Browsed by
Etikett: Hundar

Närproducerad kortsemester

Närproducerad kortsemester

Närproducerad_kortsemester_lappland_2
Låga moln och uppfräschade regnskurar har idag dragit över Jokkmokk.
Igår upplevde jag en närproducerad kortsemester. Det var med andra ord en självguidad vandring runt längs sjön här hemma. Ryggsäcken packades med fotoutrustning samt lite kött och annat för att kunna laga middag där ute. Vi stegade vi iväg längs Skabramsjön. Både Flippa och Annie följde som vanligt fulla av energi på Border Collies vis. Friluftsliv behöver inte krånglas till. Det finns mycket man kan uppleva enkelt där man bor.

Att bo i Jokkmokk är i och för sig verkligen en förmån här i livet! När jag öppnar dörren i vårt lilla torp är jag ute i i naturen direkt. Fågelliv precis utanför huset. Räven som skriar från andra sidan den lilla viken. Renarna som under vårarna vandrar förbi vårt hem varje år på sin väg upp mot fjällen i väster. Älgarna som snart skall till att föda sina små röda kalvar. Abborren som dras direkt från sjön och ner i stekpannan. Naturromantiskt? Självklart det blir så när man bor mitt i värsta Discovery channel!

Närproducerad_kortsemester_lappland_5
Annie blir successivt allt följsammare.

Närproducerad_kortsemester_lappland_1
Ett av flera Storskrakpar vid Stor-Skabramsjön.

Närproducerad_kortsemester_lappland_4
Några mygg har vaknat till liv.

Närproducerad_kortsemester_lappland_3
En vass yxa skall man vara försiktig med. (ser som vanligt värre ut än vad det är)

Valplivet fortsätter

Valplivet fortsätter

Valpliv_1
Kontakten blir bättre och bättre.
Border Collievalparna växer och sysselsätter oss en hel del. Normalt brukar man som valpägare sysselsätta sina hundar. När det gäller border collies känns det lite tvärt om. Man tvingas ut på småturer och aktivitet dygnet runt. Skura kiss i köket 02.30, morgonpromenad 05.20, matning 06.10 med efterföljande rastning. Längre aktivitet 09.00 och skura kiss igen 09.50 direkt efter hemkomst eftersom promenaden var så intressant att de två valparna glömde kissa ute.

Både Johnny och Annie växer och frodas. De blir allt tuffare och man kan se hur de utvecklas. Johnny som tidigare var rädd för vatten kastar sig numera friskt rakt över bäckar och vattensamlingar. Annie som från början totalt nonchalerade oss kan tom komma och gosa med oss nu. Det är arbete från oss som gör att de utvecklas åt det håll vi önskar. Jag ser faktiskt fram emot att de blir lite äldre och lär sig hur vårt liv är.

Valpliv_2
Annie följer en översvämmad spång.

Valpliv_3
Missar man så får man bada…

Valpliv_4
Tämligen orädd klättrar hon upp igen.

Valpliv_5
En blöt liten Annie…

Valpliv_6
Höglandnäsets Annie är utan tvekan en självständig, aktiv och tuff brud!

Pälsjägarliv av Helge Ingstad, ett boktips

Pälsjägarliv av Helge Ingstad, ett boktips

Pälsjägarliv_helge_ingstad_bok_2
Boken ’Pälsjägarliv’ av Helge Ingstad. Denna bok har jag läst ett flertal gånger sedan jag började intressera mig för friluftsliv.
Pälsjägarliv skriven av författaren Helge Ingstad är en klassisk bok för hundspann- och friluftsintresserade människor. Helge var en man som arbetade som jurist men avslutade denna karriären och drog till Canadas vildmark. Här levde han som pälsjägare både på egen hand men även med en del norra Canadas ursprungsbefolkning. Han är även en typ av ikonfigur för vildmarksliv i grannlandet Norge.

Boken innehåller en del intressanta bilder och texten är mycket målande. Känslan av kölden och hungern likväl som glädjen över samarbetet med hundarna och de lyckade jakterna kan man riktigt känna där man sitter bekvämt hemma. Bäverjakter, kanotfärder och mötet med människor av gott virke såväl som människor av dåligt virke. När man når sista sidan i boken kommer känslan att man vill läsa mer. Mer detaljer, mer fotografier, mer om livet, kartskisser. På facebook finns det dessutom en sida där det emellanåt delas en del intressant material.

Pälsjägarliv är utan tvekan ett historiskt dokument över livet som trapper. Jag beställde den från Bokbörsen via nätet som säljer begagnade böcker. Har du inte läst pälsjägarliv och är intresserad av friluftsliv, hundspann, paddling, jakt m.m. så har du en ’måstebok’ inför sommaren.

Pälsjägarliv_helge_ingstad_bok_1
Skippa TV, internet eller facebook. Koka en panna kaffe och läs en helt vanlig bok!

