Arbete-arkiv - Sida 2 av 58

Midnattssol, islossning och kanadensare

11 juni, 2017 Matti Kommentarer 1 kommentar

Midnattssol-kanadensare-vildmark-1 — För varje paddeltag driver vi kanoterna allt längre bort från vardagen.

Under den senaste veckan har jag hållit min paddel blöt. Med kanadensare har jag haft förmånen att få färdats i området kring Pärlälvens källsjöar. Med mig har jag haft en liten grupp som har fått uppleva Lappland då det kanske är som bäst. Vi hamnade mitt i islossningen och har fått leva med naturen istället för att fullfölja den exakta planen. Vi har burit kanoterna kortare passager där isen legat för tjock. Midnattssolen gör att man får noll koll på tiden och dygnsrytmen blir ett minne blott. Myggen har inte vaknat så tillvaron har varit riktigt angenäm.

För mig är det själva livet ’där ute’ som är det bästa. Livet i naturen med kanoten, tältet och enkelheten. Den avskalade verkligheten där endast det livsnödvändigaste är viktigt. Det är verkligen lugn och harmoni vilket man ofta ser även på gästerna. Folk somnar vid lunchelden. Alltså helt upp och ned på marken med huvudet mot en tallrot.

Vi har fiskat för att dryga ut maten men även för att det är roligt. Allt förutom gäddorna var tämligen dåligt på hugget. Inte ens en liten abborre lyckades vi lura. Hur som helst så är gäddfileer ganska gott om man grillar dem i folie med lök, salt, svartpeppar och en hel del chilli!

Kanadensare är ett sätt att färdas som ligger så rätt för mig som värdesätter tiden där ute. Det är ingen mening att stressa för kanadensaren går inte snabbt framåt. Man sitter skönt, kan ändra position, dricka kaffe, lasta god mat och mycket utrustning, ta med hunden, fiska, kolla på fåglar och fotografera. Man slipper ryggsäcken som tynger och skaver. Dessutom är det lätt med i och urstigning vid steniga stränder eller vid branta strandbrinkar. Att kanadensarna sedan andas vildmarksfärd gör inte saken sämre.

Jag har sagt det förr och säger det igen. Nordlandet skall upplevas från kanot sommartid. Bara i Jokkmokksområdet har vi miltals med färdvägar där man kan paddla, fiska och leva vildmarksliv. Områden som är olika mycket vildmark, olika långt från civilisationen och för olika längd på turerna. Från kust till fjäll helt enkelt.

Midnattssol-kanadensare-vildmark-6 — Midnattssol och sen middag vid lägerelden.

Midnattssol-kanadensare-vildmark-4 — Under början av turen var isen ett problem och vi fick bära förbi några kortare passager.

Midnattssol-kanadensare-vildmark-3 — Är man tidig på säsongen så slipper man mygg men riskerar att få is.

Midnattssol-kanadensare-vildmark-5 — Med en stor portion självironi och solglasögona på så togs det några klassiska ’titta vilken fisk jag fångat’.

Midnattssol-kanadensare-vildmark-2 — Gäddfile, rapsolja eller smör, hackad lök, salt, svartpeppar och en del chili och sedan på elden. Riktigt spicy och gott!

Våren kom och dagarna går

27 maj, 2017 Matti Kommentarer 0 kommentarer

Vår_skabramsjön_4 — Stillheten, ensamheten och att bara vara.

Våren är en frustrationens tid. Först, medan snön finns kvar, så vill man inte släppa vintern. Kanske kan man köra hundspann någonstans. Sedan när snön är borta då vill man börja med kanot och annat kul. Gården är dessutom full med diverse städprojekt, reparationsprojekt och andra typer av projekt.

Som företagare har man dessutom administrativt arbete som måste utföras. Produkter skall säljas, internetnärvaron måste man aktivt arbeta med, skattemyndigheten har önskemål om att allt som har med ekonomi skall redovisas på ett enligt dem lämpligt sätt och listan kan göras mycket lång på allt man vill, bör, skall och måste göra. Vi har just släppt datumen för vinterns längre hundspannsturer och en del bokningar börjar falla på plats inför vintern.

