Browsed by
Etikett: Skogsbruk

Gallok Rebellion och drömmen om Jokkmokksupproret

Gallok Rebellion och drömmen om Jokkmokksupproret

En film gjord om det som hände under Kallakdemonstrationerna i somras och varför det blev som det blev. Nu i veckan kommer några av aktivisterna att dömas för lagbrott. De gjorde lagbrott och tog personliga straff för att våra politiker kanske ska börja se över minerallagen. Miljökonsekvenser. Hur man behandlar samerna osv. De tar personliga straff för att de försöker påverka en samhällsutveckling mot någonting bättre. Jag hoppas verkligen att de som dömer kan se till helheten!

Under dagens kommunala medborgardialog blev jag tillsagd av moderatorn att inte starta ett politiskt uppror. Men det är ju just det vi behöver! Ett politiskt uppror där hela glesbygden i landet ställer sig upp och kräver en förändrad glesbygdspolitik. Jokkmokk är väll ett perfekt ställe att starta just ett sådant uppror på, Jokkmokksupproret! Matt Damon säger att ’Cilvil lydnad är ett större problem än civil olydnad’.

Matt Damon reads from Howard Zinn’s speech ”The Problem is Civil Obedience” (November 1970) from Voices of a People's History on Vimeo.

Pressresan ’Väg utan framtid’

Pressresan ’Väg utan framtid’

SNF_pressresa_4
Messauredammen gav under en relativt kort tid gav det massor av arbetstillfällen men såret blev stort. Älvens ekosystem är totalt förändrat och fisket kommer aldrig att kunna jämföras med det som en gång var.
I början av denna vecka genomförde vi en pressresa med SVT Nordnytt. Lars Andersson, ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen i Norrbotten, och jag arrangerade detta men bjöd längs vägen in människor med faktakunskap. Vår ambition hade var att få med några fler journalister men vi nådde inte fram.

Laver den försvunna gruvbyn, i Älvsbynskommun, blev vårt första stopp. En kopparbrytning från 30-40 talet. Sveriges då modernaste samhälle byggdes upp av Boliden för de 260 invånarna. Ambulansgarage, Folketshus, skola, vatten och avlopp, elektricitet osv. Man hade till och med solarium där på den tiden. Boliden värnade på den tiden om människorna. Arbetarna var förutsättningen för att man skulle få upp kopparen som var den egentliga produkten. Idag tycks många av gruvprojektens slutprodukt vara själva aktien och inget annat. Gruvan lades ned och än idag är vattenmiljön nedströms slamdammen kraftigt påverkad. Boliden är idag hårt kritiserat för att de kört giftigt avfall till Chile där människor blir skadade.

Messaure den tillfälliga byn med 2600 invånare. Ett samhälle som byggdes upp under den tidsepok när Messauredammen byggdes. En by som man redan från början visste skulle försvinna. Alla arbetade med dammbygget, en monokultur när det gäller försörjning. Hit följde kommunens fiskerikonsulent. Han berättade om den påverkan som det har haft på fisket. Laxfisket är nu helt dött uppströms Boden. I Torneåälven kan man idag ta ut 120 ton/år och då ska man tänka på att Luleälven var en bättre laxälv. Som plåster på såret sätts det årligen ut små 3 fiskar/kilometer av Luleälven.

Sörberget, i Jokkmokks kommun, en avverkning där huvudargument var att skapa arbetstillfällen. Här högg man ett gigantiskt hygge som sedan kom att bli ännu större pga. en stormfällning efter avverkningen. Samebyn försökte få stopp på avverkningarna men blev överkörda med motiveringen att arbetstillfällena behövs. 4-6 årsarbeten under en 3-5-årsperiod gav det. Såren idag består av contortaplantage som viker sig under snötyngden, ett utslaget renbete och en miljö som inte fungerar för turismföretagare.

Dessa ’framtidsprojekt’ för att skapa arbetstillfällen ger ofta stora sår i naturen. De är i direkt konkurrens om markanvändningen gentemot små renskötselföretag och turistentreprenörerna. Dagens gruvprojekt Jokkmokk Mining District har skrämmande många likheter med dåtidens framtidsvisioner.

SNF_pressresa_3
Laver strax utanför Älvsbyn. Då en seriös sattsning med arbetstillfällen. Idag en död by med en pågående miljöpåverkan som ingen vill ansvara för.

SNF_pressresa_1
Contortaplantagen på Sörberget. Träden viker sig under snötyngderna och det enda rätta är att hugga bort allt och återplantera med inhemskaträdslag.

SNF_pressresa_2
Sonja och Apmut-Ivar följde oss till Sörberget. Två mycket kunniga personer som kan sin historia.

