Browsed by
Etikett: Hundar

Flippa nära döden

Flippa nära döden

Överkörd_flippa_1
Flippa ganska direkt efter olyckan då hon just piggnat till såpass att hon kan gå igen.

För några dagar sedan var Flippa riktigt nära döden. Hon är som sagt alltid med mig över allt. Är det inte med hundarna så är det i bilen, skotern, kanoten eller vad vi nu hittar på. Just när det gäller skoter är hon helvild. Hon springer o far som ett galet monster. Hon är verkligen överallt.

När jag skall trampa de sista startplatserna nedanför kenneln så hör jag plötsligt ett märkligt skrik bakom mig i mörkret. Där ligger hon. Flippa. Helt nedmosad i snön bakom sladden. Hon krampar, skriker och det ser ut som att ryggen är av. Tankarna rusar snabbt igenom huvudet. Helt kallt konstaterar jag att hon skall inte lida och bak i skotern ligger det en yxa. Det handlar inte om vad man klarar av att göra eller inte. Det handlar om vad man måste göra. Det känns så ovärdigt mot min fina kompis. Jag lägger handen på henne och alla hennes muskler är hårt spända. Tycker mig känna att de slappnar av något då jag tar på henne. Det är kanske inte kört. Snabbt sliter jag loss sladden från skotern och tar Flippa i min famn och ganska snart stegar jag in i huset med en något mindre skrikande Flippa i min famn.

Stina konstaterar också snabbt att vi måste kanske avsluta hennes lidande. Flippa kan inte stå på benen och verkar tämligen borta och bara gnäller. Skall vi fara till Lapplands djurklinik i Gällivare? Minst en timme i bil och Flippa har verkligen rejält ont. En hund som aldrig annars visar smärta. Ska vi ringa någon att komma med ett gevär? Flippa slappnar av allt mer o mer. Håller hon på att dö mitt framför oss eller blir det bättre?

’Vi tar en kopp te och avvaktar en halvtimme’ säger jag till Stina. Då brukar man se klarare situationen efteråt och Läget kanske förändras åt någotdera håll. Beslut blir lättare att fatta och äta och dricka nått måste man ju oavsett.

Efter ett tag händer det otroliga. Flippa piggnar till. Ögonen blir kontaktbara. Hon slickar på min hand nästan som att hon ber om ursäkt. Sedan går hon upp vingligt, dricker vatten och äter lite mat! Fortfarande gnager en oro att det skall ha blivit några inre skador. Det tar 24 timmar innan man kan slappna av vad gäller sånt. Man måste helt enkelt bara hålla koll på hunden och övervaka. Denna natten sover jag på köksgolvet.

Nu flera dagar efter är hon helt normal, eller iallafall så normal som en knäpp border collie kan bli. Hon har dessutom varit med ut på skotern och åkt någon sväng till när jag har sladdat spår. Att ingenting gick sönder på henne? Spårsladden har dels ett rejät hyvelblad med en tung rulle/vält bakom. Om jag är glad för att min Flippa lever! Ja, det är helt ofattbart underbart faktiskt. Jag är så otroligt glad för denna hund. Flippa is still alive!

Överkörd_flippa_2
Lite päls avhyvlat ovanför ögat. Det hade kunna gått så mycket sämre.

Överkörd_flippa_3
Flippa är en riktig profil som ständigt får eller skapar sig arbetsuppgifter. Hon är kennelassistenternas No 1!!! Den dagen hon inte längre finns kommer det att saknas någonting.

Två dagar ute i skogen

Två dagar ute i skogen

Hundspannstur_tvådagars_2
Tunga spår under första dagen tog ner farten ganska rejält.

Nu har jag halvlandat hemma efter två dagar ute i skogen. Trevliga gäster, hundar som fungerar, tunga spår och livsnödvändiga kaffepauser. Jag vet inte riktigt hur jag skall sammanfatta dessa dagar. Det bara flyter på med massa superlativ. Jag är helt enkelt väldigt nöjd! Det är verkligen få dagar och få turer som inte är roliga och givande.

Naturen bjuder på ständiga ljusskådespel som jag aldrig blir less på. Möten med människor ger trevliga samtal där man får en inblick i anda människors liv vilket gör mig ödmjuk inför faktumet att alla människor har samma värde. Vi är alla födda till ett liv på denna planeten och det är endast tillsammans som vi kan arbeta för att vi alla får det bra. Hundarnas lojalitet och glädje gör nästan ont att få uppleva. De är verkligen så otroliga varelser som ger så mycket!

Just nu drivar snön ute på sjön. Jag har just kört upp vårt korttursspår för imorgon kommer det en grupp tyska chartergäster. Spåren är i princip borta samtidigt som jag slog av skotern. Det blir till att ställa klockan på typ tidigt och öppna spåren igen innan solen kliver över horisonten.