Skogen kallar och drar. Vi försöker att ta oss ut på kortare vandringar och jag har till och med haft kanoten sjösatt. Fördelen med att bo här i glesbygden norr om Polcirkeln är att man drar bara på sig kängorna så står man i skogen. Vi behöver inte ens lämna tomten innan vi sitter i en kanot.

Våren är en fantastisk tid men den är gode hektisk. Mindre än en vecka efter att sista skoter passerade ute på sjön så sitter man i kanoten bland diverse sjöfåglar och isflak. Snart är sommaren passerad och åter skall vi ut på de tunna höstisarna och markera lederna inför vintersäsongen.

Vår_skabramsjön_3 — Man kan tillbringa en kväll på många olika sätt.

Hundspann på snö med sommarkänslor

12 maj, 2017 Matti Kommentarer 0 kommentarer

Majhundspannskörning_jokkmokk_1 — Myrarna är relativt torra och hårda i år så körningen går bra.

I natt har vi varit på kanske säsongens sista övernattningstur med hundspannen. Någon gång måste man ju ändå ge upp eller? Hur som helst så kör vi än så länge och det riktiga superförhållanden. Nattkylan gör att snön håller ihop och det har ännu inte blivit riktigt blött i markerna.

När man färdas så här års är det nästan med sommarkänslor. Det doftar barmark, fåglarna sjunger, det är sommarmoln på himmelen och egentligen är det bara myggsurret som inte är där. När man skall fika eller övernatta drar man bara upp spannet på en barfläck och ankrar. Hundarna njuter av att rulla sig i riset och snart sover de avslappnat eller tuggar på kvistar och ris.

Förutom att köra hund arbetar vi febrilt med att få struktur på nästa vintersäsong. Produkter skall prissättas och marknadsföras, webblösningar skall fixas, gamla kunder och de som har preliminärbokat turer skall få plats på långturerna de önskar innan vi går ut med alla platser öppet. Dessutom skall någon kanot köpas in och någon säljas. Några av våra siberian huskytikar är parade och dessa skall ultraljudas så att vi ser hur många valpar vi kan förväntas att få. Nästan allt är roligt men dygnet har allt för få timmar. Just därför är det så skönt att sela ut ett spann, packa ner yxan och kaffepannan. Kanske till och med sovsäcken och bara få vara där ute och färdas.

Majhundspannskörning_jokkmokk_3 — Kallsnö är inte fel!

Majhundspannskörning_jokkmokk_7 — Is, snö och myrmark i full fart.

Majhundspannskörning_jokkmokk_4 — Johnny håller alltid troget reda på vart Stina är.

Majhundspannskörning_jokkmokk_2 — Denna bäck brukar normalt flöda så att man inte kommer fram. I år har det hunnit rinna undan eftersom och vi kör obehindrat längs kanten.

Majhundspannskörning_jokkmokk_5 — Nattläger.

Majhundspannskörning_jokkmokk_6 — Nu har man chansen att träna hundarna på att gå blött. Detta har man nytta av nästa vinter så bäckar och älvar kanske måste korsas. Våren är en perfekt tid för miljö och kommandoträning.

Norra Kungsleden med hundspannen

8 april, 2017 Matti Kommentarer 0 kommentarer

Norra_kungsleden_hundspann_4 — Working Husky Crille passar på att vila då tillfälle ges.

Den senaste veckan har jag färdats med tre gäster längs delar av den norra Kungsleden. Vi drog även en liten tur ned längs Kaitumälven och vidare tillbaks till Saltoluokta. Hundarna går bra, gästerna har varit trevliga med känsla för hundarna, vädret har varit både bra och mindre bra. Man kan nog sammanfatta det som en bra vecka vilket jag börjar bli riktigt bortskämd med. Bra veckor alltså.