Civil olydnad

Civil olydnad

Civil_olydnad
Envishet är den svages styrka.
Civil olydnad är ett grepp som ofta används för att stärka demokrati och för att fördela resurser från de som redan är riktigt kapitalstarka till de som inte är kapitalstarka. Sällan eller kanske aldrig ser man samhällets överklass idka civil olydnad.

I dagsläget är civil olydnad aktuell i Jokkmokksområdet. Här försöker man få regeringen och media att se hur Norrland och Sverige töms på sina naturresurser. Denna gång är det ett utländskt bolag som skall utvinna järnmalm här i norr. Jokkmokksområdet erbjuds en del arbetstillfällen i utbyte mot exploateringen. De stora vinsterna hamnar hos ett fåtal riskkapitalister som troligast redan har lite för stor del av världens resurser. Resurser som tas från glesbygden och planteras i storstadsregionerna. Hur hade Jokkmokks ekonomi sett ut idag om det hade idkats lite civil olydnad under vattenkraftsutbyggnaden?

Civil olydnad är en metod för samhällsförändring. Det är en form av aktivism som går ut på att öppet och utan våld bryta mot en lag eller vägra att följa vissa myndighetsbeslut samt att vara beredd att ta konsekvenserna av handlingen. Den amerikanska förebilden för begreppet civil olydnad, civil disobedience, anses ha myntats av den amerikanske författaren och skattevägraren Henry David Thoreau.

Syftet med civil olydnad är, förutom den direkta effekten av aktivismen eller vägran, att utmana den lydnad som möjliggör det förtryck, den orättvisa eller det missförhållande som olydnaden vänder sig mot. Genom att aktivisterna tar konsekvenserna av sina handlingar undergrävs i vissa fall den kollektiva rädslan för straff som övermakten vill upprätthålla, och som normalt leder till lydnad.

Statens Offentliga Utredningar, SOU 1999:101 Olydiga medborgare, utreder civil olydnad. Utredningen kommer fram till att civil olydnad ”kan bidra till att stärka såväl välfärdsstaten som demokratin”. I Ickevåld! Handbok i fredlig samhällsförändring av Klaus Engell-Nielsen, Annika Spalde, Pelle Strindlund hävdar författarna att civil olydnad har använts av svenska folkrörelser för att främja demokrati och mänskliga rättigheter, till exempel när den tidiga arbetarrörelsen skapade strejkrätten genom att gå ut i strejk trots att det var i strid med gällande svensk lag. I Stenen i handen på den starke av Fredrik Reinfeldt med flera (1995) hävdas att civil olydnad är skadligt för demokratin.
Källa: Wikipedia

Naturen förändras

Naturen förändras

Hur ser vårt Sverige egentligen ut? Rena vatten, djupa skogar, vilda älvar… Det är inte som det en gång har varit! Det som varit en självklarhet för många av oss under vår uppväxt kommer inte att finnas kvar i framtiden. Hur vill vi ha det i framtiden? Var och en har valmöjlighet att påverka. Hur konsumerar jag, hur väljer jag politiskt, vad är värdefullt för mig och mina medmänniskor? Valet är ditt men de som får leva med eventuella felbeslut är dina barn och barnbarn.

Sverige ser inte längre ut som du tror – Naturskyddsföreningen from Naturskyddsföreningen on Vimeo.

Greater Laponia och Rewilding Europe

Greater Laponia och Rewilding Europe

Greater_laponia
Greater Laponia är ett område mellan Piteälven och Abisko. Från fjäll till skog.
Bilden är från Tarradalen hösten 2012.
Greater Laponia är ett område som nominerats som ett eventuellt Rewilding Europe område. Nu jobbar man på att förankra detta hos lokalbefolkningen. Inte ett allt för litet arbete. Många förstår och är nog väldigt positiva i det stora hela. Däremot så är det viktigt att alla får komma till tals. Allt för många gånger blir det lokala överkört. Idag var jag i alla fall på ett möte mellan Rewild Europe och lokala företagare. Åter kan jag glädjande konstatera att det finns många kloka och framåt företagare i området. Vi är många fler idag som är beroende av oexploaterade naturområden än vad det var 1993 då jag startade Jokkmokkguiderna.

Om Greater Laponia skulle bli antaget får vi ännu lite mer fokus på området för dess natur och kulturvärden. Allt som väger för att man exploaterar området på ett hållbart och skonsamt sätt är uppskattat från min sida. En motvikt till det traditionella exploaterandet av markerna kan vi verkligen behöva just idag.

Vad kommer detta sedan att utmynna i är ju nästa fråga? Här är jag starkt kritisk till tidigare projekt av olika de slag. Projektledare kommer och går. Lite resultat som består. Massor av fina utredningar och rapporter men oftast grymt lite verkstad.