Hundspannstur_tvådagars_4
Ljuset…det är verkligen som i en saga!

Ljuset...det är verkligen som i en saga!
Sanoj the snow-diver!

Hundspannstur_tvådagars_1
’Hundarnas ryggar voro i jämnhöjd med snön…’ ur boken ’Lägereldar länge sedan” av Harry Mcfee. En riktig klassiker!

Hundspannstur_tvådagars_5
På engelska kallar man detta för ’after glow’. Solen har gått ned och himlen fortsätter att glöda med ett arktiskt ljus.

Jokkmokks Vintermarknad 2016

Jokkmokks Vintermarknad 2016

Jokkmokks_vintermarknad_2016_3
Kvällarna vid tältkåtan är helt klart mysiga!
Då har tydligen Jokkmokks Vintermarknad 2016 passerat. En av de stora händelserna i det lilla samhället som ligger strax norr om Polcirkeln. Vi är ca 3000 invånare i byn och under tre intensiva dagar brukar runt 40 000 besökare passera. Jag har inte sett några färska siffror för årets vintermarknad ännu, men det snackas om mycket folk och en lyckad tillställning. Bra musik, trevliga föreläsningar, bra utställare av hantverk och konst.

Vi har mestadels kört hundspann här ute i skogen. Det har blivit ett antal turer till tältkåtan där vi eldat, grillat och kokat kaffe. Gästerna har varit från när och fjärran. Luleå, Singapore, USA, England och ja tom från Stockholm! Samtalsämnena har varierat mellan allt från hundmat, renar, flyktingpolitik, livets värden, det övernaturliga, isarnas tjocklek, samernas situation idag, väder och vind. Listan kan göras riktigt lång på intressanta samtalsämnen. Vad som slår mig är att väldigt många svenskar faktiskt säger att de skulle kunna tänka sig att flytta norrut i landet.

Hundarna har fått jobba på en del men de är långt ifrån slutkörda. Samma gäller för vår kollega Sten som även han har kört med oss som vanligt. Vi har inte gått för 100% av vår kapacitet utan måste hålla igen lite då detta faktiskt bara är en del av vår vintersäsong. Faktum är att nyårshelgen har mer tryck än vintermarknaden. Vårsäsongen är dessutom absolut i topp vad gäller bokningsläget så för vårt företagande betyder vintermarknaden inte allt för mycket rent ekonomiskt. Marknadsföringsmässigt så betyder däremot Jokkmokks vintermarknad enormt mycket för Jokkmokk med omkringliggande område. Det är faktiskt så att hack i häl på Ice Hotel så är Jokkmokks Vintermarknad en av Swedish Laplands större dragplåster skulle jag vilja hävda!

Från marknaden fick jag mig en ny ylletröja och ett par långkalsonger från Himalaya Wool. Riktigt fina, varma och prisvärda kläder för den som vill hålla sig varm. Marknadsområdet kom jag mig aldrig upp till utan det var Stina som gjorde inhandlingen. Så skall sanningen fram så vet jag egentligen inte om det har varit vintermarknad eller inte då jag faktiskt endast har befunnit mig här hemma på torpet i det relativa lugnet.

Jokkmokks_vintermarknad_2016_2
Under dagarna börjar det fina ’vårljuset’ att komma. Nu när Jokkmokks vintermarknad har passerat går vi mot allt ljusare tider.

Jokkmokks_vintermarknad_2016_5
Från vänster är det Luckas som är son till Working Husky Umiak till höger. Två duktiga arbetshundar som sköter sitt arbete galant.

Jokkmokks_vintermarknad_2016_6
Korv, fläsk, kaffe, bröd, bullar, te och allt värms över elden.

Jokkmokks_vintermarknad_2016_4
Stens spann sitter och filosoferar medan vi eldar inte i kåtan. Bilden är tagen under an av kvällsturerna.

Jokkmokks_vintermarknad_2016_1
Kontakt… Fugitive’s Nappen har en mysig stund med ett av barnen som följde med.

Kortturer för brinnande livet

Kortturer för brinnande livet

Kortturer_hundspann_3
Stina med sina 12 siberian Huskies och fyra gäster på släden.
Idag har Jokkmokksvintermarknadsvecka börjat. För 20 år sedan var det starten på vintersäsongen för min del. Numera är det bara ett kortare avbräck då de flesta kunderna är svensktalande. I år innebär det dessutom inte ens någon direkt ökning av antalet turer vi genomför. Vi har fullt tryck hela säsongen iallafall!

