Odonen brinner i höstens alla färger.Hösten är alltid så snabb eller om det är jag som är långsam. Hur som helst så är min upplevelse att jag inte riktigt hinner med. I och för sig inget unikt med hösten. Vart tog sommaren vägen? Våren? Förra vintern? Snart funderar man väl på vart man har ställt rullatorn!
I världen är oron stor och mina tankar går emellanåt mot funderingar på om vi rör oss mot ett nytt världskrig. Då är det inte de ryska flygplanen som snuddat vid vår gräns som jag är mest orolig för. Det är snarare faktumet att Ryssland ser över möjligheterna till att censurera internet för folket. USAs framfart i Mellanöstern. Sveriges plötsliga vilja att signera kontrakt med Nato. Samtidigt är ebolaviruset inte under kontroll i vissa delar av Afrika. Ekonomiska vinster som styr i princip alla beslut. Vi ser faktumet att klimatet på vår planet kommer att ändras p.g.a. bland annat vår giriga framfart. Allt detta sammantaget gör världen orolig.
Ute är naturens färger helt fantastiska. Vårat lilla torp ligger mitt i ett Lappländskt eldorado om man gillar naturen. Fina strövområden finns direkt utanför knuten. Jokkmokk är verkligen ett litet paradis i ett lugnt hörn av vår värld. Lek med kameran vid vattenbrynet kan man hålla på med länge. Vid det lilla skogstorpet så har sommarens gäster farit hemåt. Kvar är utemöblerna och växterna som förbereder sig inför vintern. Utsikt från Getberget strax väster om Jokkmokks samhälle. Lilla Luleälvdal. Skogen är snittsladd vid Getberget. Ingen gammal skog men ändå ett viktigt strövområde för oss som bor här. Skall detta avverkas eller vad handlar det om?
Fint besök från huvudstaden…Idag hade vi en medborgardialog i Jokkmokk igen apropå försöken att etablera ett Jokkmokk Mining District. Statssekreterare Håkan Ekengren var på plats och företrädde tydligen fyra ministrar. Jag satt där på min stol i salen tillsammans med många andra Jokkmokkare och tillika glesbygdsbor. Vi lever i en kommun som producerar elektricitet för 11 miljarder kronor per år eller ca 10% av Sveriges elförbrukning. Tillbaks får vi ca 18-29 miljoner kronor/år iså kallat glesbygds stöd. Vi har fått panta älvarna för för att få tillbaks kaksmulor som de har mage att kalla för stöd.
Dessutom huggs skogarna och transporteras ut ur kommunen. Luftrummet tas i anspråk av försvarsmakten och områden spärras av i form av skjutfält och tillfälliga skjutfält. Människor evakueras ut ur området när nato skal flygöva. Människor evakueras alltså från sina hem. Företag som Jokkmokkguiderna förbjuds på kort varsel att nyttja områdena för sin näring.
Håkan Ekengren står där och förklarar att alla människor behandlas lika inför lagen. Jag tvivlar på att ett sådant förfarande förekommer i områden där de själva bor. Vi vet ju vad som hände med försöket att göra en mineralinmutning på Annie Lööfs föräldrarhem.
’Det är långt härifrån till Bryssel, men än mycket längre från Bryssel och hit’ sjöng Ronny Eriksson en gång i tiden. Kanske beror Håkans diffusa svar på att han faktiskt har dålig kännedom om glesbygden och Norrland. Kanske skulle det vara nyttigt för dessa herrar om de lärde sig lite mer om situationen här ute i landet. Jag hoppas att fler Jokkmokkare förstår att detta är en glesbygdsfråga som ingen gruva kan rädda oss ifrån.
Vad skall få glesbygden att blomstra långsiktigt? Ja, inte är det kvartalsekonomins investeringar i gruvnäringen det är jag ganska övertygad om… Här en Kung Karls Spira strax söder om Stora Sjöfallet.Många av de gruvetableringar som vi ser idag har endast ett syfte. Det är att de som investerar skall kunna växla upp sina pengar. Inte mer än rätt på ett sätt. Investerar man så tjänar man, det är så det kapitalistiska systemet är uppbyggt. De som redan har ackumulerat kapital får det att växa. Vi har lärt oss i skolan att det är rätt.
Som jag ser det så uppstår problemet i och med att man faktiskt kan tjäna pengar redan under prospekteringstiden och under gruvans uppbyggnad. Vinsterna låter sig inte vänta på sig tills malmen och stålet, den påstådda produkten är ute till försäljning. Vinsterna kan investerarna lyckas kapa åt sig även ifall bolaget inte ens kommer i drift på det sätt som det var tänkt. Detta igenom att köpa och sälja aktier.
Effekten av ett sådant system låter inte vänta på sig. Det resulterar i miljöskulder till framtida generationer. Projekt sjösätts som saknar vettig ekonomisk, social och ekologisk bärkraft. Projekt sjösätts för att man ser en möjlighet att kunna spela upp sina pengar några procent. Om det sedan skapar lokala arbetstillfällen eller inte är helt av ointresse för investerarna om de inte är hårt knutna till bygden. Lokala företag ser man oftare drivas vidare med ett nollresultat. Man är nöjd med att det verkligen skapade försörjning för några människor i bygden.