Nya ligister på torpet

Nya ligister på torpet

Border_collie_valpar_2
Höglandsnäsets Annie Lennox. Här med kotte i munnen som strax efter fotograferandet åts upp…
Om man inte har problem så skaffar man sig problem är ett talesätt. Hur som helst så bor det från och med i lördags två nya ligister från Piteå på vårt torp. Två border collie valpar på dryga åtta veckor. Min tidigare erfarenhet av border collie valp baseras på Flippas uppväxt och det var minsann ingen lek. Blod svett och tårar under det första året brukar man säga. Energi och instinkter är så mycket starkare än lydnaden. Efter första året däremot så har man oftast en otroligt lättsam och trogen följeslagare i vått och torrt.

Redan för flera år sedan fastnade jag för tiken Gry som bor och arbetar hos Bibbi och Bosse på deras fårgård. Nu när hon parades så var det ganska självklart att vi frågade om en valp. Stinas Issa trillade ju av pinnen i höstas här på köksgolvet så även Stina hade börjat leta en ny följeslagare.

Annie Lennox och Johnny Cash från Höglandsnäsets kennel heter de två krabaterna. Annie är den tiken som jag turligt nog blivit anförtrodd med. När Stina var nere och tittade på denne så fastnade hon direkt för en liten hanvalp, Johnny. Han kommer att kastreras senare då vi inte vill riskera massa tjuvparningar.

Jag antar att dessa små energiknippen kommer att dyka upp lite här och där på denna blogg i framtiden. Flippa tycker faktiskt att det är lite underhållande med dessa två småglin. För att vara nio år är hon fortfarande en pigg dam om än lite stel. Nu hoppas vi bara att hon klarar sig ytterligare nått år men det är inget man kan ta för givet. Den jobbiga baksidan med att fästa sig vid en hund.

Border_collie_valpar_3
Höglandsnäsets Johnny Cash.

Border_collie_valpar_1
Annie hittade snabbt en egen sovkupé i vårt soffbord.

Border_collie_valpar_4
Johnny är inte förtjust i vatten. Annie tycks däremot inte ens märka att det är blött.

Border_collie_valpar_5
Lurvig och ganska snygg…anser jag helt opartiskt!

Den sista färden

Den sista färden

Den_sista_färden_sakto-jokkmokk_1
Eva med sitt spann under sträckan mellan Saltoluokta och Sitojaurestugorna.
Efter en utmanande färd på över 200km har vi nu styrt upp spannen hemma vid kenneln. Efter 9,5 veckor eller rättare sagt 66 dagar är jag åter med hundarna där min färd startade i slutet av februari. 1800 kilometer igenom snötyngda skogar, frusna sjöar, öppna vidder och nu på slutet även i strilande regn.

Veckan började med strålande solsken omväxlat av kraftiga snöfall. Spåren var hårt frusna men perfekt mjuka av den nypudrade snön vilket har varit snällt mot hundarnas tassar. STF (Svenska Turistföreningen) stängde i år stugorna extremt tidigt men vi hade med tält och löste boendet med campandets frihet.

Under kvällen den fjärde dagen började det snöa kraftigt. På morgonen då vi vaknade i våra tält, bågnade mitt Hillebergstält oroväckande mycket. Hela tältet var helt hoptryckt av den våta snön. Snöandet hade nu avlösts av ett ihärdigt regnande som fortsatte under de kommande 24 timmarna. Hundar och folk blev rejält nerblötta. Denna dag klassar jag nog som säsongens tuffaste tror jag. Kanske inte den mest fysiskt krävande men däremot den mest obekväma dagen. Mina gäster kämpade på fantastiskt bra och tappade aldrig modet! Blickar jag åter på hela denna vecka så förutom en dags regn så var vädergudarna verkligen med oss.

Sista dagen bjöd på uppehåll och uppklarnande väder. Spåren håller fortfarande ihop och isarna på sjöarna har börjat flyta upp och bli torra. Hundarna har under flera dagar vetat att vi varit på väg hemåt och de har varit på hugget. För egen del är det med delade känslor jag avslutar årets säsong. En riktigt bra säsong med många trevliga gäster. Jag återkommer senare med lite summeringar från den gångna vintern. Utrustning som hållit och prylar som fallit söder. Följ bloggen och det kommer allt eftersom jag får tid att skriva.

Den_sista_färden_sakto-jokkmokk_3
Sångsvanarna har anlänt till utloppet av sjön Laidaure i Rapadalens mynning.

Den_sista_färden_sakto-jokkmokk_2
Working Husky Sanoj med Skierfeklippan i bakgrunden.

Den_sista_färden_sakto-jokkmokk_5
Svala vindar på sjön Saggat. Carmen med sitt spann och med fjället Staika i bakgrunden.

Den_sista_färden_sakto-jokkmokk_4
Kvällssnack med några av hundarna i Årrenjarka Fjällby där vi sov en natt.

Den_sista_färden_sakto-jokkmokk_7
Bertil blåser liv i lite blöt ved så att vi kan koka kaffe.

Den_sista_färden_sakto-jokkmokk_6
Nattläger vid östra delen av Karatssjön.

Den_sista_färden_sakto-jokkmokk_8
En hel dag med ihållande regn och låga dimmoln. Ett av de värsta tänkbara väderförhållandena under en vintertur.