Under de sista dagarna har vi kört en hel del korta hundspannsturer med tyska gäster. Spåren har varit tunga, vi har grillat ett antal kilo fläsk och korv, kokat litervis med kaffe och haft det ganska roligt.

För oss är en korttur upp till en full dag. De turer vi har med i särklass mest folk på är våra tretimmarsturer. Efter påklädning och utselning av hundarna kör vi ca en timme med hundarna ut till en fika plats. Det är där vi grillar och kokar kaffe över öppen eld. Efter en timmes paus i skogen så styr vi åter hundspannen tillbaks till kenneln. En helt perfekt tur för de gäster som bara vill få en liten känsla för detta med hundspann och livet där ute.

För vår del så innebär dessa turer att vi träffar en lite större volym av människor. Man hinner inte lära känna folk på samma sätt som under de längre turerna, tyvärr. Det kommer nämligen massor av intressant folk som följer med. Dessutom så är detta ett bra sätt för oss att kunna leverera turer till en större mängd människor. Det är både bra för vår ekonomi men likväl för att tillgodose våra gästers önskemål. Vi har också ett mycket trevligt samarbete med en del andra hundförare som hjälper oss på dessa turer. Helt klart väldigt roligt med dessa samarbeten om man jämför med långturerna då jag jobbar mycket helt ensam med folk där ute.

Jokkmokksvintermarknad 2016 tyck iallafall snart vara här. Jag skall i år försöka bege mig ut på byn med kameran och kanske kan det komma lite bilder här från annat än ’bara’ livet i skogen.

Kortturer_hundspann_5
Mitt spann av 12 arbetande Siberian Huskies.

Kortturer_hundspann_4
Det obligatoriska kokkaffestoppet…

Kortturer_hundspann_2
Gäster som är pigga efter några rejäla muggar kokkaffe!

Kortturer_hundspann_6
Sten, en av våra kollegor, har ett samtal med en av slädhundarna om detta med att INTE skrika under kaffepausen. Varje år så är det alltid någon ny unghund som skall skolas in till arbetshund.

Kortturer_hundspann_7
Idag hade vi åter -22C och utandningsluften från hundarna blev som ett dimmoln över spannet.

Kortturer_hundspann_1
Spåret från en släde och en rad av hundtramp. Jag tycker att det är så vackert och ja…jag vet! Det är kanske lite hundspannsförarnördigt att vara fascinerad av detta kanske…

Vardagslivet i bushen

Vardagslivet i bushen

Vardagslivet i buschen_4
Köra hundspann som födelsedagspresent.
(…och nej, tjejen hade inte förfrusit kinderna. Det var bara lite frost.)
Vardagslivet för en hundspannförare och guide är till stor del ute i bushen såhär års. Är det inte gäster som skall ut så är det spår som skall underhållas, ved som skall transporteras, dass som skall tömmas, unghundar som skall tränas och mycket annat roligt.

I går kom jag hem från ännu en fyrdagarstur som vi körde direkt från kenneln och västerut. Denna gång följde en mor och hennes 16 år gamla dotter. En födelsedagspresent som dottern hade önskat sig under flera år. Det var med andra ord en mycket hundintresserad tjej som duktigt styrde sitt eget hundspann ut i Jokkmokksskogarna.

De flesta av våra gäster har oftast ett hjärta som slår för naturen och hundarna. Under vår andra dags lunchpaus bröt plötsligt solen igenom och färgade den frostiga skogen i ett svagt rosa skimmer. Då står modern där med tårarna forsande ut för sina kinder. ’Det är så vackert. Tänk att jag får vara här. Tänk att jag får dela detta med min dotter. Jag är så lycklig!’ Därefter kramade dottern om sin mor och de stod där en lång stund och höll om varandra mitt bland alla hundarna medan solen fortsatte att lysta på dem.

Att arbeta som guide innebär att man väldigt ofta har att göra med människor som uppfyller sina drömmar. Det händer dessutom väldigt ofta att dessa människor står där med fuktade ögon. Lyckliga för att fått uppfylla någon av sina drömmar sedan lång tid tillbaks. Det är en sån skön tillfredsställelse att se hur andra människor uppskattar det som ligger mig varmt om hjärtat. Hundarna, naturen, enkelheten i livet och en mugg rykande hett kaffe.

Vardagslivet i buschen_5
Frostig skog.

Vardagslivet i buschen_3
Hundarna uppskattar verkligen att våra gäster har en passion för hundarna. Här är det Working Husky Zemlan som tar sig lite uppmärksamhet.

Vardagslivet i buschen_1
Isande blå ögon. Working Husky Uschi och bakom Working Husky Asta.

Vardagslivet i buschen_2
Ljuset, molnen, skogarna allt är en del av Nordlandet. Här vill jag leva och här kan jag dö!