Att politiker på högre nivå är tighta med näringslivet, kapitalägarna blir bara tydligare och tydligare. Billström affären som Reinfeldt mörkar blir ju ett tydligt exempel på hur nära det ligger att där en politiker själv kan dra vinning av insiderstips. Northland som i sin tur är ett gruvprojekt som visar på den ovan påstådda tesen att det är själva aktien som är produkten. Rätta mig om jag har fel men nog finns möjligheten att folk har tjänat pengar på de aktierna redan innan gruvan är ekonomiskt självgående! Investerarens syfte är alltså att tjäna pengar, inte har Billström köpt aktier för att han skall stötta arbetstillfällena i Pajala. Kanske är grundproblemet att ackumulerat kapital värdesätts högre än utfört arbete i dagens samhälle.
Leder Gruvvägen oss käpprätt åt skogen om vi söker en hållbar utveckling?Förra hösten var jag delaktig i en pressresa tillsammans med Svenska Naturskyddsföreningen (SNF). Vi kallade den för ’Väg utan framtid’. Under resan besökte vi några olika platser runt om i Norrbotten för att påvisa kortsiktiga exploateringar och hur de påverkat miljön.
Nu erbjuds du möjlighet att delta i denna resa.Den 23-24 Augusti ordnar Svenska Naturskyddsföreningen en studieresa igenom Norrbotten. Ni får en chans att besöka Laver, Nautanen, Messaure, Dunret och Aitik, Jelka – Rimakåbbå, Storforsen m.m. Ni får se exploatering och ni får se oexploaterat. Är allt svart eller vitt? Vi behöver mineraler, skog, elektricitet men till vilket pris? Hur påverkas befolkningsstatistiken vid exploatering?
Under denna studieresa kommer du även att få möta människor. Dels andra deltagare på resan men även folk som har något att tillföra på de olika platserna och om de olika ämnena. Vill du läsa mer så ta en titt på SNFs hemsida där inbjudan finns. Du kan även läsa helgens program punkt för punkt. Jag hoppas verkligen att det blir ett stort gäng som tar chansen att göra denna resa. Du anmäler dig via SNFs hemsida.
Obrutna urskogslandskap finns inte kvar på så många ställen i Europa. Denna bild är från Pärlälvens naturreservat.Jelka och Rimakåbbåområdet är nu utsett till en av Svenska folkets pärlor. Världsnaturfonden har under våren haft en omröstning där 21 pärlor har vaskats fram i Sverige. ’Tvärtemot vad många tror rankas Sverige lågt när det gäller naturskydd och biologisk mångfald i en global jämförelse. Bara drygt hälften är skyddat jämfört med målen till år 2020. Vi behöver ett utökat naturskydd och därför driver WWF kampanjen Svenska Pärlor’ säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.
Jelka – Rimakåbbå är ett Natura 2000 område. Steget Före som är en del av Svenska Naturskyddsföreningen är de som varit aktiva för att skydda detta område mot skogsbruk under slutet av 80-talet. Här finns ett stort antal rödlistade och hotade arter däribland: ringlav, norna, doftticka, järv, norna, lappranunkel, grenlav samt taigaskinn. Det jag personligen gillar med området är att det är ett större sammanhängande urskogsområde, ett helt landskap. Ett landskap som obrutet hänger samman med Laponia. Det var i delar av detta området som jag färdades mest i som nyinflyttad Jokkmokkare under början av 90-talet.
Norrbottens Länsstyrelse har en bevarandeplan för just Jelka-Rimakåbbåområdet. I den finns inte hotbilden från gruvindustrin beskriven. En hotbild som under den senaste tiden allt mer tornar upp sig i och med att Jokkmokk Iron Mines AB (JIMAB) ser Ågosjiegge som en del av Gallok gruvområdet. Ågosjiegge som geografiskt är en del av Natura 2000 området: Jelka – Rimakåbbå.
Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) har dessutom under den senaste tiden satt ner sin fot i gruvfrågan. Man är mycket kritisk till att undersökningstillstånd ges till bolag i såpass känsliga områden som detta.
Jokkmokk Mining District är det som oroat mig mest när det gäller Gallokfrågan. Just det att man tar ett lillfinger och sedan kör på. I mina ögon så har JIMAB visat exakt sin position i och med att man ger sig på detta området. Att man verkligen inte alls tar reda på andra värden eller användare i och av området. Det är endast mineralvärdena man vill komma åt och omvandla till dollar på sitt eget konto. Allt snack från Jokkmokk Iron Mines AB om hänsyn, sida vid sida, respekt, trovärdighet är nog ord som de inte riktigt har förstått innebörden av.
Jag ser iallafall positivt på framtiden. Positivt just för att Världsnaturfonden har uppmärksammat området. Positivt för att nu är SNF med oss på banan i gruvfrågan. Positivt för att nu är det ett Steget Före och Natura 2000 område som kommer att belysas. Områden som bevisligen har höga naturvärden. Såpass höga att Naturvårdsverket redan har en bevarandeplan för detta. Det känns positivt för att Greenpeace tidigare har visat sitt intresse för detta område. Förhoppningsvis tvingas nu ett politiskt omtag fram på minerallagen. En minerallag som inte främjar vare sig svensk ekonomi, hänsyn till lokalbefolkning/urbefolkning eller naturvård. Lunglav. Jelka Rimakåbbå har som sagt endel myrmark.
