Månskensnätter
Civilisationen gör sig dock påmind. I morgon ska jag köra ett jobb och det finns massor av obesvarade mail, telefonsamtal som måste ringas så det blev till att styra hemåt.
Avbruten hundspannstur
I Nautijaure var det snötyngda träd, riktigt vintrigt och fint. Betydligt mer snö än här nere i Jokkmokk. Efter ett par kilometer får jag koppla ut alla 14 hundarna så de går på en lång rad, en och en. Hundarna i fronten får bryta spår men det är inget problem men farten är klart under 10 km/h.
Efter blidan (töperioden) som varit den senaste perioden har det däremot bildats ett isskikt överst på den lösa snön. Då det inte blev bättre så vände jag spannet hemåt efter mindre än en mil. Ledarhundarna skaver sönder framsidan på sina ben och risken är stor att hundarna skär sig på benen.
Norrsken och hundspann
Norrsken stod högt på deras önskelista förutom att köra hundspann. Norrsken fick de dessutom ganska mycket av. Killen kunde enligt sin plan, mitt på en frusen sjö, med norrskenet dansandes på himlavalvet över svenska lappland fria till sin blivande fru.
Natten blev sedan riktigt kall och termometern visade på -16C under förmiddagen. Natten hade nog varit under -20C och dessutom var det ganska fuktig luft. Vaknade några gånger under natten och svor över min ajungilak sovsäck som inte riktigt räcker till längre. Med tiden så tar sovsäckarna helt enkelt slut.
Uteliv hela dagen
Två fyrhjulingar, 30 hundar och två mycket morgontrötta personer plus en hyperaktiv border collie tar sin lilla tid att lasta och köra ut i skogen. Från att vi klev upp så tog det mer än 15 timmar innan allt var avlastat hemma på gården och hundarna matade.
Vi for upp mot Pärlälven och ett område som kallas Akkokielas. För runt 20-40 år sedan (eller nått sånt) var det känt i skogskretsar som ett framtidsskogsbruk. Det va på den tiden Domänverket skröt om hur stora kalhyggen man kunde göra. Därefter planterades contorta (pinus contorta) som är ett Kanadensiskt snabbväxande trädslag. Idag vet man att det är lämpligare med mindre kalhyggen. Contortan lever nog kvar men hur bra är den egentligen? Vilken kvalité på virket ger den?
Hur som helst så fick vi en fin dag med hundarna. På hemvägen stod en älg i vägkanten och väntade i mörkret tills det bara var 20 meter kvar. Rödräv, tjädertupp, orrar och järpar är annars på dagens lista. Skogsbilsvägarna är ju trotts allt användbara men jag kan inte låta bli att tänka på vilka fantastiska områden detta måste ha varit innan man högg.
Extremskidåkning är ju intressant
Varför görs det så många filmer om extremsporter och så få som speglar det stilla friluftslivet? Här borde det finnas en enorm marknad för den som vill satsa. Eller är det så att vi inte vill se friluftsliv av den enklare sorten?
Här kommer i alla fall en skön skidåkningsfilm. Kanske är det så att vissa av åken är man glad att man slipper göra själv eller?