Strax innan turen kom bloggaren Jonna Jinton och hälsade på oss. Vi har haft lite kontakt tidigare igenom åren. Hon skriver en hel del om livet i en liten landsbygdsort i norrland. Nu besökte hon Saltoluokta och Lappland. Kolla in hennes blogg så kan ni läsa om Jonnas upplevelser i Saltoluokta.

Snöläget är ännu bra här. Vi kan färdas utan problem och det utlovas ännu en vecka med kallgrader dygnet runt här uppe på fjället. Däremot så närmar sig säsongen sitt slut och jag har nu tre veckor kvar innan spannen förhoppningsvis skall styras upp hemma på gården.

I fjällen träffar vi många bekanta. Det är stugvärdar som jag känt sedan mer än tio år tillbaks. Det är friluftsfolk med skidor eller skoter. Det är fjällbor som lever sina liv här. Människor som ger färden ett djup. Inte bara vacker natur utan vi färdas i ett landskap där det finns en kultur att vara och färdas.

Nu väntar en säng här i Saltoluokta. Två sköna restaurangmiddagar ligger mjukt om själen och imorgon bär det iväg på nästa veckotur. Några hundar byts ut och ny proviant är utkörd av Stina. Jag tror på ännu en trevlig vecka framför mig!

Norra_kungsleden_hundspann_6 — Säsongens andra färd uppför Teusabacken för mig… Det är en backe som heter duga!

Norra_kungsleden_hundspann_1 — En lavin brakar loss på behörigt avstånd. Det tillhör verkligen inte vanligheterna att få se detta när det väl händer.

Norra_kungsleden_hundspann_2 — Trevliga middagar inne i stugorna Under natten i Sälkastugorna puffade vinden på i säkert 20m/s. Helt klart skönt med en stuga.

Norra_kungsleden_hundspann_3 — Trevliga middagar med intressanta samtal medan mörkret sänker sig utanför stugorna.

Norra_kungsleden_hundspann_5 — Möte med en annan hundspannsgrupp högre upp efter Kungsleden.

Med hundspann till Sarek

20 mars, 2017 Matti Kommentarer 0 kommentarer

Hundspann_sarek_2 — Frisk vind men långt ifrån problem.

Från Saltoluokta mot Sitojaure for vi i tilltagande vind under tisdagen. Det är en sträcka som jag känner utan och innantill sedan många år. Vart och varanat ledkryss, sten, barfläck och det mesta kan jag i mitt minne. Vinden ökade till ca 15m/s vilket verkligen inte är några problem i normala fall. Idag blev det annorlunda. Snöfallet tilltog kraftigt och halvvägs kunde jag inte se leden framåt och inte heller några deltagare bakåt trotts att de var precis bakom mig.

Jag har aldrig behövt gå i nödbivack men detta var för andra gången i mitt liv på gränsen. Jag har verkligen varit ute i dåligt väder men försvinner sikten kan man inte göra någonting. Som tur så lättade det lite och vi kunde sakta men säkert leta oss fram kryss för kryss mot stugan. Det var aldrig direkt farligt eller så men detta var verkligen på gränsen för vad man skall utsätta sig själv och framför allt en grupp för. Går någonting fel i en situation som denna är marginalerna ganska små. Vi kom iallafall fram, en häftig upplevelse rikare, men jag vill verkligen inte göra om det.

Resten av veckan fortsatte med dagar av vind men även soliga fina dagar. Med hundspannen färdades vi omkring i Sareks gränsland och bodde såväl i STF stugor som vi våra Hillebergstält. Ulla som var med på sin åttonde tur med mig börjar ju kunna allt men även de andra, Lotta, Micke och Mellis, i gruppen var vana fjällvandrare med flera sarekvandringar i sitt bagage. Nu har jag ännu en trevlig vecka bakom mig med kul folk och härliga men även ’intressanta’ dagar med väder på fjället.