följande.
En 15 fot (458 cm) lång kanadensare passar absolut bäst för solopaddlaren. Den blir oftast mycket lätt att hantera och bära.
En 16 fot (488 cm) lång kanadensare passar både vid solopaddling och då man inte har allt för stor last på två paddlare. Den blir smidigare att manövrera och bära.
En 17 fot (519 cm) lång kanadensare blir lastdryg och mycket lämplig för de längre turerna. Nackdelen blir att kanoten i sig själv väger allt mer och manövrerbarheten i trånga vatten minskas.
En 18 fot (549 cm) lång kanadensare som utan tvekan rymmer stora laster. Denna kanot kan vara bra för familjer med barn som skall åka. Kanoten blir ganska tung och tröghanterad i vattnet.
Kanotens köllinje kan vara rak eller krum. En rak köllinje ger en mer kursstabil kanot. Kursstabila kanoter ger en effektivare paddling på öppna vatten men blir mer trögsvängda. En krum köllinje är att föredra då man söker en lättmanövrerad kanot. Forskanoter som kräver ständiga svängar och manövreringar har i princip alltid väldigt krumma köllinjer.
Kanotens bottenform. Här finns det flatbottnade, rundbottnade och v-bottnade kanotskrov. En flatbottnad kanot tar stora laster. De upplevs stabila i lugnt väder. Vid sidvågor eller då de kantställs blir den istället lite osäkrare. En rundbottnad kanot upplevs som rank och vinglig i lugnt väder. När en sådan kanot paddlas av en rutinerad kanotist är den mycket sjödugligare. Detta märks tydligast vid sidovågor. V-bottnade kanoter är snabbare än både rundbottnade och flatbottnade kanoter. De håller dessutom kursen bättre men blir även lite mer svårsvängda.
Kanotstävens form. En spetsig stäv gör att kanoten skär in i mötande vågor utan att farten hejdas. Den blir då snabbare men tar lättare in skvättvatten på grund av att den skär djupare in i vågorna. En fylligare stäv lyfter kanoten över vågorna. Den blir trögare och stampar mer i gropigsjö. Kanoten tar in mindre vatten och i fors ser man framför allt fylliga fronter med mycket volym.
Alla dessa olika former kan sedan kombineras ihop. Ex kan en spetsig stäv lyftas över vågor om kanotens köllinje är väldigt krum. En lång och smal kanot är snabbare än en kort och bred. Sedan kan kanoten vara symetriskt byggda eller osymetrisk. En symetrisk kanot ser lika ut både bakifrån som framifrån. En symetrisk tvåmanskanot är bra då man som solopaddlare ibland vill paddla kanoten baklänges. Man sitter bakvänt på fram sätet och paddlar kanoten ’baklänges’. Är kanoten osymmetrisk får man skrovets fördelar emot sig när den paddlas ’baklänges’.
Källa: ’Mera UTE’ (mycket bra friluftsbok) samt ’Song of the paddle’ (ett måste för kanadensarälskare).